<p>This report describes a comparative study of the current pre-school curricula in Sweden and Poland and their practical application on a pre-school situated in each of the respective countries. The objective is to analyze and compare the curricular content in terms of knowledge development and to investigate how each curriculum is made visible in a practical context with the intention of uncovering differences between the pre-schools. The theoretical base of this study is rooted in the framework factor theory and the epistemological foundations of Vygotskij and Piaget.</p><p>The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and conversation interviews.</p><p>The frame factors that were considered in the investigation of the scopes of practice are planning, division of work, density of personnel, group structures, preferred way to work and judgment.</p><p>The conclusion is that these factors also proved to be very diverse in the two pre-schools.   The curriculums and pre-scholar scopes of practice were clearly based on different epistemological traditions. Although the conclusion is not entirely univocal, the investigation indicates that the Polish pre-school is strongly influenced by Piaget, while its Swedish counterpart is influenced by Vygotskij. </p>

<p>Detta arbete har framkommit efter ett nära samarbete med NCC Construction Sverige AB då en efterfrågan på en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig på att kunna användas när anställningen av polsk arbetskraft övervägs för att se vilka rutiner som bör följas vid anställning och under anställning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa från Sverige.</p><p>Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.</p><p>Under arbetstid i Sverige tas punkter om händelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frågan om vart social försäkring skall betalas och hur detta utreds tas upp.</p><p>Efter utresa från Sverige är deklaration i Sverige en viktig post, men även avstämning med facket.</p><p>En checklista har gjorts utifrån rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingår i anställandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas så att en mer specifik arbetstagare (ex. platschef, personalman) anges som ansvarig. Detta för att det bör vara en ansvarig på varje post så att någon kontrollerar att posten verkligen utförts.</p><p>Denna rutinbeskrivning och checklista är fullt användbar även vid anlitande av arbetskraft från andra EU/ESS-länder än Polen, men då kanske med anpassning av föreskrifter hos Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan.</p><p>Detta arbete har också utvärderat positiva och negativa faktiska händelser runt om den polska arbetskraften på byggarbetsplatsen Gurkburken. Vid NCC Värmland är detta första gången utländsk arbetskraft används och idrottshallen Gurkburken i Fagerås är ett pilotprojekt som förhoppningsvis skall bana vägen för framtida projekt med utländsk arbetskraft i Värmland. Fyra yrkesarbetare och en arbetsledare från NCC Polska har arbetat under fyra månader med att bygga bl.a. innerväggar i den tillagda omklädningsdelen och innerpanel i själva hallen. De har sammanfattningsvis varit mycket effektiva och punktliga i sitt arbete. NCC i Värmland har ordnat boende, mat och hyrt en minibuss, samt hjälpt till med all kontakt med de olika myndigheterna.</p>

This report describes a comparative study of the current pre-school curricula in Sweden and Poland and their practical application on a pre-school situated in each of the respective countries. The objective is to analyze and compare the curricular content in terms of knowledge development and to investigate how each curriculum is made visible in a practical context with the intention of uncovering differences between the pre-schools. The theoretical base of this study is rooted in the framework factor theory and the epistemological foundations of Vygotskij and Piaget. The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and conversation interviews. The frame factors that were considered in the investigation of the scopes of practice are planning, division of work, density of personnel, group structures, preferred way to work and judgment. The conclusion is that these factors also proved to be very diverse in the two pre-schools.   The curriculums and pre-scholar scopes of practice were clearly based on different epistemological traditions. Although the conclusion is not entirely univocal, the investigation indicates that the Polish pre-school is strongly influenced by Piaget, while its Swedish counterpart is influenced by Vygotskij.

Detta arbete har framkommit efter ett nära samarbete med NCC Construction Sverige AB då en efterfrågan på en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig på att kunna användas när anställningen av polsk arbetskraft övervägs för att se vilka rutiner som bör följas vid anställning och under anställning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa från Sverige. Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil. Under arbetstid i Sverige tas punkter om händelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frågan om vart social försäkring skall betalas och hur detta utreds tas upp. Efter utresa från Sverige är deklaration i Sverige en viktig post, men även avstämning med facket. En checklista har gjorts utifrån rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingår i anställandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas så att en mer specifik arbetstagare (ex. platschef, personalman) anges som ansvarig. Detta för att det bör vara en ansvarig på varje post så att någon kontrollerar att posten verkligen utförts. Denna rutinbeskrivning och checklista är fullt användbar även vid anlitande av arbetskraft från andra EU/ESS-länder än Polen, men då kanske med anpassning av föreskrifter hos Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan. Detta arbete har också utvärderat positiva och negativa faktiska händelser runt om den polska arbetskraften på byggarbetsplatsen Gurkburken. Vid NCC Värmland är detta första gången utländsk arbetskraft används och idrottshallen Gurkburken i Fagerås är ett pilotprojekt som förhoppningsvis skall bana vägen för framtida projekt med utländsk arbetskraft i Värmland. Fyra yrkesarbetare och en arbetsledare från NCC Polska har arbetat under fyra månader med att bygga bl.a. innerväggar i den tillagda omklädningsdelen och innerpanel i själva hallen. De har sammanfattningsvis varit mycket effektiva och punktliga i sitt arbete. NCC i Värmland har ordnat boende, mat och hyrt en minibuss, samt hjälpt till med all kontakt med de olika myndigheterna.

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor

<p>Umieśćmy Pippi na jednokoronówce – zaproponowali tej zimy szwedzcy republikanie. Ich zdaniem należy jak najszybciej usunąć z monet królewskie podobizny; na ich miejscu najchętniej widzieliby właśnie wizerunki rudowłosej bohaterki i jej literackiej matki, Astrid Lindgren.</p><p>Swój pomysł argumentowali prosto – Pippi, dziewięcioletnia dziewczynka, która stroni od konwencji, umie walczyć o swoje prawa i jest postrzegana jako ikona szwedzkiego feminizmu, doskonale symbolizuje nowoczesną, demokratyczną Szwecję. Dlaczego więc nie bić monet z jej wizerunkiem? To prawdopodobnie nie ostatnia z tych niepoprawnych propozycji, które jak meteoryty, co jakiś czas spadają na szwedzką ziemię, przyciągają na chwilę powszechną uwagę i znikają, zostawiając jednak po sobie jakiś ślad w świadomości społecznej.</p><p>Odkąd jestem w Szwecji, z wielkim zainteresowaniem śledzę różne aspekty „szwedzkości”, jak chociażby ten „manifest monetarny”. Wzorem ulubionej bohaterki mojego dzieciństwa, staram się dokładnie obserwować nowy dla mnie świat, z radością odnotowuję najbłahsze nawet doświadczenia, które przynosi mi ten wyjątkowy szwedzki epizod życia. Dlatego z chęcią sięgnęłam po temat pracy magisterskiej, który pozwolił mi podczas rocznego stypendium Socrates/Erasmus na Uniwersytecie Sztokholmskim powrócić do najbardziej szwedzkiego z moich dziecięcych wspomnień i zgłębiać tutejszą rzeczywistość kulturową i społeczną przez pryzmat najbardziej znanej ze szwedzkich postaci – Pippi (w Polsce do lat 70-tych znanej również pod imieniem Fizia Pończoszanka, a właściwie: Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump).</p><p>W mojej pracy zajmę się różnymi formami dyskursu na temat Pippi w polskim kontekście kulturowo-społecznym. Bohaterka, wykreowana przez Astrid Lindgren, znalazła sobie w Polsce ważne miejsce i to nie tylko w świecie dziecięcym. W kraju pod tak wieloma względami różnym od Szwecji Pippi poczuła się całkiem swojsko. Wartości, które reprezentowała, w polskim kontekście społeczno-polityczno-kulturowym okazały się szczególnie ważne dla czytelników. Pippi stała się bohaterką wyjątkową i ponadczasową – symbolem nonkonformizmu wobec władzy, „kontrkultury”, anarchizmu, feminizmu, itp.</p><p>W pracy zajmę się tropieniem różnych form polskiego dyskursu, w jakich teksty Astrid Lindgren o Pończoszance funkcjonują. Analizie poddam następujące rodzaje dyskursu krytycznego: feministyczny, pedagogiczno-dydaktyczny, polityczny, dziecięcy, „genderowy” i „queerowy”. Zastanowię się także, który z dyskursów jest najsilniejszy w kulturze. Rozważania będę prowadzić w oparciu o funkcjonujące w kulturze polskiej teksty, które powstały na temat Pippi, Astrid Lindgren lub w jakiś sposób się do nich odnoszą.</p><p>Niniejsza praca powstała dzięki inspiracji ze strony profesor Ewy Teodorowicz-Hellman, której bardzo dziękuję za poświęcony mi czas, liczne wskazówki w czasie pisania pracy i wszelką okazaną mi pomoc.</p>

Umieśćmy Pippi na jednokoronówce – zaproponowali tej zimy szwedzcy republikanie. Ich zdaniem należy jak najszybciej usunąć z monet królewskie podobizny; na ich miejscu najchętniej widzieliby właśnie wizerunki rudowłosej bohaterki i jej literackiej matki, Astrid Lindgren. Swój pomysł argumentowali prosto – Pippi, dziewięcioletnia dziewczynka, która stroni od konwencji, umie walczyć o swoje prawa i jest postrzegana jako ikona szwedzkiego feminizmu, doskonale symbolizuje nowoczesną, demokratyczną Szwecję. Dlaczego więc nie bić monet z jej wizerunkiem? To prawdopodobnie nie ostatnia z tych niepoprawnych propozycji, które jak meteoryty, co jakiś czas spadają na szwedzką ziemię, przyciągają na chwilę powszechną uwagę i znikają, zostawiając jednak po sobie jakiś ślad w świadomości społecznej. Odkąd jestem w Szwecji, z wielkim zainteresowaniem śledzę różne aspekty „szwedzkości”, jak chociażby ten „manifest monetarny”. Wzorem ulubionej bohaterki mojego dzieciństwa, staram się dokładnie obserwować nowy dla mnie świat, z radością odnotowuję najbłahsze nawet doświadczenia, które przynosi mi ten wyjątkowy szwedzki epizod życia. Dlatego z chęcią sięgnęłam po temat pracy magisterskiej, który pozwolił mi podczas rocznego stypendium Socrates/Erasmus na Uniwersytecie Sztokholmskim powrócić do najbardziej szwedzkiego z moich dziecięcych wspomnień i zgłębiać tutejszą rzeczywistość kulturową i społeczną przez pryzmat najbardziej znanej ze szwedzkich postaci – Pippi (w Polsce do lat 70-tych znanej również pod imieniem Fizia Pończoszanka, a właściwie: Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump). W mojej pracy zajmę się różnymi formami dyskursu na temat Pippi w polskim kontekście kulturowo-społecznym. Bohaterka, wykreowana przez Astrid Lindgren, znalazła sobie w Polsce ważne miejsce i to nie tylko w świecie dziecięcym. W kraju pod tak wieloma względami różnym od Szwecji Pippi poczuła się całkiem swojsko. Wartości, które reprezentowała, w polskim kontekście społeczno-polityczno-kulturowym okazały się szczególnie ważne dla czytelników. Pippi stała się bohaterką wyjątkową i ponadczasową – symbolem nonkonformizmu wobec władzy, „kontrkultury”, anarchizmu, feminizmu, itp. W pracy zajmę się tropieniem różnych form polskiego dyskursu, w jakich teksty Astrid Lindgren o Pończoszance funkcjonują. Analizie poddam następujące rodzaje dyskursu krytycznego: feministyczny, pedagogiczno-dydaktyczny, polityczny, dziecięcy, „genderowy” i „queerowy”. Zastanowię się także, który z dyskursów jest najsilniejszy w kulturze. Rozważania będę prowadzić w oparciu o funkcjonujące w kulturze polskiej teksty, które powstały na temat Pippi, Astrid Lindgren lub w jakiś sposób się do nich odnoszą. Niniejsza praca powstała dzięki inspiracji ze strony profesor Ewy Teodorowicz-Hellman, której bardzo dziękuję za poświęcony mi czas, liczne wskazówki w czasie pisania pracy i wszelką okazaną mi pomoc.

Barnlitteraturens betydelse inom förskola och pedagogiskt arbete är stor och väsentlig. Syftet med denna studie var att undersöka sju polska barnböcker för att se på vilka sätt begreppet flickighet framställdes i de böckerna. Detta gjordes med stöd i forskningsfrågor: Hur presenteras karaktärer i böckerna både skriftligt och visuellt och på vilka sätt kan dessa karaktärframställningar kopplas till flickighet? samt Hur kan karaktärframställningarna påverka barns utveckling och lärande?. Teoretisk utgångspunkt för arbetet var multimodal teori för textanalys där skrift och bild analyserades i en hybrid. Verktyg för analys av det empiriska materialet var Nikolajevas egenskapsschema och semiotisk bildanalys. Undersökningen genomfördes utifrån kritisk diskursanalys som metod, vilken sammankopplades med poststrukturellt feministiskt perspektiv. Det perspektivet visade sig aktuellt för studien i och med dess meningsskapande aspekt kring hur och på vilket sätt flickor/kvinnor skildras i dagens samhälle. Med utgångpunkt i studiens resultat kan man fastställa att barnbokskaraktärerna av båda könen presenterades i de flesta böckerna på ett traditionellt sätt. Flickighet representerades starkt i de undersökta karaktärerna, vilket var extra synligt hos karakterärna av det kvinnliga könet, både i skrift och bild. Studien visade dock att flickighetsaspekten även var synlig hos pojkiga karaktärer, vilket skedde både i bild och skrift. De representationerna utgick mestadels ifrån pojkarnas emotionella tillstånd, vilka var eniga med flickighetsdiskursen. Utifrån arbetets resultat kan man även fastställa att de undersökta karaktärframställningarna kan påverka barns normskapande både kring sitt eget och det motsatta könet. I och med studiens polska aspekt anses det att den kan bidra med ökad kunskap och förståelse hos svensktalande pedagoger till polsktalande barn i Sverige kring barnens normskapande och normsuppfattning. Därför är det önskvärt att de pedagoger lägger extra fokus på jämställdhetsarbetet i sina pedagogiska verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

My aim with this essay was to write about bordercrossing and border changing in Olga Tokarczuk’s literary work with the main focus on her novel Drive Your Plow over the Bones of the Dead. While writing I came to the conclusion that there are very many different sorts of border changing in the novel, for example borders between countries, borders between fiction and reality, indistinct borders, borders between identities and borders in time and space. However, one distinct bordercrossing, that I had not anticipated, emerged very clearly: the border changing when it comes to genre. Drive Your Plow over the Bones of the Dead characterizes as a detective story, but the more you read the novel, the more you realize, that other themes might be more important than the puzzle. This book holds above all eco fiction and posthumanism. By crossing different borders Olga Tokarczuk has transformed an illusory detective story to a nuanced novel about human life on various levels and in different spaces, about human view on animals and about hunters’ disrespect for animals.

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.