Ever since the concept of the personal brand had been coined, observations and surveys of it have become more interesting since it has been proven to have positive effects for leadership and the organization. Since bank employees are responsible for doing business directly to thebank's customers, they are considered to be the organization's most important resource. It is this freedom and independence that puts high demands on clarity on the leadership within the banking sector. Since previous studies have shown that a leader's personal brand can contribute to this clarity of the leadership, we decided to do a study with an abductive approach, with the problem formulation: How does the personal brand affect the leadership within the banking sector? The study aims at investigating how the personal brand affects the leadership within the banking sector, viewed from the perspective of leaders and employees. It was done through a qualitative study where we focused on identify the basics about the personal brand and how it shows in the leadership. We chose to use Kapferer's model - Brand Identity Prism (2008) as an analysis model throughout the study. Our theoretical reference frame has been derived from scientific articles and literature. The empirical data consisted eight personal interviews in total, where six of them were with employees and two of them were with leaders. The interviews were conducted with a semi-structured interview guide. The conclusion of our study showed that the personal brand affects leadership through trust, clarity and communication. Therefore, it should be of outmost importance for a leader to become aware of it. Our hope is that individuals will use the studys’ result on how the personal brand affects leadership. / Ända sedan begreppet personligt varumärke myntades har observationer och undersökningar av det blivit mer intressant, då det har bevisats ha positiva effekter för ett ledarskap, men även för organisationen. Då bankanställda ansvarar för att göra affärer direkt mot bankens kunder, anses de vara organisationens viktigaste resurs. Det är denna frihet och självständighet som sätter höga krav på tydlighet i ledarskapet inom banksektorn. Då tidigare studier visat att en ledares personliga varumärke just kan hjälpa till med denna tydlighet i ledarskapet, bestämde vi oss för att göra en studie med en abduktiv ansats, med problemformuleringen: Hur påverkar det personliga varumärket ledarskapet inom banksektorn? Studien syftar till att undersöka hur det personliga varumärket påverkar ledarskapet inom banksektorn, sett ur ledares och medarbetares perspektiv. Det gjordes genom en kvalitativ studie där vi fokuserade på att identifiera de grundläggande byggstenarna kring det personliga varumärket och hur det används i ledarskapet. Vi valde att använda oss av Kapferers modell – Brand Identity Prism (2008) som analysmodell genom studien. Vår teoretiska referensram har i största möjliga mån hämtats från vetenskapliga artiklar samt litteratur. Empirins data insamlades genom åtta personliga intervjuer totalt, där sex av intervjuerna var med medarbetare och två av intervjuerna var med ledare. Intervjuerna gjordes med en semistrukturerad intervjuguide. Slutsatsen av vår studie visade att det personliga varumärket påverkar ledarskapet genom förtroende, tydlighet och kommunikation. Därför bör det vara av största intresse för en ledare att öka sin medvetenhet kring det. Vår förhoppning är att individer nyttjar studiens resultat om det personliga varumärkets påverkan på ledarskapet.

Purpose: The purpose of this study is to build knowledge about how young athletes can build their personal brand. Methodology: The study uses a qualitative approach in order to answer the research questions and the purpose of the study with a systematic literature review, to identify key factors for building a strong personal brand and apply these on a young athletes personal brand. Empiricism and analysis: The empirical results is based on the literature review of former research, which has been carefully evaluated and analyzed inductively from marketing theories to identify themes to serve the purpose and research questions of the study. The empirical results has been compared with autobiographies of known athletes. Findings: This study identifies five key factors within building your personal brand for a young athlete; identity, image, trust, strategy and reflection. These key factors create a circular model where the journey is most important, not the destination. The authors of this study suggest that new research can build upon the model and implement it on a young athlete where the findings could prove to be useful in practise, not only in theory. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att bygga kunskap om hur unga idrottare kan bygga sitt varumärke. Metod: För att besvara problemformuleringen har en kvalitativ studie har genomförts med en systematisk litteraturstudie som metodansats. Detta med avsikt att identifiera nyckelfaktorer för uppbyggnaden av ett starkt personligt varumärke som sedan ska kunna appliceras på unga idrottare. Empiri och analys: Empirin i denna studie bygger på tidigare forskning som sökts fram. Dessa har sedan utvärderats och analyserats med hjälp av teorier inom marknadsföring för att induktivt identifiera relevanta teman utifrån studiens syfte och problemformulering, genom jämförelse av den tidigare forskningen som kopplats ihop med självbiografierna. Slutsatser: Studien kommer fram till fem nyckelfaktorer som ska hjälpa den unga idrottaren vid uppbyggnaden av ett personligt varumärke, dessa är Identitet, Image, Trovärdighet, Strategi och reflektion. Dessa faktorer bildar en modell som är cirkulär och ska liknas vid ett kretslopp där resan är det viktiga, den tar inte slut. Studieförfattarna föreslår alternativa tillvägagångssätt för att göra denna studie och ger förslag till vidare forskning där man kan implementera den skapade modellen, Build Your Personal Brand, praktiskt med en ung idrottare för att se om den har förankring i praktiken och inte bara i teorin.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

In today’s media society and the growth of user-generated content, everyone has the opportunity to create their own content on social media. Instagram influencers are an exciting phenomenon considering that ordinary people have started documented their everyday lives through photographs and gained a large group of followers and started earning money on their content.  The purpose of this study was to examine Swedish influencers self-presentation on Instagram. Based on their self-presentation I wanted to examine what image they choose to communicate to their followers, in order to understand how they construct an online identity and establish their personal brand. To see how they have gained success and differentiated in a large industry. But also developed an understanding of the effectiveness of different types of presentations based on the measured values likes and comments.  Using a quantitative content analysis method, a total of 198 post from four purposively selected fashion-influencers Instagram accounts was analyzed. The result indicated that the influencers accounts consisted of industry -related photos. They represented an ideal and presented themselves in a positive way. At the same time, they strived to achieve a varying content. In the terms of number of likes and comments, the result showed the importance of showing a personal and private side of oneself, as it was appreciated by the audiences and created an authenticity image. The results of this study showed both differences and similarities to other studies in the field.

Research shows that influencer marketing is an effective way to market on social media. Scientists argue that consumers rely on influencers to help them decide on their purchases and guide them through the whole process. In a world where everyone can become an artist, it can be a struggle to stand out among the crowd. This is why this study aims to investigate if influencer marketing can be a new way for artists to reach various audiences and target groups. We want to explore the possibilities for swedish artists to implement influencer marketing as a way of strengthening their personal brand.  The empirical data is based on eight different interviews and observations on social media conducted through a period of time of about two months. The average time of the interviews was 37 minutes.  The results of this study shows that artists are willing to implement influencer marketing into their lives. This includes doing more collaborations with other influencers and companies. This study shows that there are two ways for an artist to implement influencer marketing into their marketing strategies. An artist can either collaborate with some established influencers and use their platforms to push their music out on social media. This could lead to the artist reaching a new audience and hopefully gain more followers. We also saw that the artist has the possibility to become an influencer in the sense that they collaborate with other brands on their social media platforms. This study shows that there might be risk with connecting your own brand to another but we can not find any major obstacles if the collaboration seems genuine and follows with the artists brand.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom organisationer uppfattar ledaren, desspersonliga varumärke i relation till organisationens varumärke och om medarbetarna uppleveratt dessa parametrar resulterar i en ökad arbetsvilja. För att undersöka syftet användesfrågeställningarna: Hur uppfattas ledaren och ledarens personliga varumärke av de anställdainom en organisation? Hur uppfattas ledarens personliga varumärke i relation tillorganisationens? Upplevs dessa parametrar vara viktiga incitament till en ökad arbetsvilja?Totalt deltog tolv medarbetare från östra, södra och sydvästra Sverige, medelåldern var 30 åroch deltagarna hade i snitt arbetat på sina respektive arbetsplatser i 6,5 år. En semistruktureradintervjuguide med fyra fastställda teman (ledarskap, personligt varumärke,organisationens varumärke och arbetsvilja) användes. Resultatet visade att åtta av studiensdeltagares ledare applicerar en mer human och positiv ledarskapsstil (exempelvisdemokratiskt och tranformellt ledarskap). Fler än hälften uppfattade sina ledares personligavarumärken som varma och kompetenta. Nio av studiens deltagare uppfattade organisationensvarumärke som kapabla och välmenande och åtta deltagare upplever att ledarens ochorganisationens varumärke överensstämmer med varandra. Generellt inspirerar ledarnastudiens deltagare. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Stereotype ContentModel och Brands As Intentional Agents Framework) samt tidigare forskning. Studienshuvudsakliga fynd indikerade att medarbetarna upplever studiens olika parametrar somviktiga incitament till en ökad arbetsvilja. Men att ledarens personliga varumärke är detviktigaste. / The purpose of the study was to investigate how employees within organizations perceive theleader, the leader's personal brand in relation to the organization's brand and whetheremployees feel that these parameters result in increased work willingness. To investigate thepurpose, the following research questions were used: How are the leader and the leader'spersonal brand perceived by the employees of an organization? How is the leader's personalbrand perceived in relation to the organization? Are these parameters considered to beimportant reasons for an increased willingness to work? A total of twelve employees fromEastern, Southern and Southwestern Sweden participated, the average age was 30 years andthe participants had on average worked at their respective workplaces for 6.5 years. A semistructuredinterview guide with four pre-identified themes (leadership, personal brand,organization brand and work willingness) were used. The result showed that eight of theparticipants leaders applied a more humane and positive leadership style (for example,democratic and trans-formal leadership). More than half perceived their leaders' personalbrands as warm and competent. Nine of the study participants perceived the organization'sbrand as capable and well-meaning, and eight participants felt that the leader and theorganization's brand were related. In general, were the study participants inspired by theirleaders. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Stereotype ContentModel and Brands As Intentional Agents Framework) and previous research. The conclusionfrom the study indicates that employees perceive the study's various parameters as importantreasons for an increased willingness to work. But the leader's personal brand is the mostimportant reason.

Denna studie belyser effekterna på musikartisters personliga varumärken i samband med att artisternas musik finns med i reklamfilm. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med ett antal musikartister med olika erfarenhet och framgång som upplåtit sina verk till reklamfilm. Studien visar att viktiga faktorer för en artist att överväga innan ett samarbete kring reklamfilm inleds är:• Värderingar: Företagets värderingar vs. artistens värderingar.• Kreativ process: Grad av involvering från artisten i framtagande av manus.• Juridik: Konstnärliga och ekonomiska villkor för artistens medverkan.• Personligt varumärke: Påverkan för artistens varumärke vid medverkan i reklamfilm.Studien visar att artister i väldigt stor utsträckning är värderingsstyrda och vill primärt samarbeta med företag eller organisationer vars värderingar ligger i linje med sina egna värderingar. Men när värderingar kopplas till politik sker dock en tydlig uppdelning mellan de artister som anser att politik och musik inte hör ihop och de som gärna använder sitt ”kändisskap” för att påverka samhället i önskad riktning. Studien visar att den kreativa processen i samband med artisters medverkan i reklamfilm grovt kan delas in i fyra kategorier:• Fria händer att göra vad de vill.• Fria händer med riktlinjer från företaget.• En gemensam kreativ process med företaget.• Färdigskrivna manus och musik, bara ett framträdande.När det gäller kreativitet i samband med artisters medverkan i reklamfilm visar studien att icke etablerade artister i högre utsträckning måste bistå i den kreativa processen då det värde de representerar kommer från kunskap och inte i deras kändisskap/varumärke. Studien visar även exempel på en marknad i förändring där nya mellanhänder dyker upp och förändrar befintliga affärsmodeller med konsekvensen med konsekvensen att artister i allt större utsträckning än tidigare måste kunna förhålla sig till juridiska frågeställningar. Avslutningsvis visar studien att artister oftast får positiva effekter på sitt personliga varumärke genom att medverkan i reklamfilm.

Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.

Sociala mediers framfart har möjliggjort för en ny typ av varumärken att utvecklas och växa. Det handlar om varumärken som inte säljer produkter, utan istället säljer sig själva – de personliga varumärkena. ”Influencers” är personer med många följare på sociala medier som via dessa plattformar publicerar bilder och delar med sig av sina liv, och samtidigt tjänar pengar på det genom betalda samarbeten med företag. Denna uppsats syftar till att studera likheter och skillnader mellan de strategier som influencers använder för att bygga sitt personliga varumärke, och de som nämns i varumärkesbyggnadsteori för företag. Studien utgår från två kvalitativa metoder; innehållsanalyser och intervjuer. Innehållsanalyserna har studerat tio svenska influencers Instagram-konton, där varje kontos 50 senaste bilder och tillhörande bildtexter analyserats. Som ett komplement har även kvalitativa intervjuer med tre andra svenska influencers genomförts. Resultatet tyder på att många av de strategier som nämns i varumärkesbyggande teori för företag även används frekvent för personligt varumärkesbyggande bland influencers. Resultatet ger dock också stöd för att vissa av strategierna är mindre betydelsefulla för influencers än för företag. Utifrån resultatet diskuteras även vad detta skulle kunna bero på. En majoritet av studieobjekten kunde regelbundet ses publicera bilder tillsammans med andra influencers, som en form av cross-promotion. Studien identifierar detta som potentiellt ytterligare en varumärkesbyggande strategi, och diskuterar varför den skulle kunna vara mer effektiv för influencers än företag. / The rise of social media has enabled a new type of brand to develop and grow. Instead of selling products, this brand is selling itself – the personal brand. ”Influencers” are people with a lot of followers on social media that post pictures of themselves and share their lives, while at the same time making money off of it through paid collaborations with companies. This essay aims to compare the personal branding strategies used by influencers to strategies from branding research for traditional companies. The study uses two qualitative methods; content analysis and interviews. The content analyses consist of ten Swedish influencers’ Instagram accounts, where each account’s 50 latest pictures and their captions have been analyzed. As a complement, qualitative interviews with three other Swedish influencers have also been conducted. The results show that many of the strategies mentioned in branding research for companies are also frequently used for personal branding among influencers. The results also imply that some of the strategies are less significant for influencers than for companies. Feasible reasons for this are also discussed, based on the results. A majority of the objects of study could regularly be seen publishing pictures with other influencers, as a form of cross- promotion. The study identifies this as a potential additional branding strategy and discusses why it could be more effective for influencers compared to companies.

Är du osäker på hur du ska skapa eller utveckla ett starkt personligt varumärke på den växande plattformen Linkedin. Där det varje minut laddas upp långa och saftiga inlägg om diverse ämnen. Vissa med viktiga budskap, långa inlägg som liknar romaner eller inlägg där det går att läsa om vad någon gjort på sin semester. Vad platsar på plattformen och vad platsar inte. Hur kan du som planerar att ladda upp ett inlägg skapa ett intresse hos andra. Det är endast 10 procent som studerat plattformen Linkedin och nu är det dags att ta reda på vad som är viktigt att tänka på kring Linkedin. Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur Linkedin kan användas i utvecklingen av ett personligt varumärke. Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex personer blivit intervjuade. De sex respondenterna vars erfarenhet inom Linkedin är; vardagliga användare, professionella användare samt instrumentella användare. Primära data har samlats in via sökmotorer som One Search på Linnéuniversitetets hemsida samt genom Google Schoolar. Det framkom tydligt att det är ytterst viktigt med att fråga sig själv varför och vad det personliga varumärket ska ge för signal utåt. Även viktigt att arbeta med struktur och planering för att skapa/utveckla sitt personliga varumärke. Rapporten har endast tagit upp den sociala mediekanalen Linkedin så vidare forskning borde göras för att få en bredare översikt över vad en bör göra. Då det finns Instagram och Facebook, även de nyare kanalerna som TikTok och snapchat på marknaden. Och dessa kan ha stor betydelse för det personliga varumärket också.