Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se. / The purpose of this study is to investigate how the view on disabilities and sexuality in Sweden expresses itself among people working with disabled individuals and the individuals them self. A discourse analysis was used to study this phenomenon. The empirical information was gathered by using three semi-structured, qualitative interviews with four professionals working with individuals with disabilities directly or indirectly. The theoretical framework consists of the view of social constructivism on sexuality and disability and Rubin’s model of hierarchy in sexuality. The study shows that there is only a little or no discourse of disabilities and sexuality in the Swedish society. Results indicate that lack of guidelines regarding sexuality and disability in Sweden contributes to that individuals living with disabilities don’t have the same possibility to express their sexuality as non-disabled.

Under de senaste åren har personlig assistans till barn varit ett aktuellt ämne i media och uppmärksammats i politiska diskussioner i Sverige. Vi ser ett behov av att uppmärksamma detta i relation till barn som är beviljad personlig assistans stora delar av dygnet, och hur samarbetet ser ut med barnets föräldrar. För att ta reda på detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med personliga assistenter i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att personliga assistenter upplever att de beaktar barnperspektiv genom att se till barnens rätt till självbestämmande och fria vilja. De personliga assistenterna upplever relationen med barnets föräldrar som positivt. Däremot berättar de om olika exempel på när samarbetet försämras på grund av rollkonflikter mellan professionell- och privat roll. Studien har uppmärksammat flera utvecklingsområden för att som personlig assistent kunna utvecklas i sitt arbete vilket kan leda till att samarbetet med barnet och barnets föräldrar kan utvecklas.

I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka hur arbetstillfredsställelse samt feedback samverkar med arbetsmotivation hos yrkesgruppen personliga assistenter i kommunal verksamhet. Urvalet i denna studie bestod av personliga assistenter som arbetar i en liten kommun i Västra Götaland. I denna undersökning användes tre enkäter som delades ut till de 85 assistenter som var anställda, och det genererade 34 svar i slutändan varav 23 var kvinnor och 11 var män. Respondenternas ålder i undersökningen sträckte sig mellan 20 – 63 år, där medelåldern var 40,74 år. Enkäterna som användes som underlag var Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) samt Feedback Orientation Scale (FOS). Resultatet av analyserna visade en positiv korrelation mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation men ingen korrelation mellan arbetsmotivation och feedback. Enligt undersökningens analyser predicerade feedback inte heller arbetsmotivation medan arbetstillfredsställelse predicerade arbetsmotivation. Det fanns inga skillnader i resultatet hur män och kvinnor upplevde arbetstillfredsställelse, arbetsmotivation eller feedback. / In this quantitative study, the purpose was to investigate how job satisfaction and feedback relate to work motivation of municipal personal assistants in municipal activities.  The sample in this study consisted of personal assistants working in a small municipality in Västra Götaland. This survey consisted of three questionnaires distributed to the 85 assistants employed. It generated 34 responses in the end, of which 23 were women and 11 were men. Respondents age in this survey ranged from 20 - 63 years, where the middle age was 40 years. The surveys that were used as a basis were basic needs satisfaction at work scale (BNS), Minnesota satisfaction Questionnaire (MSQ) as well as feedback orientation scale (FOS). The result of the analyses showed a positive correlation between job satisfaction and work motivation, however no correlation between work motivation and feedback was found. According to the analysis, feedback did not predict work motivation while job satisfaction predicted work motivation. There were no differences in the results of how men and women experienced job satisfaction, work motivation or feedback.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.</p><p>Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie.</p><p>Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade.</p><p>De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie. Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade. De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.

<p>The purpose with our essay was:</p><p>-          To study how personal assistants understand their occupation role.</p><p>-          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.</p><p> </p><p>We have used a qualitative research method called phenomenografic.</p><p> </p><p>The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.</p><p> </p><p>As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas.</p><p> </p> / <p>Syften med vår uppsats har varit</p><p>-          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll.</p><p>-          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.</p><p> </p><p>Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.</p><p> </p><p>Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.</p><p> </p><p>Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.</p><p> </p><p>Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.</p>

The purpose with our essay was: -          To study how personal assistants understand their occupation role. -          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.   We have used a qualitative research method called phenomenografic.   The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.   As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas. / Syften med vår uppsats har varit -          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll. -          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.   Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.   Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.   Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.   Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.

Sammanfattning I denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM – Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori. Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala. Det framkommer även positiva sidor av anhöriganställning som till exempel lön, utökad social kontakt och utbildning. I studien efterfrågas behov av utveckling av anhöriganställning och att detta är nödvändigt för att få mer av de positiva effekterna inom yrket. / Abstract This study examines the vision I have on assisting managers and heads of paid careers and how paid dependent care within the family affects the situation of the relatives. In my study I choose to focus on the effects of paid dependent care within the family for a person who cherishes his relative and who is included in the concept of immigrants. I have used a qualitative study and interviewed five magistrates in Uppsala. In the study, I reflect and analyze public opinions on the basis of the theoretical perspective SOC (Sense of Coherence) and Social Exchange theory. The results point to a widespread negative perception of family based dependent care with government officials, this is based on their experience of family based dependent care and the problems families encounter in daily work such as heavy lifting, obligations, the low status, but my results also show the considerable lack of information surrounding the family based dependent care obtained in Uppsala. Positive sides of family based dependent care are also found in my study, for example, pay, enhanced social contact, and education. The study needs for the require development of dependent care within the family and that this is necessary in order to get more of the positive effects within the profession.

Kommunikationen mellan dator och användare har blivit en vanlig del av användarnas vardag. Intelligenta personliga assistenter tillåter kommunikation mellan dator och användare, där uppgifter inte längre behöver utföras manuellt av användaren. Intelligenta personliga assistenter har ökat under de senaste 10 åren och har blivit mer avanceranede med hjälp av artificiell intelligens och är anpassade efter användarnas behov. Samtidigt lagras det mer data om användare för att utvinna information och bli mer personlig. Antalet produkter har ökat under de senaste åren och fortsätter öka tillsammans med antalet användare. Intelligenta personliga assistenter har under senare tid börjat flytta in i användares hem och blivit en tydlig del av deras vardag. Nutidens lagar för lagring av information appliceras inte likadant för intelligenta personliga assistenter och samtidigt som lagringen av information ökar, dyker det även upp en del säkerhetsbrister.Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Till den kvalitativa metoden har användare av intelligenta personliga assistenter intervjuas. Empirin som samlats in med hjälp av intervjuer har analyserat och tillsammans med den insamlade empirin har studien analyserat användarbeteendet och hur korrelationen mellan lagring av data och användarna ser ut.Studien visar ett resultat där användarnas beteenden jämt mot lagring är komplex. Resultatet visar en delad bild bland användare och kan konstatera att användarnas beteende visar på ett motsägelsefullt beteende, där användarna inte lever som dom lär. Medan andra användare inte lägger lika stor vikt i den lagring som sker. / The communication between computers and users has become a usual part of the users everyday life. Intelligent personal assistants allows communication between computer and user, were assignments doesn’t need to be manual assigned by the user. Intelligent personal assistants have been increasing the past 10 years and has become more advanced with the help of artificial intelligence and are more suited for the users need. At the same time personal data of the user is being stored to gain information and become more personal for the user. The number of products and users have been increasing during the last years. Over recent years Intelligent personal assistants have been moving in to the users homes and are becoming a clear part of their everyday life’s. The laws of today’s storage of data isn’t applicable for the intelligent personal assistants and at the same time the storage of data is increasing and safety issues are appearing.The study is a qualitative study. With the qualitative method users of intelligent personal assistants have been interviewed. The empirical data that’s been collected during the interviews have analyzed the users behavior, and how the correlation between the storage of data and the users are being portrayed.The study shows results where the user behavior towards storage of data is complex. The result shows a parted picture among the users and can note how the users behavior shows a contradictory behavior, where the users doesn’t live the way they teach. While other users doesn’t put that much care into the storage of data.