Med fokus på distribution behandlar denna rapport planerandet och utförandet av ruttplaneringen hos fallföretaget Gerdas Bröd i Grästorp AB. Utifrån antagandet att resurserna är begränsade hos Gerdas så presenteras ruttförslag utifrån målfunktionerna fyllnadsgrad och minsta möjliga körsträcka. Syftet har aldrig varit att presentera några optimala rutter utan snarare visa hur man på ett rimligt, logiskt och metodiskt sätt kan arbeta med dessa frågor utan att ta särskilt stora resurser i anspråk. Genom datainsamling bestående av intervjuer, observationer och samtal med flera rollinnehavare inom verksamheten har denna fallstudie tagit form. Företagets nuläge och önskan om åtgärder kunde tack vare denna datainsamling identifieras och lägga grunden för vidare analys och rekommendationer. De begränsade resurserna kan i vissa avseenden förklara avsaknaden av planering och styrning inom verksamheten. Det har lett till att chaufförerna i stor omfattning får sköta sig själva i utförandet av inlastning och leverans. Som ett ansikte utåt för verksamheten sköter förarna i praktiken all distribution samtidigt som de hanterar en stor andel av den kontinuerliga kundkontakten. Utförandet av ruttförslag är därför i stor utsträckning till för att stötta dem i deras dagliga arbete. Efter analys och jämförelse mellan teori och empiri mynnar detta ut i en rad olika rekommenderade åtgärder för fallföretaget. Med den kraftigt varierande efterfrågan behöver man vara flexibla internt för att kunna parera mot eventuell över- och underbemanning. Tillgång till fler bilar och förare är därför en av flera åtgärder som rekommenderas. / With focus on distribution, this rapport touches the planning and excecution of routes at the business case Gerdas Bröd in Grästorp AB. From the assumption that the resources are limited at Gerdas this rapport will present route suggestions from the objective functions load factor and minimum mileage. The purpose has never been to present any optimized routes but rather show how to work with these things in a reasonable, logical and methodically way without claiming any remarkable amount of resources. Trough data collection of interviews, observations and dialogs with several employees with different roles within Gerdas, this rapport has developed into this final version. The present of the company and their desire of actions could, thanks to the data collection, be identified and be the foundation of further analysis and recommendation. The limited resources can in some ways explain the lack of planning and management within the distribution of the company. This has led to the drivers being on their own when it comes to the execution of the loading and transporting. As the public face of the company the drivers handles almost everything when it comes to distribution while they manage to handle a big majority of the continuous customer contact. The makings of the route suggestions are primarily to support them in their daily work. After analysing and comparing theory with the company empiricism this will end in a line of recommended actions for the business case. With the greatly varying demand you must be internal flexible to be able to respond to any under- or over staffing. The access to more trucks and drivers is one of several recommended actions.

Utbrottet av covid-19 pandemin har medfört stora förändringar i världen och ställt förändrade och nya krav på samtliga branscher, inte minst byggbranschen. Att driva byggprojekt är en utmaning i sig, i synnerhet under en pandemi med de osäkra förhållanden som situationen medfört vilket ställt ytterligare krav på hur byggprojekt har planerats och styrts. Examensarbetet syftar till att undersöka hur man i produktion av radhusprojekt arbetat med planering och styrning av aktiviteter under pandemin samt vilka paralleller som kan dras till utvalda begrepp inom en teori vid namn Lean. Arbetet innefattar sedermera en kartläggning av de effekter pandemin haft på specifika flöden och förutsättningar vilka i teorin ska finnas på plats innan en aktivitet kan starta. Det klargörs även vilka åtgärder som vidtagits av byggledningen i syfte att hantera kartlagda effekter samt vilka lärdomar de tar med sig till framtida byggprojekt. Studien är utförd i samarbete med NCC och bygger på tre fallstudier vilka utförts genom kvalitativ datainsamling i form av intervjuer med byggledningen som drivit radhusprojekt under pandemin. Detta i kombination med litteraturstudier i syfte att erhålla en teoretisk bas, undersöka tidigare studier och redogöra för vad Lean är samt utvalda begrepp för att sedan finna liknelser mellan teori och praktik. Lean är ett effektiviseringskoncept härstammande från tillverkningsindustrin och som med viss variation har anpassats till byggproduktion och benämns Lean-construction. Resultatet visar att planering och styrning av aktiviteter börjar med ett gediget planeringsarbete och arbetsberedningar upprättas i syfte att säkerställa flöden och förutsättningar inför aktivitetsstart. Under aktivitetens gång sker egenkontroller där byggledningen följer upp samt säkerställer framdriften av aktiviteten och avslut kan endast ske då kontrollen blivit godkänd. Lean-koncept kan i mångt och mycket återfinnas i produktionen och verkar falla naturligt i projekten. Flera paralleller kan dras, bland annat läggs stort fokus på att kontinuerligt förbättra arbetet och att respektera medarbetarna. Parallellerna utgör grundförutsättningar för att Lean-konceptet ska fungera. Bland de effekter som uppstått till följd av pandemin har flödet av arbetskraft och material påverkats i störst utsträckning. Pandemins osäkerheter har medfört att mer arbete lagts på att planera om samt hantera de risker pandemin medfört, tillskillnad från innan pandemin, medan de enskilda arbetsmomenten i mångt och mycket utförts som tidigare. De främsta lärdomar byggledningen tar med sig efter att ha drivit projekt under en pandemi är fördelen med digitala möten, det ökade nyttjandet av kompetens inom den egna organisationen samt insikten om att den tätt sammankopplade byggproduktionen är sårbar för yttre faktorer. / The outbreak of the Covid-19 pandemic brought great challenges to our everyday life as well as new demands regarding how to manage a construction site during such difficult time. The aim of this study is to investigate how the planning and management of activities in terraced house projects have been conducted during the pandemic as well as finding correlations to chosen notions in a theoretic concept called Lean. Furthermore, the study includes a mapping of which effects the pandemic has had on specific flows and conditions. Additionally, the study includes which actions the management took to handle the mapped effects, lessons learned from the situation and which knowledge they will bring into future projects. The study is carried out in collaboration with NCC and is based on three case studies. Interviews have been held with on-site managers that have run projects during the pandemic, in combination with literature studies. The result of the study shows that planning for an activity on-site starts with a solid planning phase to ensure flows and conditions. During the activity the management makes sure to follow-up with inspections to guarantee progress. An activity can only be deemed finished when a final inspection is held, and the activity is approved. The concepts of Lean can in many ways be recognized in the projects, for example the management puts great focus on continuous improvements and respect for people. The flow of crews and materials has been more effected by the pandemic than any of the other flows and conditions. To counter the uncertainties of the situation the management has had to reorganize and reschedule activities in combination with performing risk assessment. The main lessons that the management has learnt is the usefulness of digital meetings, the importance of utilizing capabilities within the own organization as well as the knowledge of how vulnerable the tightly interconnected construction process really is.

Lean construction is often suggested as way of enhancing the productivity of the construction industry. There are no clear definitions of lean construction, but it is often referred to as a construction management philosophy that aims to minimize waste and maximise customer value. Adopting lean construction in a project can be difficult and there are several critical factors for successful implementation; one of which is the use of lean construction practices. Lean construction practices are tools, techniques and strategies through which the principles of lean construction can be implemented. It has been pointed out that there is lack of information on the number of existing practices and their exact area of use. This master thesis report identified lean practices that have been implemented in commercial construction projects, and categorised them according to the phases of lean construction. The report also explored which lean production-planning-and-control- practices have been adopted by a commercial construction contractor. To identify the lean practices, a literature analysis was conducted based on the documents reviewed by Babalola et al. (2019) in their article ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. This revealed 22 different lean practices that have been implemented in commercial construction projects, with the Last Planner System having been reported the most followed by Just in Time and Pull Scheduling. The literature analysis also resulted in the project delivery stages in which each identified practice had been adopted. This helped categorise the practices according to the phases of lean construction. The phases were defined by the conceptual framework ‘The Lean Project Delivery System’ as Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly and Lean Use. The categorisation showed that (out of the 22 identified practices) 3 practices belong to the phase Project Definition, while 8, 9, 15 and 0 practices belong to the other phases respectively. To explore which lean production-planning-and-control-practices have been adopted by a commercial construction contractor, a case study was conducted of the production phase of a large-sized project referred to as Project X. Seven members of the production team were interviewed as to reveal the contractor’s working methods in the planning and control of production in terms of time, activity and logistics. The revealed working methods were then compared to 9 out of the 22 identified lean practices, since they were interpreted as production-planning-and-control-practices. This analysis showed that six of those practices were seemingly implemented in the production of Project X, while one was partially implemented and two were not implemented. / Lean byggproduktion föreslås ofta som ett sätt att öka produktiviteten i byggbranschen. Det finns inga tydliga definitioner av lean byggproduktion, men konceptet beskrivs ofta som en filosofi för byggledning som ämnar minimera avfall och maximera kundvärdet. Att anta lean byggproduktion i ett projekt kan vara svårt och det finns ett antal kritiska faktorer för lyckad implementering, varav en är användandet av lean byggverktyg. Lean byggverktyg är verktyg, tekniker och strategier genom vilka principerna av lean byggproduktion kan implementeras. Det har påpekats att det finns brist på information om antalet befintliga lean byggverktyg och deras användningsområden. Denna rapport identifierade lean verktyg som har implementerats i kommersiella byggprojekt, och kategoriserade de enligt faserna av lean byggproduktion. Rapporten utforskade också vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör. För att identifiera leanverktyg i kommersiella byggprojekt så genomfördes en litteraturanalys baserat på de dokument som granskats av Babalola et al. (2019) i deras artikel ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. Detta avslöjade 22 olika lean byggverktyg som implementerats i diverse kommersiella byggprojekt, där Last Planner System har rapporterats mest följt av Just in Time och Pull Scheduling. Litteraturanalysen resulterade också i projektleveransstadierna där varje identifierat verktyg hade implementerats. Detta hjälpte att kategorisera verktygen enligt faserna av lean byggproduktion. Faserna definierades av det konceptuella ramverket ’The Lean Project Delivery System’ som Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly och Lean Use. Kategoriseringen visade att (utav de 22 identifierade verktygen) 3 verktyg tillhör fasen Project Definition, medan de resterande faserna innefattar 8, 9, 15 respektive 0 verktyg. För att utforska vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör så utfördes en fallstudie av produktionsfasen av ett stort projekt såkallat Projekt X. Sju medlemmar av produktionsteamet intervjuades för att uppenbara entreprenörens arbetsmetoder vid planering och styrning av produktion beträffande tid, aktivitet och logistik. De uppenbarade arbetsmetoderna jämfördes sedan med 9 av de 22 identifierade leanverktygen eftersom just de tolkades som verktyg för planering och styrning av produktion. Denna analys visade att sex av dessa verktyg var till synes implementerade i produktionen av Projekt X, medan en var delvis implementerad och två inte alls implementerade.