Abstract The purpose of the study was to examine how personal assistants experience their psychological contract and how the psychological contract was fulfilled against their supervisor or manager.A qualitative method was used and seven interviews were conducted with personal care assistants from various workplaces. The interviews were analysed with thematic analysis and resulted in five main themes. Expectations, personal but not private, what really stands in the contract, how people look at the profession and fulfilment. In conclusion, the main result was that the personal care assistants experienced that the internal psychological contract consisted of the relation to the supervisor or manager and the accessibility to the employer. The personal care assistants felt that the contents of the external psychological contract consisted of the work duties, employment security, working hours and the attractiveness of the profession. The majority of the respondents felt that the internal and external psychological contract was fulfilled. None of the respondents considered that the internal and external psychological contract was not fulfilled at all.

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p>Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.</p><p>Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare.</p><p>Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen.</p><p>Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:</p><p> </p><p>Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter?</p><p>Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet?</p><p>Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation?</p><p>Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv?</p></p><p><p>Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.</p></p>

<p>While designing an intranet for people with mobile work there are things you have to consider. This thesis is aim to bring understanding to the difficulties involved in these kinds of situations. Our focus is to develop ideas that motivate the assistants to use the intranet. We have looked into the profession of personal assistants and wish to highlight their problems to access the intranet. And we will as well demonstrate their needs for communication. We will also give different proposals for differing technical solutions that will bring them access to the intranet.</p><p>To fulfill this intention we have performed observations and interviews. Through this we got the opportunity to take part of the situations that differs this profession from others. During our study it has shown that communication between coworkers, among other things, is important. We claim that this knowledge is important while designing an intranet for mobile professions. By providing the assistants a good intranet, we hope to give them a good resource in their everyday work.</p>

Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt. Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare. Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen. Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:   Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter? Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet? Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation? Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv? Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla människors vardagliga liv. De kan hjälpa personer med funktionshinder och människor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjälpa personer som ofta har händerna fulla att hitta vägbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela världen. För att locka människor till att förlita sig på IPA:er i det dagliga livet räcker det inte att den är intelligent och tilltalande, den måste också vara tillförlitlig. Det finns många faktorer som är involverade i att bygga ett trovärdigt system. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovärdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgängliga för sina användare. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder har använts i studien. Sammanlagt 11 semi-strukturerade intervjuer genomfördes och varje innehöll ett kort användartest. 100 personer deltog i en enkätundersökning med ljudklipp och specifika frågor om egenskaper hos pålitliga IPA röster. 70 av 100 tillfrågade var överens om att röster som medför känslor, speciellt en känsla av trygghet och lugn, gör en IPA-röst trovärdig. Att låta tydlig, behaglig, människoliknande och erfaren, samt att ha en dialekt som användaren kan relatera till anses också vara viktiga röstegenskaper. Kön anses vara den minst viktiga. / Modern technologies such as intelligent personal assistants (IPA) found in smartphones can simplify the daily lives of people. They are not only useful for people with disabilities but also for those who live stressful lives. Through speech, IPAs can easily help a busy full-handed person find directions, information or send messages across the world. To entice people into relying on IPAs in their daily life, it not only has to be intelligent or appealing enough but also trustworthy. There are many principles involved in building a trustworthy system. This paper focuses on finding out what characteristics make an IPA-voice trustworthy and what kind of voices designers should make available for their users. Qualitative and quantitative research methods were used in the study. A total of 11 semi-structured interviews were carried out each in conjunction with a brief user test. 100 people participated in a survey with audio clips and specific questions regarding characteristics of trustworthy IPA-voices. 70 of 100 respondents agreed that voices that bring about emotions, particularly the feeling of security and tranquility, make an IPA-voice trustworthy. To sound clear, pleasant, human-like and experienced, and have a dialect that the user can relate to are also considered important voice qualities. Gender is considered the least important.

While designing an intranet for people with mobile work there are things you have to consider. This thesis is aim to bring understanding to the difficulties involved in these kinds of situations. Our focus is to develop ideas that motivate the assistants to use the intranet. We have looked into the profession of personal assistants and wish to highlight their problems to access the intranet. And we will as well demonstrate their needs for communication. We will also give different proposals for differing technical solutions that will bring them access to the intranet. To fulfill this intention we have performed observations and interviews. Through this we got the opportunity to take part of the situations that differs this profession from others. During our study it has shown that communication between coworkers, among other things, is important. We claim that this knowledge is important while designing an intranet for mobile professions. By providing the assistants a good intranet, we hope to give them a good resource in their everyday work.