Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen.

En av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska kan stå inför i ett akutläge är att både ta hand om patient och närstående. Då all kraft fokuseras på den vårdkrävande patienten är det av förklarliga skäl som närstående kan hamna i skymundan. Att som ambulanspersonal efter avslutad behandling ta sig an de närstående i deras kaosartade situation åskådliggörs i denna studie vars syfte är att belysa ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med närstående i samband med plötsliga dödsfall i hemmet.För att på ett öppet sätt försöka förstå beskrivna situationer så valdes det en kvalitativ intervju som metod. Då metoden var bestämd kontaktades två verksamhetschefer vilka godkände genomförandet av studien. Urvalskriterierna för informanterna var sjuksköterskekompetens, minst fem års ambulanserfarenhet samt intresse av att medverka. De inspelade intervjuerna transkriberades och avidentifierades för att sedan analyseras och segmenteras.Resultatet är uppdelat i tre faser, där första fasen innehåller det som framkommit under färden ut till patienten. I den andra fasen har det snabba mötet med de närstående samt omhändertagandet av patienten behandlats och slutligen i den tredje fasen har omhändertagandet av de närstående behandlats. I resultatet beskrivs att det krävs tillräckligt med ambulanspersonal under återupplivning för att det skall bli ett optimalt omhändertagande av både patient och närstående. Det visade sig även att fokus initialt alltid låg på ett professionellt medicinskt omhändertagande och att närstående kom i andra hand i akutskedet. Stöd, omsorg och information till de närstående gavs så fort tid och utrymme fanns. Informanternas uppfattning var att den stunden som tillbringas med de närstående efter att behandling blivit avslutad kom att bli ett bestående minne hos de närstående. Informanterna fann uppdrag som dessa betydelsefulla trots att återupplivning ej lyckats. De kände att de gjort en viktig insats genom att stötta de närstående. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Som nyutexaminerad sjuksköterska kan det vara svårt att veta hur bästa möjliga stöd och bemötande kan erbjudas till sörjande närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med sörjande närstående i hela sitt yrkesverksamma liv. Studiens mål är att vara ett verktyg för att kunna tillämpa en god omvårdnad samt bemöta sörjande närstående för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Syftet med studien är att utifrån sjuksköterskors och närståendes upplevelser, belysa viktiga aspekter för sjuksköterskan inför mötet med närstående efter plötsliga dödsfall. Resultatet baseras på det som framkommit vid analys av 10 vetenskapliga artiklar. I denna litteraturstudie var information om sekretess, etik, religion och lagar samt skriftlig information, om vad närstående ska göra efter ett dödsfall, någoting som var viktigt för de närstående. Närstående lämnades med obesvarade frågor exempel frågor angående dödsorsak och övrig information om sjukdomsförloppet. Författarna i denna litteraturstudie ansåg inte att någon av studierna hade använt sig av adekvat eller tillräcklig uppföljning, för sörjande närstående. För vidare forskning hade en empirisk studie i Sverige angående bristande uppföljning av närstående efter plötsliga dödsfall varit av värde. / As a newly graduated nurse, it can be difficult to know how the best possible support and answer can be offered to the bereaved related to sudden and unexpected deaths. The nurse may come in contact with bereaved relatives throughout their working lives. The study's objective is to be a tool when good nursing and answering grieving relatives is applied to prevent illness and promote health. The aim of the study is to highlight important aspects for the nurse when answering relatives of sudden and unexpected death victims, by nurses and relatives experiences. The result is based on what emerged from analysis of 10 scientific articles. In this literature study it was important for the relatives to receive information about privacy, ethics, religion and laws, and written information about what relatives should do after a death. Relatives were left with unanswered questions, such as questions about the cause of death and additional information about the disease process.The authors of this study did not consider that any of the studies had used adequate or sufficient follow-up, for the bereaved relatives. For further research an empirical study in Sweden, regarding the lack of follow-up after a sudden would be of value.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som avlidit på sjukhus upplever brister i kommunikation samt emotionellt stöd och önskar mer tid och tillgänglighet. Anhöriga ser problem med att få och ta emot information i en situation som beskrivs som kaotisk, likt en emotionell kris. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid möten med anhöriga i sorg vid plötsliga dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv design. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman. Sjuksköterskan menar att relationer och kommunikation var en viktig del kring mötet med anhöriga samtidigt som emotionella reaktioner försvårade situationen. Sjuksköterskans erfarenheter visade att det fanns försvårande faktorer i arbetsmiljön samt bristande kompetens som påverkade möjligheten att ge stöd. Slutsats: Sjuksköterskans möte med anhöriga är en komplex men betydelsefull situation. Sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig utefter arbetsmiljö, kompetens och övriga jämförbara förutsättningar. Sjuksköterskorna ser ett behov av feedback och utbildningsmöjligheter inom området. / Background: Previous research shows that families to patients who died a sudden death at a hospital experience insufficient information and emotional support and wish for more time and access regarding emotional support. Families suffer access and to understand information in a situation of emotional chaos and grief. Aim: The aim was to describe nurses' experiences meeting with the next of kin after the sudden death of a loved one. Method: A literature review with an inductive design. Results: Four themes were identified. Nurses mean that relations and communication were important parts of the meeting with the next of kin, at the same time emotional reactions affected the outcome of the situation at hand. Nurses experienced that there were problematic factors in the work environment and a lack of competence which affected the possibility to provide support. Conclusion: Nurses´ meeting with next of kin is a complexed and important situation. Nurses' experiences are different due to work environment, competence and other comparable conditions. Nurses experience a need for feedback and possibilities for education in the subject.