Tuberkulos är en infektionssjukdom som räknas till en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen och miljontals människor fortsätter årligen att insjukna. I Sverige är sjukdomen ovanlig men däremot har det skett en liten ökning under 2000-talet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med tuberkulos. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i tio artiklar som ingick i analysen. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analyser artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att diagnos och behandling både är oroande och hoppfullt, Att känna sig isolerad och vara rädd att smitta andra, Att känna sig utpekad och inte våga berätta och Att få stöd och tröst är betydelsefullt. Resultatet visade att personer som lever med tuberkulos upplevde mycket oro och rädsla för sjukdomen. De upplevde också skam, isolering och ensamhet i sjukdomen. De beskrev även att samhället i stort behandlade dem illa och de kände sig utstötta. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskor får kunskap om vad det innebär för personer att leva med sjukdomen. Baserat på detta kan sjuksköterskor stötta och hjälpa personer att hantera sjukdomen och nå en god hälsa trots sjukdom.

Bakgrund: Opioid användningen har ökat både legalt och illegalt globalt. Det framgår att smärta är den största risken att utveckla ett missbruk, men man ser även andra riskfaktorer förutom fysiska så ser man även riskfaktorer som beror på psykiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet är att belysa personer egna erfarenheter av att leva med ett opioidmissbruk. Metod: Designen i detta arbete är en litteraturöversikt som innehåller 16 stycken granskade och analyserade vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att personer som missbrukar upplever stigmatisering både före under och efter avslutad behandling som påverkar tillfrisknandet och återfallsrisken. Bemötande i vården sågs som viktigt för både att påbörja en behandling, slutföra en behandling samt för att undvika återfall i missbruk. Stöd och förståelse från vården och samhället sågs vara viktigt under hela missbruket Diskussion: Personers erfarenheter av missbruk varierar när det gäller till exempel bemötande, behandling och stöd. Tyvärr är det mest negativa erfarenheter och för att ge missbrukarna den vård dom förtjänar behövs kunskapen kring missbruk ökas för vårdpersonal. Slutsats: Personcentrerad vård är nödvändigt för denna patientgrupp som är en viktig del i sjuksköterskans profession. Att få känna sig delaktig i den egna vården är viktig för att få bästa möjliga framgång. / <p>Examinationsdatum 2020-05-11</p>

Bakgrund: Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på personer och dess anhöriga. Återhämtningen är utmanande för alla involverade parter i den drabbades väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet med denna studie var att beskrivas personers upplevelse av återhämtningefter en stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design, vars systematiska sökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 19 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med stöd av Bengtsson (2016). Resultat: Analysen resulterade i de fyra kategorierna; Att behöva anpassa sig efter en förändrad självbild; Lära sig leva med olika former av funktionsnedsättningar; Professionellt och socialt stöd är nödvändig för återhämtning; och Hemmet har stor betydelse för återhämtning. Slutsats: Litteraturstudien visade att personer med stroke upplevde fysiska och psykiska begränsningar som ledde till negativa känslor och upplevelser av att vara en börda gentemot omgivningen. Olika stöd och rehabilitering kunde förbättra välmående och hjälpa dem fokusera på återhämtning. En trygg hemmiljö var föredragen för återhämtning. Sjuksköterskor kan stödja genom att uppmärksamma patientens behov.

Bakgrund  Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som leder till gradvis försämring av både fysiska och psykiska funktioner. Orsakad av nedbrytning av dopaminproducerande nervceller, särskilt i en del av hjärnan som kallas substantia nigra, resulterar sjukdomen i rörelsestörningar, koncentrationssvårigheter, sömnproblem samt förändringar i både humör och kognitivt beteende. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen, främst genom att ersätta bristen på dopamin med medicinering och ibland djup hjärnstimulering. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att erbjuda stödjande vård och utbildning till både patienter och deras anhöriga, med fokus på att främja välbefinnandet och självständigheten hos personer med Parkinsons sjukdom.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 14 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet.  Resultat  I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser och psykosociala upplevelser. Resultatet visade Parkinsons sjukdom påverkar primärt motoriska funktioner men har även betydande konsekvenser för personers psykiska och sociala välbefinnande. Dessutom presenteras strategier för att hantera sjukdomen och hur personer anpassar sig till livet med Parkinsons sjukdom.  Slutsats  Denna litteraturöversikt undersöker hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sjukdomen och de utmaningar som tillkommer. Det framkommer att de möter fysiska, psykiska och psykosociala utmaningar, ofta med flera symtom samtidigt, såsom nedsatt fysisk funktion, kommunikationsproblem och isolering. Trots detta utvecklar de strategier för att hantera vardagen och upprätthålla livskvaliteten. Studien betonar vikten av att sjuksköterskor förstår dessa strategier för att kunna ge anpassat stöd och vård, samt att ökad medvetenhet och kunskap är avgörande för att erbjuda personcentrerad vård. / Background  Parkinson's disease is a chronic neurodegenerative condition characterized by the gradual deterioration of both physical and mental functions. Caused by the breakdown of dopamine-producing nerve cells, particularly in a region of the brain known as the substantia nigra, the disease manifests in motor disturbances, difficulties with concentration, sleep disturbances, and changes in mood and cognitive behavior. Treatment focuses on reducing symtoms, primarily by replacing the dopamine insufficiency through medication and occasionally deep brain stimulation. Nurses play a crucial role by providing supportive care and education to both patients and their families, with an emphasis on promoting the well-being and independence of individuals with Parkinson's disease.  Aim  The aim was to illuminate individuals' experiences of living with Parkinson's disease.  Method  A non-systematic literature review incorporating 14 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL was conducted. The articles include both qualitative and quantitative approaches. They underwent quality assessment based on the evaluation criteria provided by Sophiahemmet University College for scientific classification and quality. The findings were synthesized using integrated data analysis to address the aim.  Results  In the compilation of the results, three main categories were identified: physical experiences, psychological experiences, and psychosocial experiences. The findings revealed that Parkinson's disease primarily affects motor functions but also has significant implications for individuals' mental and social well-being. Additionally, strategies for managing the disease and how individuals adapt to life with Parkinson's disease are presented.  Conclusions  This literature review examines how individuals with Parkinson's disease experience the illness and the challenges that come with it. It reveals that they face physical, psychological, and psychosocial difficulties, often experiencing multiple symptoms simultaneously, such as reduced physical function, communication issues, and isolation. Despite these challenges, individuals develop strategies to manage daily life and maintain their quality of life. The study emphasizes the importance of nurses understanding these strategies to provide tailored support and care. Additionally, increased awareness and knowledge are crucial for delivering person-centered care.

Bakgrund: Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkta bensår och tar ofta månader eller upp till flera år att läka. Bensår är ofta återkommande och är ett vanligt förekommande problem som ökar med stigande ålder. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva personers upplevelser av att leva med bensår. Metod: Litteraturöversikt med sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med bensår upplevde mer lidande och sämre livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt sett. Diskussion: Personer med bensår är en utsatt patientgrupp som har försämrad livskvalitet och därför ställs det stora krav på sjuksköterskans etiska medvetenhet och ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade tydligt att det deltagarna tyckte var jobbigast med bensår var smärtan och de sociala, fysiska och psykiska förändringarn som de tvingades genomgå på grund av bensåret. En bra relation mellan sjuksköterska och patient var viktig för att skapa bra förutsättningar för personens vård och välmående. / Background: Wounds on the feets or lower legs that doesn’t heal within six weeks is called leg ulcers. Leg ulcers often takes months or several years to heal and they often recur. It is a big problem that increases with increasing age. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experience of living with a leg ulcer. Methods: Literature review with search and compilation of previous results. Results: The results of this literature review showed that people with leg ulcers experienced more suffering and a impaired quality of life than people without leg ulcers. Discussion: Persons with leg ulcers was a exposed patient group that experienced impaired quality of life and that made big demands on the ethical awareness from nurses and a person-centered approach on the nursing. Conclusion: The results clearly viewed that the participants thought that the pain and the social, physical, psychic changes that they were forced to experience because of the leg ulcer was the worst thing. A good relationship between nurse and patient was important to create the best possible conditions for the patient’s health and well-being.

The purpose of this essay is to examine religious themes in the novel The Well of Loneliness by author Radclyffe Hall. The novel has been analysed using a hermeneutic method, with focus on the religious world picture of the novel and the faith of the lgbt characters. Conclusions regarding the religious world picture is a world where God is closely linked to nature. All humans, including lgbt people, are a natural part of his creation. The hatred towards lgbt people can be traced to humans, not God. The novel centers around the religious beliefs of lgbt people outside the realm of institutional religion. Their religious beliefs are often closely linked to their lgbt experiences, and characterized by belief in a god who does not condemn them. Their close relationship to nature can be interpreted as a part of their relationship to God.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global folksjukdom. Det finns cirka 171 miljoner människor som lever med diabetes i världen idag. Mer än 500 000 personer i Sverige har diagnosen och 150 000 av dem lever med sjukdomen utan att känna till det. Diagnosen är livslång och det finns inget botemedel mot den. Egenvården har en central del i behandlingen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.    Metod: En litteraturgenomgång skall utföras utifrån Fribergs modell. Vetenskapliga artiklar som nyttjas till detta arbete är nio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie från databaserna Cinhal complete och PubMed.    Resultat: Upplevelser gällande egenvård vid diabetes mellitus typ 2 upplevs vara problematiskt bland studiedeltagarna. Tre huvudteman presenterades i litteraturöversiktens resultatdel; Nya levnadsvanor, behov av stöd samt upplevelser kring utförandet av egenvård. Ett samband var att olika personer upplevde egenvård vid diabetes mellitus typ 2 problematiska.    Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 aktualiserar en omställning i livet. Livskvalitén kan försämras av sjukdomen, i många fall tas inte sjukdomen på allvar vilket kan leda till ett allvarligt tillstånd eller döden.  Personer kan uppleva problematik när det kommer till att upprätthålla egenvården relaterat till brist på kunskap om sin egna sjukdom. Upplevelser kring egenvården är betydelsefulla för personer som lider med diabetes typ 2 och för vårdpersonalen som vårdar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public disease. There are about 171 million people living with diabetes in the world today. More than 500 000 people in Sweden have the diagnosis and 150 000 of them live with the disease unbeknownst to them. The diagnosis is lifelong and there is no current cure for it. Self- care is a central part of the treatment.   Aim: The purpose of this study is to describe peoples´ experiences of self-care in connection with diabetes mellitus type 2.    Method: A literature review will be made based on Friberg's model. Selected scientific articles for the literature review are nine qualitative studies and one quantitative study from the selected databases Cinhal complete and PubMed.    Results: The experiences regarding self- care in type 2 diabetes mellitus are perceived to be problematic among study participants. In the result section of the litterture review, three themes were presented, such as new lifestyles, need for support, experiences regarding performance of self- care. Regarding self- care in diabetes mellitus type 2 can be problematic among various people.   Conclusion: Living with diabetes mellitus type 2 means undertaking an incredible adjustment and change in life. The quality of life is affected by the disease, in many cases the disease is not taken seriously which can lead to a serious condition or death. People may experience problems when it comes to maintaining self- care, for example due to a lack of knowledge about their own illness. Experiences around self- care are important for people suffering from diabetes mellitus type 2 and for the caregivers.

Kognitiv sjukdom är en folksjukdom som förändrar förutsättningarna i livet för personen som insjuknar, för anhöriga och ställer stora krav på samhällets resurser. Vi står idag inför stora utmaningar både demografiskt, med en allt äldre befolkning och med att rekrytera personal inom vård-och omsorg. Idag pågår en rörelse mot Nära vård där personer ska vara mer delaktiga i sin egen vård och vården ska i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Omställningen innebär att vården samskapar med personen och flyttar fokus från sjukdom till ett mer hälsofrämjande arbete. Detta ställer stora krav på vården för en ökad förståelse för hur det är att leva med kognitiv sjukdom.  Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med en kognitiv sjukdom. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och PsycINFO. Alla artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes i 6 kategorier och 20 underkategorier. Som teoretisk referensram användes KASAM som mäter känsla av sammanhang.  Resultatet påvisar att få diagnosen kognitiv sjukdom upplevs komma som en chock och som ett hot mot värdigheten som människa, men också som början på en process mot acceptans. Personerna beskrev att minnet försämrades, svårigheter med orientering och att klara vardagliga göromål men också att de använde strategier för att hantera det. För en del personer blev nuet och framtiden kaotisk, där skammen över att inte minnas eller fungera som tidigare, tillsammans med andras personers stigmatiserade syn på sjukdomen, gjorde livet svårt att hantera. Andra uttryckte att de var nöjda med livet och upplevde hälsa, trots sjukdom. Personer med kognitiv sjukdom upplever att alla går igenom sin egen utveckling och ingen person och sjukdom är den andra lik. Trots livsförändrande förhållanden fanns personer som upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Känslan av sammanhang påverkade personernas förmåga att hantera de existentiella, psykiska, fysiska och sociala påfrestningar personen stötte på. Därför behövs ett specifikt utformat stöd som bygger på kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med kognitiv sjukdom. / Cognitive disease is a national disease that changes the conditions in life for the person who falls ill, for relatives and places great demands on society's resources. Today, we face major challenges both demographically, with an increasingly aging population and with recruiting staff in health and social care. Today, there is a movement towards” Nära vård” where people should be more involved in their own care and the care should be organized and conducted to a greater extent based on the patient's needs and conditions. The transition means that care cocreates with the person and shifts the focus from illness to more health-promoting work. This places great demands on care for an increased understanding of what it is like to live with cognitive disorder. The purpose of the study was to describe people's experiences of living with cognitive disease. Method: The study was performed as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Articles were searched in the databases Pubmed and PsycINFO. All articles were critically reviewed and compiled into 6 categories and 20 subcategories. As a theoretical frame of reference, KASAM was used, which measures sense of context. Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Bakgrund Stroke är globalt sett den näst största orsaken till död och funktionsnedsättning, och afasi är en av de vanligaste komplikationerna till stroke. Afasi innebär mindre eller större kommunikationssvårigheter i tal och skrift, något som kan påverka både personen med afasi och omgivningen. Svenska sjukvårdslagar beskriver hur autonomi och personcentrerad vård är viktigt, något som vårdpersonal kan uppleva svårt att uppfylla vid afasi på grund av kommunikationssvårigheter och brist av kunskap. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av afasi efter stroke. Metod Metoden bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ samt mixad metod. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och analyserades genom en integrerad analys för att framställa huvud- och underkategorier. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två huvudkategorier: Den minskade kommunikationsförmågans påverkan på det dagliga livet och vikten av stöd och hopp, även åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att personer med afasi efter stroke kunde uppleva både negativa och positiva känslor samt en minskad delaktighet och förändrad identitet till följd av minskad kommunikationsförmåga. Det framkom att en brist på kunskap om afasi finns både i samhället och inom hälso- och sjukvården, vilket upplevdes påverka livet med afasi negativt. Stöd från familj och vänner var viktigt men även hopp för framtiden. Slutsats Den här litteraturöversikten visade att samhällets och sjukvårdens kunskaper skulle leda till ökad delaktighet för personer med afasi, vilket i sin tur skulle öka personens upplevelse av trygghet i vården och bland andra människor. En ökad kunskap kan även leda till att vården blir mer personcentrerad och därmed kunna leda till ett ökat välmående hos personer med afasi. / Background Stroke is globally the second largest reason for death and disability. Aphasia is one of the most common complications after a stroke. Aphasia means minor or major communication difficulties in speech and writing, something that can influence both the person with aphasia and their surroundings. Swedish healthcare laws show how important autonomy and person-centred care is, something that healthcare professionals can experience is hard to achieve because of the communication difficulties and lack of knowledge. Aim The aim of this literature review was to describe the persons’ experiences of post-stroke aphasia. Method The method consisted of a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were found in the databases PubMed and CHINAL, with help from keywords. Both quantitative, qualitative, and mixed method were included. A quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality was made and then analysed with an integrated data analysis to identify main- and subcategories. Results The results are presented under three main categories: The effect of reduced ability of communication on daily life and the importance of support and hope. Eight subcategories were also identified. The result showed that people with aphasia experienced both negative and positive emotions, and a decreased participation and changed identity as a result of changes in the ability to communicate. The results showed that there was a lack of knowledge of aphasia both in the community and in healthcare, something that they experienced affected their life with aphasia negatively. Support from family and friends were important as well as hope for the future. Conclusion This literature review showed that the improved knowledge in society and health care leads to an increased autonomy for people with aphasia, which would increase their experience of safety in healthcare and among other humans. Increased knowledge can also lead to a more person-centred care and therefore lead to an increased well-being for people with aphasia.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vanligt problem världen över. Farmakologisk behandling är den vanligaste behandlingen vid psykisk ohälsa. Behandlingen kan ha oönskade biverkningar, vilket ökar efterfrågan på samtalsterapi och icke-farmakologiska behandlingar och omvårdnadsåtgärder. Djurassisterad terapi är en intervention och icke-farmakologisk behandling som börjat användas alltmer inom psykiatrin. Terapiformen används för att öka personer välbefinnande och bör därför uppmärksammas. Inom omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan har ett holistiskt perspektiv på hälsa. Djurassisterad terapi kan vara en del av det holistiska synsättet genom en alternativ behandling till att främja psykisk hälsa. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykisk ohälsa. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, med systematisk struktur. Datainsamlingen bestod av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsunderlag från Sophiahemmet högskola för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ design. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera artiklarna i resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykologiska effekter och Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid sociala effekter. Resultatet visade på att djurassisterad terapi hade en positiv påverkan på personers välbefinnande och livskvalitet. Djurassisterad terapi bidrog till förbättrat stämningsläge, minskad stress, ångest och depression. Terapidjuren bidrog även till förbättrad kommunikationsförmåga hos personerna och egenskaper som underlättade att skapa och bibehålla relationer med andra människor. Detta gav personerna ökad trygghet och självförtroende i att interagera med andra människor. Slutsats Djurassisterad terapi kan användas inom omvårdnadsarbetet för att förbättra personers psykiska hälsa och stärka deras känsla av sammanhang. Resultatet tyder på att djurassisterad terapi har positiv påverkan på personers psykiska hälsa men denna terapiform är dock inget som passar alla människor med hänsyn till exempelvis kronisk smärta, allergi och rädsla för djur. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta om denna icke-farmakologiska behandling för att erbjuda personer en alternativ och personcentrerad behandlingsform. / Background Mental health disorders affect many people worldwide. Pharmacological treatment is the most common way to treat these conditions. However, this type of treatment can have unwanted side effects, which raises the demand for psychotherapy, other nonpharmacological treatments and additional methods of care. Animal-assisted therapy is a non-pharmacological intervention that has started to be used more and more within psychiatric care in order to increase a person’s well-being. This therapy form is used to improve a person’s well-being and therefore should receive more attention. In nursing, it is important that nurses have a holistic perspective on health. Animal-assisted therapy can be part of this holistic approach that utilizes alternative treatments to promote mental health. Aim The aim of this study was to describe the experiences of persons with mental health disorders who underwent animal-assisted therapy. Method This is a non-systematic literature review with a systematic structure. Data collection was conducted by using the databases PubMed and CINAHL to search for relevant articles. Their quality was reviewed based on the quality assessment guidelines from Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The result was based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. An integrated data analysis was used for collecting and analyzing the articles in the result. Results The results of this study identified two main categories: Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Psychological Effects and Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Social Effects. The results showed that animal-assisted therapy had a positive effect on a person’s well-being and quality of life. Animal-assisted therapy contributed to improved mood and decreased stress, anxiety, and depression. Therapy animals helped the study subjects improve their communication skills, and also helped them in forming and maintaining new relationships with other people. This made subjects feel more secure and have improved self-esteem, which in turn helped when interacting with others. Conclusions Animal-assisted therapy can be used in nursing to improve a person’s mental health and reinforce their sense of coherence. The results of this study show that while animal-assisted therapy has positive effects on a person’s mental health, this type of therapy is not always best-suited for all due to such issues as chronic pain, allergies, and fear of animals. Therefore, it is important for nurses to be familiar with this non-pharmacological treatment so that they can offer patients an alternate form of person-centered treatment.