Arbetsprocessen med att manuellt upptäcka plagiat i källkod har länge varit ett stortproblem för programmeringslärare. Detta beror på att den manuella processen ärväldigt tidskrävande, eftersom att kurserna ofta innehåller ett stort antal studenter.Processen medför även en stor risk för att studenter som plagierar ofta passerarobemärkt, vilket resulterar i att dessa studenter tilldelas felaktiga betyg. Dentidskrävande aktiviteten blir för lärarna i slutändan också väldigt oekonomiskjämfört med användning av en automatiserad lösning. Syftet med det här arbetet äratt slutligen ge en fullgod rekommendation av vilket automatiserat verktyg sompassar bäst för användning på högre utbildningar.De verktyg som utvärderas i detta arbete har valts ut genom att först utvärderaresultatet från en litteratur- och en intervjustudie. Resultatet från intervjustudienger även en inblick i vad lärarna på Malmö Högskola har för önskemål angående ettautomatiserat verktyg. Valideringen av verktygen har genomförts genom att utföraen praktisk testning på dem. Denna praktiska testning består av tre delar, där tvåav dem innehåller verkliga inlämningsuppgifter gjorda av studenter på MalmöHögskola. Den tredje testdelen innehåller kod som korrigerats till att innehålla olikavarianter av plagiat studenter kan använda, i syfte för att försäkra att verktygensdetektering fungerar. Resultatet av studien har också bidragit till en möjlig lösningpå problemet med att förse lärare med godtycklig bevisning gällande instanser avplagiat i källkod.Från resultatet av arbetets olika datainsamlingsmetoder dras slutsatsen om vilketverktyg som passar bäst för att användas på högre utbildningar. Rekommendationenav det lämpligaste verktyget varierar beroende på hur det faktiskt är planerat attanvändas. Faktorer som spelar in i valet är bland annat vilka programmeringsspråksom används i undervisningen på universitetet i fråga eller om verktyget är tänkt attintegreras tillsammans med ett större system. / Manual methods for detecting plagiarism in source code among students have for along time been a heavy task for teachers in programming classes. As these coursestend to contain a large number of students per teacher, it is usually unrealistic forteachers to manually detect plagiarism in all student submissions. Since detectinginstances of plagiarism is problematic for this reason, some students will inevitablypass courses with wrong grades. The goal of this thesis is therefore to supply asatisfactory recommendation regarding which automated tool is best suited for usagewithin a higher education environment.In order to reach the goal of this study, a thorough literature review and severalinterviews with higher education teachers were performed, and a practical study wasdone in order to find out which automated tools work best, and satisfies all therequirements set by the teachers and the literature review. After the practical studywas performed, it was discovered that there were more than one optimal automatedtools available for higher education teachers, depending on different factors, biggestof which being if the tool is meant to be integrated into a bigger system, such as anonline school platform, or being used directly by the teacher. The result of the thesishas also provided a possible solution to the problem of providing teachers withadequate evidence.

Plagiat är en välkänd utmaning inom skolvärlden och är inte på något sätt ett nytt fenomen.Tidigare studier vittnar om att det finns olika anledningar till varför elever plagierar samt att det inte alltid är lätt att avgöra hur mycket och vad som är plagiat. Tvärtom kan plagiat vara omedveten och då blir det en fråga om utbildning snarare än om elevens moral.Denna studies syfte är att undersöka lärarnas uppfattningar av plagiat och hur lärare kan arbeta med att hjälpa elever att undvika plagiat. För att uppnå syftet intervjuas fem gymnasielärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen och studiens analys och resultat utgår från den fenomenografiska metoden. På så sätt urskiljs och identifieras olika uppfattningar av plagiat. Studiens resultat visar att det finns olika uppfattningar gällande plagiat, bland annat skiljer sig uppfattningarna åt i fråga om mängd och innehåll i ett plagierat elevarbete. Vidare visar resultatet även att lärarna uppfattar inställningen till plagiat som en generationsfråga och att Internet och tillgängligheten till information påverkat sättet att arbeta på i skolan, för både dem och eleverna. Plagiat kopplas också till,av lärarna upplevd förändrad kunskapssyn hos elever vars fokus är betyg snarare än kunskap. / Plagiarism is a well-known challenge in education and is by no means a new phenomenon.Previous studies testify that there are various reasons why students plagiarize and that it is not always easy to determine what and how much counts as plagiarism. On the contrary, plagiarism can be unconscious and then it perhaps becomes a matter of education rather than about the student's morality. The purpose of this study is to examine the teachers' perceptions of plagiarism and how teachers can work with helping pupils avoid plagiarism. In order to achieve the purpose, five high school teachers who teach upper secondary school subjects are interviewed and the study's analysis and results are based on the phenomenographic method. In this way, different perceptions of plagiarism are identified. The study's results show that there are different perceptions regarding plagiarism, among other things the perceptions differ in terms of quantity and content of plagiarized studentwork. Furthermore, the results show that the teachers perceive the attitude to plagiarism as a generation issue and that the Internet and accessibility to information have influenced the way in which they work at school, for both them and the students. Plagiarism is also linked to, by the teachers perceived, a changed knowledge view where students focus more on grades rather than knowledge.

Condamnable sous son aspect juridique, le plagiat, lorsqu'il est abordé d'un point de vue littéraire et artistique, peut être considéré comme une esthétique. Le plagiat est un des procédés qu'embrasse la notion d'intertextualité ; il est commun, en cela, à la citation, la parodie, le pastiche, etc. L'intertextualité est la voie par laquelle sont analysés ces procédés par lesquels un texte entre en relation avec un ou plusieurs autres textes et les modalités à partir desquelles ceux-ci dialoguent entre eux. Le concept a contribué largement à remettre en question le mythe de l'auteur et du génie créateur, hérité du romantisme. Il a surtout servi à remettre le texte au cœur de l'analyse textuelle (littéraire, dramatique) en considérant celui-ci comme phénomène de production. L'intertextualité remet donc en cause l'idée que l'auteur soit un sujet unique dont le discours serait homogène. Dans l'esprit de l'intertextualité, il n'existe qu'un seul grand livre dont tout le monde s'inspire et que chacun pille allègrement. La mort de l'auteur, décrétée par Roland Barthes en 1968, renvoie à bien des égards à cette figure de l'écrivain plagiaire. L'essentiel consiste alors à voir le travail du texte dans ses nombreux commerces avec la littérature et, plus largement, avec le langage, ce qui exclut de fait tout positionnement moral face au plagiat. Ce mémoire entend examiner ces questions de deux manières. Dans un premier temps, en faisant l'étude de l'esthétique du plagiat dans l'œuvre de l'écrivain québécois Normand Chaurette. Trois œuvres dramatiques de cet auteur seront soumises à examen : Le Passage de l'Indiana (1996), Fragments d'une lettre d'adieu lus par des géologues (2000) et Provincetown Playhouse, juillet 1919, j'avais 19 ans (1981). Cette partie interroge, outre les procédés plagiaires proprement dits, la figure du créateur qui se trouve au centre de l'univers chaurettien. Dans un deuxième temps, en proposant à notre tour un texte fabriqué sur le modèle du centon, soit un collage de répliques empruntées à divers textes appartenant à la dramaturgie québécoise récente : Aphrodite en 04 (2006) d'Evelyne de la Chenelière, Lentement la beauté (2004) de Michel Nadeau et le Théâtre Niveau Parking, Les enfants d'Irène (2000) de Claude Poissant, Téléroman (1999) de Larry Tremblay et Pitié pour les vieilles chiennes sales (1999) de Marie-Ève Gagnon. Notre texte s'intitule Le caractère unique du flocon. À la fois œuvre originale et exercice de style inspiré des travaux de l'Oulipo, cette pièce se lit comme la décantation d'une expérience de lecture et ainsi comporte une dimension réflexive, qui n'emprunte pas la voie classique du commentaire, à propos d'un certain théâtre québécois contemporain. ______________________________________________________________________________

Thèse de doctorat : Littérature comparée : Lyon 2 : 2001. Thèse de doctorat : Littérature comparée : Passau (Allemagne) : 2001. / Thèse soutenue en co-tutelle. Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Plagiarism in programming assignments has been a problem for a long time, and while the schools try to stop it, it is an ever ongoing game of cat and mouse between students and the schools. When students find new ways to hide their plagiarism, others develop new tools to find it again. This thesis looks specifically at plagiarism in entry level coding assignments, where the code is usually much simpler, and if it is possible to use the structure of the program code to detect plagiarism. The structural properties chosen is the abstract syntax tree for the code along with the codes call graph. The syntax tree contains the programs general structure and the call graphs are used in an attempt to find plagiarism where plagiarized code has been split up in smaller parts. For comparison a well established algorithm called MOSS is used. The results shows that the abstract syntax tree and call graph can be used to identify plagiarism, but it seems it is not worth the additional effort needed to use algorithms based on program structure, as it seems the plagiarism done for these assignments is quite simplistic. Additional research should instead be done to find out more on how students actually cheat in these entry level assignments and develop methods to counter those specifically. / Plagiering i programmeringsuppgifter i skolan har varit ett problem under lång tid. Skolorna försöker stoppa det men det är en ständigt pågående katt och råtta-lek mellan skolorna och eleverna. När studenterna hittar nya sätt att dölja plagiat så skapar någon annan nya metoder för att upptäcka det. Den här rapporten kommer att fokusera specifikt på plagiering i instegsuppgifter för programmering, där programmen oftast är mycket enklare och om det är möjligt att använda programstrukturen i dessa för att upptäcka plagiat. De strukturella egenskaper som används är programmens abstrakta syntaxträd och anropsgrafer. Syntaxträdet innehåller programmets generella struktur och anropsgraferna används för att försöka hitta plagiat där den plagierade programkoden har delats upp i mindre delar. Som jämförelsealgoritm används en väletablerad algoritm som kallas MOSS. Resultaten visar att det är möjligt att använda det abstrakta syntaxträdet och anropsgrafen för att upptäcka plagiering, men det verkar inte vara värt det extra arbete som krävs för att implementera algoritmer baserade på strukturella egenskaper. Detta då de plagiat som gjorts för dessa uppgifter är simpla. Mer forskning bör istället fokusera på exakt hur studenter fuskar i dessa uppgifter och utveckla metoder för att specifikt upptäcka dessa.

Seit dem Bekanntwerden des Falles Karl Theodor zu Guttenberg im Jahre 2011 wurden weitere Fälle aufgedeckt, insbesondere in den Dissertationen mehrerer Politiker. Dabei ist das Abschreiben oder Umschreiben von Texten ohne ausreichende Zitierung eine verbreitete Übung, die von Kleinigkeiten, Zufällen und Nachlässigkeiten, und damit von der Bedeutungslosigkeit, bis hin zu schweren Fällen und vorsätzlichen Betrug reichen kann. Im folgenden geht es aber nicht nur und weniger um offenkundiges Abschreiben, sondern um den Klau von wesentlichen Teilen der Gedankenführung eines Zeitschriftenartikels oder eines ganzen Buches, ohne eine einzige Zitierung der Quelle oder ohne ausreichenden Bezug auf das geistige Vorbild. Das ist eigentlich viel schwerwiegender als der Guttenberg-Fall! Aber das Struktur- und Ideenplagiat ist schwerer zu belegen, leichter abzustreiten und somit in der Regel bisher der juristischen Verfolgung entzogen. In der Vergangenheit gab es für den betroffenen Einzelwissenschaftler kaum Möglichkeiten, sich wirksam gegen geistigen Diebstahl dieser Art zu wehren. Jedoch bieten inzwischen die elektronischen Medien, das Internet und der Zugang zu Selbstpublikationen die Möglichkeit, die Fälle anzuprangern. Eigene Erfahrungen sollen dabei herangezogen und verallgemeinert werden.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

La duplication de code source a de nombreuses origines : copie et adaptation inter-projets ou clonage au sein d'un même projet. Rechercher des correspondances de code copié permet de le factoriser dans un projet ou de mettre en évidence des situations de plagiat. Nous étudions des méthodes statiques de recherche de similarité sur du code ayant potentiellement subi des opérations d'édition telle que l'insertion, la suppression, la transposition ainsi que la factorisation et le développement de fonctions. Des techniques d'identification de similarité génomique sont examinées et adaptées au contexte de la recherche de clones de code source sous forme lexemisée. Après une discussion sur des procédés d'alignement de lexèmes et de recherche par empreintes de n-grams, est présentée une méthode de factorisation fusionnant les graphes d'appels de fonctions de projets au sein d'un graphe unique avec introduction de fonctions synthétiques exprimant les correspondances imbriquées. Elle utilise des structures d'indexation de suffixes pour la détermination de facteurs répétés. Une autre voie d'exploration permettant de manipuler de grandes bases indexées de code par arbre de syntaxe est abordée avec la recherche de sous-arbres similaires par leur hachage et leur indexation selon des profils d'abstraction variables. Des clones exacts de sous-arbres de forte proximité dans leurs arbres d'extraction peuvent alors être consolidés afin d'obtenir des correspondances approchées et étendues. En amont et en aval de la recherche de correspondances, des métriques de similarité sont définies afin de préselectionner les zones d'examen, affiner la recherche ou mieux représenter les résultats / Several phenomenas cause source code duplication like inter-project copying and adaptation or cloning inside a same project. Looking for code matches allows to factorize them inside a project or to highlight plagiarism cases. We study statical similarity retrieval methods on source code that may be transformed via edit operations like insertion, deletion, transposition, in- or out-lining of functions. Sequence similarity retrieval methods inspired from genomics are studied and adapted to find common chunks of tokenized source. After an explanation on alignment and n-grams lookup techniques, we present a factorization method that merge function call graphs of projects to a single graph with the creation of synthetic functions modeling nested matches. It relies on the use of suffix indexation structures to find repeated token factors. Syntax tree indexation is explored to handle huge code bases allowing to lookup similar sub-trees with their hash values computed via heterogeneous abstraction profiles. Exact copies of sub-trees close in their host trees may be merged to get approximate and extended matches. Before and after match retrieval, we define similarity metrics to preselect interesting code spots, refine the search process or enhance the human understanding of results

A tese examina o plágio, em especial literário. Para tanto, fazemos um breve exame histórico, tanto sobre o plágio como sobre o surgimento do Direito de Autor. Em seguida, fazemos uma análise legislativa no Direito brasileiro, desde o Império até nossos dias. Também examinamos as convenções internacionais sobre o Direito de Autor recepcionadas pelo ordenamento jurídico brasileiro: a Convenção de Berna, a Convenção Universal sobre o Direito de Autor e o Acordo sobre Aspectos dos Direitos de Propriedade Intelectual Relacionados ao Comércio (TRIPS/AADPIC). Para melhor compreender o plágio sob a ótica do Direito de Autor, examinamos as teorias de identificação de elementos protegidos na obra, bem como os conceitos básicos do Direito de Autor. Enfim, concluímos que o plágio é, sobretudo, uma questão de fato. / Le sujet de la thése c´est le plagiat de l´oeuvre littéraire. Pour examiner le sujet, on n´a fait d´abord une brève étude historique sur le plagiat à l´Antiquité aussi bien que la naissance de Droit d´Auteur. En suite, on a fait une analyse législative dans le Droit brésilien, depuis l´Empire jusqu´à nos jours. D´autre part, nous avons aussi examiné les conventions internationales sur le Droit d´Auteur reçues par l´ordre juridique brésiliénne: la Convention de Berne, la Convention Universelle sur le Droit d´Auteur et l´Accord Relatifs aux Aspects des Droits de la Propriété Intellectuelle qui touchent au Commerce (TRIPS/ADPIC). Pour mieux comprendre le plagiat selon le Droit d´Auteur, on a étudé les théories de l´identification des éléments protégés dans l´oeuvre, aussi bien que les concepts de base de Droit d´Auteur. Enfin, nous concluons que le plagiat est surtout une question de fait.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language. Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis. The results from the interviews are analyzed in relation to a literature study on the subject. Research on the sociocultural perspective shows that imitation is a natural part of the learning process, communication and language. The form of intertextuality that occurs when texts are imitated and voices are borrowed - dialogism - is not only natural but also necessary for all writing development. We seem to be unable to discern the natural role of imitation in students’ writing development among all respondents.