Spelling suggestions: "subject:"planeringsprocessen"" "subject:"planeringsprocess""
1 |
Hållbar destinationsutveckling : En studie om hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågorGingborn, Linda, Petersson, Daniela, Wulff, Christine January 2014 (has links)
Forskningsfråga Hur arbetar Destination Kalmar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som destination? Syfte Att beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som en destination. Metodik Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehållsanalyser. Slutsats Vi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrån samarbete med näringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hållbar destination.
|
2 |
Kiruna - en stad, två processer och den lokala kunskapen däremellan / Kiruna - one town, two processes and the local knowledge inbetweenCarlsson, Sofia, Viklund, Anna January 2022 (has links)
Kiruna är staden som genomgår en omdanande process, där delar av staden nedmonteras medan en ny stadskärna etableras. Kiruna kommun har haft som ambition att omlokaliseringen och stadsomvandlingen ska understödjas av omfattande medborgardialoger. Där utvecklingsstrategierna sägs bygga på kirunabornas önskemål kring vad de föreställer sig att nya stadskärnan kan bli. Stadens befolkning behöver därmed förhålla sig till att delar av deras stad nedmonteras samtidigt som de ska föreställa sig en ny. Vi analyserar processen för detta utifrån nutida planeringsteori som betonar att kunskapen som kommer från att uppleva en stad har ett särskilt värde i planeringen. Det innebär att planerare, med sin expertkunskap, behöver vidga sitt arbetssätt. Från att vara de enda som besitter kapaciteten till att föreställa sig en ny stad, till att kunna tolka och omformulera anspråk som kommer från stadsinvånare. Således fokuserar vi på hur planerare och politiker har arbetat med att behandla den lokala kunskapen, för att skapa en djupare förståelse för strategiskapande procedurer. Det som är säreget med Kiruna kan läsas utifrån två aspekter. Den ena är att nedmontering skapar en unik och känslig situation, där planerare försökt söka efter vad som kirunaborna anser som värdefullt i sin stad och sedan omformulera det till något nytt. Den andra är att Kiruna kan karaktäriseras som en stad i den arktiska regionen. Dessa samhällen har genom historien planerats utifrån att expertkunskapen premierats och mer ofta än sällan har urbana modeller söderifrån importerats till arktiska stadsbyggandet. Numera börjar det gamla luckras upp och fler designers söker efter att jobba nära befolkningen i regionen för att skapa särskilda lokala uttryck. Genom att studera fallet Kiruna söker vi efter att skapa synergier mellan dessa två aspekter där den lokala kunskapen löper som en röd tråd genom processerna för avveckling och utveckling. Vårt empiriska material bygger på analyser från strategiska dokument och kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer. Dessa nyckelaktörer har varit planerare och politiker som haft särskilt centrala roller i Kirunas stadsomvandling. Intervjuerna blir således deras berättelser och erfarenheter. Utifrån vårt insamlade empiriska material har vi format uppfattningen att dessa två aspekter för nedmontering och arktiskt stadsbyggande har en inverkan på hur planerare behandlat den lokala kunskapen samt hur den lokala kunskapen fått forma den nya stadskärnan. Det har betonats att detta inte är något vanligt stadsutvecklingsprojekt, utan omständigheterna kräver ett särskilt åtagande från planerarna med utökad hänsyn till invånarnas kunskap och omsorg för förlusten av deras stad. Därför har det funnits ett fokus på kvalitativa samtal med medborgarna. Nedmonteringen skapar möjligheter att forma strategier för ett stadsbyggande som frångår problem som återfinns i gamla stadskärnan, uttryckta av kirunabor. Det skapar även möjligheter att bygga en stad med ett långsiktigt perspektiv där gruvan inte längre kommer vara en lika stark lokal arbetsgivare. / Kiruna is a city that is undergoing a transformative process, where parts of the city are being dismantled while a new city center is being established. Kiruna municipality has had the ambition that the relocation and the urban transformation should be supported by extensive citizen dialogues. The strategies for development are claimed to be based on the Kiruna residents’ wishes about what they imagine the new city center to be like. Therefore, the town’s population needs to relate to the dismantling of parts of their city, while also imagining a new one. The analysis of this process is based on contemporary planning theory, which emphasizes that the knowledge that comes from experiencing a city has a particular value in the context of urban planning. This means that planners, with their expert knowledge, need to extend their way of working from being the only ones who possess the capacity to imagine a new city to being able to interpret and reformulate claims that come from city residents. In this essay we examine how planners and politicians have worked to process the local knowledge, to create a deeper understanding of strategy making procedures. What is unique about Kiruna can be interpreted from two aspects. One is that the dismantling of the city creates a distinct and sensitive situation, where planners have attempted to understand what Kiruna´s residents consider valuable in their city and then reformulate it into something new. The other one is that Kiruna can be characterized as a city in the Arctic region. Throughout history, these communities have been planned on the basis of expert knowledge, and more often than not, urban models have been imported from the south for Arctic urban development. Nowadays, the old ways are beginning to dissolve, and more designers are looking to work close to the people of the region to create special local expressions. By studying the Kiruna case, we seek to create synergies between these two aspects where local knowledge runs as a thread through the processes of dissolving and development. Our empirical material is based on analyzes from strategic documents and qualitative interviews with planners and politicians. These key actors have played central roles in Kiruna’s urban transformation. The interviews thus entail their stories and experiences. Based on our collected empirical material, we have formed the perception that these two aspects of dismantling and Arctic urban planning have an impact on how planners have treated local knowledge and how local knowledge has shaped the new city center. It has been emphasized that this is no ordinary urban development project. The circumstances require a special commitment from the planners with increased consideration for the residents’ knowledge, and care for the loss of their city. Therefore, there has been a focus on carrying out qualitative dialogues with citizens. The dismantling process creates potentials to formulate strategies for urban development that depart from problems found in the current city center, expressed by Kiruna residents. It also creates opportunities to build a city with a long-term perspective where the mine will no longer be as important as an employer.
|
3 |
Hemtjänsten i Växjö kommun : En fallstudie om personal- och ruttplanering / Home care for the elders in Växjö municipality : A case study about personnel and route planningNählstedt, Kristoffer, Norén, Martin January 2017 (has links)
Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Författare: Martin Norén och Kristoffer Nählstedt Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Titel: Hemtjänsten i Växjö kommun - En fallstudie om personal- och ruttplanering Bakgrund: Boendeformen särskilt boende har minskat påtagligt de senaste åren och förväntas minska ytterligare i framtiden. Samtidigt ökar andelen äldre som är i behov av vård och omsorg. Ett sätt att lösa detta är att förlägga omsorgsvården på hemtjänsten. För att klara sitt uppdrag använder hemtjänstenheter idag sig av olika planeringsverktyg som är tänkt att säkerställa att en kostnadseffektiv hemtjänst kan bedrivas samtidigt som den inte ska ge avkall på kvalitén av omsorg. Det ökade trycket på hemtjänsten kräver dock mycket resurser och det är idag svårt att klara av att nå upp till de interna målen som ställts på organisationen under denna föränderliga tid. Därför är det viktigare än någonsin med effektiva planeringsprocesser som kan underlätta och stödja hemtjänsten i sina åtaganden. Syfte: Syftet med studien är att effektivisera hemtjänstenheters planeringsprocesser. Avsikten med effektiviseringen är att uppnå en mer kostnadseffektiv hemtjänst som når måluppfyllelsen inom kontinuitet och brukartid. Metod: Studien är en fallstudie som genomförts i Växjö kommuns omsorgsenhet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, insamling av kvalitativ och kvantitativ data har studien kunnat inhämta empiriskt material. En processkartläggning genomfördes och författarna identifierade slöserier och presenterade sedan förbättringsförslag med stöd från åtskilliga teorier. Slutsatser: Författarna lyckades lägga fram förbättringsförslag på alla de tre planeringsprocesser som studien lyckades identifiera. Först lades förbättringsförslag av både kvantitativ och kvalitativ karaktär fram med avsikten att säkerställa kompetensförsörjningen i organisationen. I ruttplaneringsprocessen delade författarna upp hemtjänstenheten Vikaholm i två olika grupper baserat på dess geografiska placeringar och lyckades därigenom förbättra både kontinuiteten och brukartiden samtidigt som kostnaden sjönk för organisationen som helhet. Efter observationer och intervjuer på de olika arbetsgrupperna framkom slutligen fler förbättringsförslag på hur hemtjänstenheter skulle kunna arbeta för att effektivisera sin schemaläggningsprocess ytterligare. Nyckelord: Hemtjänst, äldreomsorg, kontinuitet, brukartid, planering, planeringsprocesser, processkartläggning, ruttplanering, prognostisering. / Course: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Authors: Martin Norén and Kristoffer Nählstedt Tutor: Hana Hulthén Examiner: Helena Forslund Title: Home care for the elders in Växjö municipality - A case study about personnel and route planning Background: In Sweden the amount of people living in an assisted living have reduced significantly during the recent years and is predicted to be reduced even more. At the mean time the amount of elders in need of care is increasing. One way of solving this is by the use of home care. To handle its duty home care units use different kinds of planning tools to ensure quality of the care and that the home care is being cost efficient. The increased demand on the home care service requires a lot of resources and it is today very hard to achieve the internal goals which have been set up by the organisation. Therefore it is now more important than ever with efficient planning processes that can ease and support the home care service in its obligations. Purpose: The purpose of the study is to streamline the planning process in elder care units. The streamlined planning process intends to achieve a more cost efficient elder care, that achieves the objectives concerning continuity and time spent with the elders. Method: The study is a case study, which have been carried out in the municipality of Växjö. With the use of semi-structured interviews, gathering of qualitative and quantitative data the study have been able to obtain empirical material. In order to identify waste the authors used process mapping and then later on proposed improvements with support from a number of theories. Conclusions: The authors managed to propose improvements on all of three identified planning processes. Firstly, the study presented the proposed improvements on the process of ensuring competent personnel with the use of both qualitative and quantitative data. In the route planning process the authors split the home care unit of Vikaholm into two units, based on the locations of the elders. Thereby the authors managed to improve all of the three main goals of the home care unit; continuity, economy and the amount of time the care takers spend with the elders. Observations and interviews on the different units lead to the conclusion of potential improvements on how home care units could work to be more efficient in their scheduling processes. Keywords: Home care, elder care, time spent with the elder, planning, process planning, process mapping, route planning, forecasting.
|
4 |
Åtgärdsvalsstudien som medel för omställningen mot ett hållbart transportsystemFrisk, Alice January 2022 (has links)
Utsläppen från transportsektorn minskar inte i nog snabbt takt trots att hållbarhet är en prioriterad fråga på övergripande nivå genom bland annat Agenda 2030 och Målbild 2030. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), utredningar som tillämpas tidigt i transportinfrastrukturplaneringen, har potential att bidra till en mer hållbar infrastrukturplanering. Samtidigt har hållbarhetsmål idag en begränsad betydelse för val av åtgärder i åtgärdsvalsstudier. Det saknas konkreta direktiv för hur aktörer inom planeringen av transportsystemet ska agera och prioritera i praktiken för att bidra till omställningen mot ett hållbart transportsystem. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som finns för ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Målet är att identifiera brister i metoder och processer som bidrar till svårigheter att integrera hållbarhet i åtgärdsvalsstudier samt föreslå hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Studien belyser frågeställningarna främst utifrån perspektivet regionala planerare på Trafikverket i Norrbottens och Västerbottens län. Studien är kvalitativ och baseras på en litteraturstudie och en fokusgrupp. Fokusgrupp valdes som metod för att generera nya idéer för hur ett konkret arbete med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier skulle kunna se ut. Fyra planerare som på olika sätt arbetar med åtgärdsvalsstudier på Trafikverket deltog i fokusgruppen. Resultatet från fokusgruppen och litteraturstudien analyserades med koppling till studiens frågeställningar. Studiens resultat visar på att det är komplext att arbeta med övergripande hållbarhetsmål såsom Målbild 2030 i åtgärdsvalsstudier. En orsak till detta är bland annat bristande vägledning i hur målarbetet konkret ska gå till i åtgärdsvalsstudier vilket medför att arbetet med att ta fram mål för den enskilda åtgärdsvalsstudien är tids- och resurskrävande och mindre vikt läggs därmed på hållbarhetsmål. Det råder även bristande vägledning och expertstöd gällande framtagande och genomförandet av icke-fysiska åtgärder, så kallade steg 1 och 2 åtgärder. Planerarna upplever också en hopplöshet i att andra parametrar än hållbarhet värderas högre vid prioritering av åtgärder i planeringsprocesser som följer efter slutförandet av en åtgärdsvalsstudie. Studien har resulterat i ett antal slutsatser kring hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Ett förslag är att identifiera relevanta hållbarhetsmål för en åtgärdsvalsstudie och formulera specifika mål för åtgärdsvalsstudien utifrån nedbrytningen av övergripande mål. Ett annat förslag är att värdera om ett åtgärdsförslag har negativ, positiv eller neutral påverkan på ett hållbarhetsmål för att få en helhetsbild över vilka mål ett åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla. Gällande steg 1 och 2 åtgärder finns behov av expertstöd i åtgärdsvalsstudier samt metodutveckling kopplat till framtagandet av icke-fysiska åtgärdsförslag. Det finns också behov av att utveckla ÅVS-handboken och utbildningar inom ÅVS-metodiken, särskilt kopplat till framtagande av mål. Sammanfattningsvis pekar studien på att det krävs uppdaterade handledningar kopplat till åtgärdsvalsstudier. Detta kan ses som en möjlighet till att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier genom att hållbarhet integreras mer i den generella handledningen för åtgärdsvalsstudier och därigenom blir en naturlig del av metodiken. Studiens resultat pekar därmed på att det finns goda möjligheter att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. / Emissions from the transport sector are not declining fast enough, even if sustainability is a prioritised issue through for example Agenda 2030. Strategic choice of measures (Åtgärdsvalsstudier), investigations early in transport infrastructure planning, have the potential to contribute to more sustainable infrastructure planning. At the same time, today sustainability goals have a limited significance for the choice of measures in strategic choice of measures. There are no concrete directives for how actors in transport infrastructure planning should act and prioritise in order to contribute to the transition towards a sustainable transport system. The purpose of the study is to increase the understanding of what prerequisites there are for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The aim is to identify shortcomings in methods and processes that contribute to difficulties in integrating sustainability in strategic choice of measures. The aim is also to propose how methods and processes can be developed for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The study illuminates the aim mainly from the perspective of regional planners at the Swedish Transport Administration in the counties of Norrbotten and Västerbotten. The study is qualitative and based on a literature study and a focus group. Focus group was selected as a method to generate new ideas about how a concrete work with sustainability in strategic choice of measures could look like. Four planners who work in different ways with strategic choice of measures at the Swedish Transport Administration participated in the focus group. The results from the focus group and the literature study were analysed based on the research questions. The result of the study indicates that it is complex to work with sustainability goals in strategic choice of measures. One reason for this is a lack of guidance on how the work with targets should be performed, which means that the work of developing goals for the individual strategic choice of measure is time-consuming and resource-intensive. Therefore, less emphasis is placed on sustainability goals. There is also a lack of guidance and expert support regarding the development and implementation of non-physical measures, so-called step 1 and 2 measures. The planers also experience a hopelessness as other parameters than sustainability are valued higher when prioritising measures in planning processes that follow after a strategic choice of measure. The study has resulted in conclusions about how methods and processes can be developed. One proposal is to identify relevant sustainability goals for a strategic choice of measure and formulate specific goals for the strategic choice of measure based on the breakdown of overall goals. Another proposal is to evaluate whether a proposed measure has a negative, positive or neutral impact on a sustainability goal in order to get an overall picture of which goals a proposed measure contributes to fulfil. Regarding step 1 and 2 measures, there is a need for expert support in strategic choice of measures and method development of non-physical measures. There is also a need to develop guidelines and educations in the strategic choice of measures methodology. In summary, the study indicates that updated guidelines about strategic choice of measures are required. This can be an opportunity to develop the work with sustainability in strategic choice of measures by integrating sustainability more into the general guidance. Thus, the results of the study indicate that there are good opportunities to develop the work with sustainability in strategic choice of measures.
|
Page generated in 0.1056 seconds