Studien undersöker och behandlar Snösätra industriområde och konstsamlingen Spring Remake ur ett platsspecifikt perspektiv. De frågeställningar som behandlats är: På vilket sätt skapar individer mening i relation till platsen Snösätra industriområde? Samt: Vilken roll spelar det sociala i meningsskapandet? Studien positionerar sig efter den sociala interaktionen mellan betraktare och hur målningarna i Spring Remake används som kommunikationsmedel. I undersökning av den sociala interaktionens studerades hur mening skapades vid denna plats. Meningsskapande studerades för att se hur viktig platsen var för de personer som brukade området. Materialet bestod av intervjusvar och observation samt analys av området med utgångspunkt i hur platsen brukades. Resultatet visade en plats laddad med artistisk närvaro och mening. Den sociala interaktionen som fyllde platsen var viktig för platsproduktionen, vilket skapat en plats som ligger i gränslandet mellan institution och allmän plats. Konsten var även meningsskapande i sig själv, samtidigt som den sociala interaktionen mellan betraktare och målningar visade sig vara viktigt för individernas meningsskapande. Resultatet betonar hur viktig konst utanför institutionen är, där Spring Remake fungerar som en plats där man kan uppleva konst i offentligheten.

<p>Bilaga 1:</p><p><em></em>Ljudfil <em>der Landebahn</em>. Dokumentation i stereoformat av musiken som spelades på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Total längd 11 min. Maria Lindström: <em>der Landebahn</em> (2018)</p>

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken.

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla. I staden är det är en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser och påverkarhur människor upplever sin omgivning. Detta något är vad vi kallar platsersidentiteter. I vår studie fokuserar vi på platsers identiteter och hur det påverkamänniskor i offentliga stadsmiljöer. Vi undersöker dragkampen mellanspecifikhet och generalitet som blir alltmer påtaglig då globalisering har gjortkultur, tekniker och trender från hela världen mer tillgängliga vilket lett till enhomogenisering i gestaltningen av byggd miljö. Begreppen place och space i relation till place attachment, place identity och sense of place har varit centrala förstudien och skapat det teoretiska ramverket för definitionen av platsersidentiteter. Vi har intervjuat personer som jobbar inom gestaltning av byggdmiljö vilket har berikat studien med professionskunskaper och olika yrkesv-erksammas erfarenhetsbaserade kunskap. En diskussion formades kringplatsers identiteter som blir för starka eller för svaga i relation tillglobalisering och homogenisering, samt hur detta påverkar stadens invånareoch samspelet mellan människor och platser. / There is something that makes every place unique. Small specific featuresthat differentiate places from each other and create a certain type of feeling.Within the city it’s part of everyday life, it gives a special meaning to placesand affects how people perceive their surroundings. This is what we call platsersidentiteter or places’ identities. In our research we focus on places identities andits effects on people in public urban environments. We examine the conflictbetween the particular and generalized which is becoming increasinglyevident as globalization makes culture, technologies and trends from aroundthe world more accessible which has led to homogenization in the designof built environment. The terms place and space in relation to place attachment,place identity and sense of place have been central to the study in creating thetheoretical framework for the definition of places identities. We haveinterviewed professionals from various professions within the field ofbuilt environment, which has enriched the study with experience-basedknowledge. A discussion was formed about the issue of places identitiesthat become too strong or too weak in relation to globalization andhomogenization, as well as how this affects city residents and the interactionbetween people and place.

<p>Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. </p><p>Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. </p><p>Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas.</p><p>Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem.</p>

Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas. Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön. Hur skulpturen skildrats i media diskuteras som uttryck för receptionen. Uppsatsen behandlar teorier och föreställningar om viss offentlig konst som typiskt ”folklig”. Hur receptionen av skulpturen påverkas genom åverkan undersöks, liksom avsaknaden av negativa visuella och skriftliga kommentarer. Skulpturen sätts in i ett konsthistoriskt sammanhang och undersöks i relation till den svenska folkhemsperiodens könsideologi och modernistsiska ideal. Jag tillämpar konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes genusvetenskapliga modell i min analys av skulpturen, som innebär att offentlig skulptur under folkhemsperioden har visat sig förmedla ett traditionellt genusmönster med en konventionell syn på manligt och kvinnligt. I relation till detta analyserar jag Flicka i balja för att synliggöra och problematisera de sociokulturellt konstruerade könskategorier och dess funktion i det offentliga rummet. Den receptionsteori som jag tillämpar har framförallt utforskats av Wolfgang Kemp, som menar att relationen mellan verk och betraktare måste förstås som en process i dialog med varandra. En process där såväl konstverkets struktur som betraktarens sociokulturella förutsättningar, värderingar och kunskaper har betydelse. Jag har genom Kemps metod, som utgår från den tvådimensionella bilden, även inkluderat den offentliga platsen i mina analyser. Genom analys redogör jag för hur platsens och skulpturens utformning, samt skulpturens placering, på olika sätt skapar en koreografi för betraktaren. Undersökningen visar att receptionen av Flicka i balja påverkas av en mängd olika faktorer. Skulpturens form och estetiska aspekter motbevisar uppfattningen om att frånvaron av sockel skulle bidra till skulpturers nomadiska och platslösa tillvaro i det offentliga rummet. Flicka i balja gör betraktaren medveten om skulpturen som ett fysiskt närvarande objekt genom att existera nära marknivå. Skulpturen som fysiskt närvarande blir än mer tydlig genom motivet som bekräftar att skulpturer med mänskliga gestalter ofta upplevs som identifikationsfigurer beroende på deras tredimensionalitet. Detta kan förklara varför Flicka i balja inte utsatts för skriftlig och visuell åverkan. Genom barnboken ”Kotten som försvann” (2012) och konstpromenaden ”I Kottens spår”, som bland annat handlar om skulpturen Flicka i balja, tydliggörs skulpturens hemvist i Halmstad och dess funktion att manifestera aspekter som har särskild betydelse på orten. Boken och konstpromenaden är ytterligare ett motbevis mot uppfattningen om viss offentlig skulptur som platslös. Genom en genusvetenskaplig analys blir Flicka i balja ett exempel på den könsideologiska föreställning om kvinnan som passiv. Resonemanget blir än tydligare i relation till en byst av Norre Katt parks grundare Göran Hammar (1909) i närheten av skulpturen. Uppfattningen om oskuldsfullheten som central i den moderna definitionen av barndomen bekräftas genom skulpturens nakna, oskuldsfulla flicka. Flicka i balja går att relatera till en konventionell barndomsroll. Denna koppling blir en bekräftelse på att den offentliga skulpturens praktik inte har lyckats bryta det visuella mönster som reproducerar föreställningar om det ”kvinnliga” som något intimt och oskuldsfullt förknippat med naturen.

Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

SammanfattningDenna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomeninom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vimänniskors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står.För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view påKonsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst ochplats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie villvi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kanse på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrundatt stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårtframtida arbete som stadsplanerare.Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och denabstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang iempirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning.Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriskabevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. Idetta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samtmänniskans samspel med plats och konstverk.Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsadekritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin ochsamhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte avallmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som enprovokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. Detalar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning.I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människorsuppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av ensamhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsattsför kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd ochoffentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding.I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori ochegna reflektioner.Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwonskonstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer medallmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummetmed den postmoderna konsten som riktmärke.Trevlig läsning!Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering,Kritik, Postmodernism. / This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands.To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners.We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation.We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case.In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment.In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections.With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark.Enjoyable reading!Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.

Konst väcker något inom oss, en känsla av förundran, eufori, förvirring eller avsky för att nämna några. Somliga upplever en stark känsla att de måste uttrycka sig antingen positivt eller negativt om konstverket, främst det senare. Kanske rent av hävdar att konstverket inte bör existera i det offentliga rummet. Dessa känslor blir ofta grunden till en stor debatt vilket främst äger rum i media. Därav finns intresset att fundera över hur det kommer sig att vissa konstverk väcker sådana starka känslor och vad dessa konstverk egentligen skildrar. Offentlig konst kan ha varierande tillämpningar i samhället. Konstverket kan existera endast för det estetiska likt ett vackert landskapsmåleri, men det kan också ifrågasätta samhället och anses provocerande. Frågan kan då lyda om provocerande konst endast bör vara utställd på ett konstgalleri. Vilket är en plats du aktivt väljer att besöka och därav får vara beredd på att ställas inför konst som kan väcka känslor. Istället för att tvinga människor möta den provocerande konsten i det offentliga rummet. Av den anledningen behövs konst som för vissa kan uppfattas provocerande i våra gemensamma rum. För att nå ut till de som aktivt inte söker konsten, till de personer som verkligen behöver uppmärksammas. Det är viktigt att debatter tas upp i det offentliga rummet för att kunna observeras av alla. Konstnärerna kanske rent av gör samhället en stor tjänst. Det finns ett intresse hos mig att undersöka konst som väcker debatt och starka känslor hos individer. Undersöka vad konstverken skildrar och hur verken har mottagits av samhället i och med att de orsakat en debatt. Syftet med uppsatsen är att genom en analys av konstverketÖvermålning, både ikonografisk bildanalys och av meningsutbyte kring verket, nå en slutsats angående verkets uppseende, vad målningen väcker för känslor och tankar.