<p>Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion. Teosofernas uppgift blir att revitalisera Indiens uråldriga visdomar och förandliga väst i ett väst-östligt utbyte.</p><p>Denna bild av Indien har inte enbart påverkat nyandligheten utan även en bred västerländsk uppfattning om Indiens andlighet. Även inom hindu-nationalismen återfinns föreställningar som överensstämmer med teosofernas Indien-diskurs. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring rötterna, betydelsen och spridningen av den teosofiska diskursen om Indien.</p>

Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion. Teosofernas uppgift blir att revitalisera Indiens uråldriga visdomar och förandliga väst i ett väst-östligt utbyte. Denna bild av Indien har inte enbart påverkat nyandligheten utan även en bred västerländsk uppfattning om Indiens andlighet. Även inom hindu-nationalismen återfinns föreställningar som överensstämmer med teosofernas Indien-diskurs. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring rötterna, betydelsen och spridningen av den teosofiska diskursen om Indien.

Early in the bachelor’s degree program in Geography, the students learn that maps should be seen as a subjective visualization of the world, rather than the actual world itself. Although this is essential forfurther analysis, especially in Geography, cartographers often commit the crime of not arguing for their choice of what is being showed; what colours are being used; what objects represents reality and why they have characterized and regionalized the areas as they have. In the studies of Regional Geography one could expect that there are discussions about this issue, since the aim of the disciplineis to split the world into smaller regions. This is especially important when it comes to studies of Africa, since it historically has been a continent that has endured regionalizations with great consequences for the understanding of its geography, from the age of colonialism to today. Therefore, this thesis examined the regionalization of Africa in textbooks used in Regional Geography, to study how Africa is regionalized today and what the motives are for these regions. The result showed that regionalizations of Africa are often made by ill-based assumptions of the continent’s geography, much like those from the colonial period. But today there is a growing focuson world religion and especially Islam, in the cartographers’ search for regions and their characteristics. Although the proportion of Christians or Muslims in different regions are true, these features often make a weak base for further geographical analysis. This is particularly troublesome when none of the books have discussions of the map as the author’s subjective view of the world. Thus, these textbooks could be used as a tool for political opinion, which should be taken into accountin the education of new geographers.

Ambitionen med denna studie var att undersöka vad som i bildjournalistiska tävlingssammanhang anses vara eftersträvansvärt och därigenom blottlägga normer och ideal inom den bildjournalistiska professionen. Vi har tittat på tävlingar som en i en rad av normgivande mekanismer och de ideal som speglas i denna form. Undersökningen bestod av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen tittade vi på bland annat på vilka teman som gestaltas i vinnarbilder från internationella World Press Photo samt svenska Årets Bild mellan åren 1996–2016. I den kvalitativa delen gjorde vi sedan nedslag i de vanligast förekommande temakategorierna i respektive tävling med en semiotisk bildanalys. Resultaten visade på samma tendenser som tidigare forskning har konstaterat, nämligen att krig var det vanligast förekommande temat i båda tävlingarna. Men en viss skillnad gick också att se, vinnarbilder i World Press Photo representerade ett färre antal teman och det näst största temat var sociala problem, medan Årets Bild hade en större representation och andraplatsen delades av tre teman: brott/terrorism, naturkatastrof/klimathot och framstående personer. Den kvalitativa analysen visade att drabbade barn och sörjande anhöriga var två återkommande innehåll i bilder på temat krig.

Rapa Nui (Easter Island) is an island in the Pacific Ocean which has been colonised over a long period of time. Colonisers have exploited the island through looting and trading Rapanui (the Indigenous people) human skeletal remains. Around ninety percent of the stolen Rapanui human skeletal remains have been located at museums and collections around the world on Rapanui initiative. Through the Rapa Nui Ka Haka Hoki Mi Ate Mana Tupuna Repatriation Program the Rapanui are now working on the return of the alienated human skeletal remains to the Island. This thesis is an analysis of semi structured interviews with inhabitants on Rapa Nui involved in repatriation and ethics of human skeletal remains. It has been carried out through a qualitative method using semi-structured interviews together with participant observation. The thesis is part of Martinsson-Wallin´s STINT-project ‘Sustainable Visits in Rapa Nui – Glocal Perspectives’. Based on the interviews, the analysis and results are divided into five themes: I) treatment of human skeletal remains, II) what laws exists in treating human skeletal remains, III) the possibility to narrow laws and concretize ethical perspectives before and during a repatriation, IV) theories in post-colonialism and V) recurrent issues between the law of the Indigenous peoples and the national law. Comparison with other cases of repatriation such as Sámi follows in Chapter 7. The results of the analysis show that according to the Rapanui, archaeological artefacts and human skeletal remains should be repatriated. Today the involved parties, the Rapanui and the institutions that are keeping collections from Indigenous cultures, are more willing to redress previous events. Such as, colonialization, violence, and social inequality but there is still a lot of respect and understanding that must be developed within several actors.

The aim of this study has been to revaluate Bronze Age society using rock art as an archaeological material. It has also sought to question certain prevailing interpretative trends within the research of rock art; ascribing it as ritual practices, expression of a social elite and the adoption of symbols from cultures along the Mediterranean Sea. This has chiefly been made possible through the application of Slavoj Žižeks ideas about the ideological fantasy and the sublime object of ideology. The thesis proposes a connection between art and ideology. A selected sampling of rock carvings from three areas in Sweden has been made in order to further investigate the relationship between different figurative motives both at a regional level, as well as a local. This study claims that rather than having been under the control of an elite, rock art has been accessible for the majority of the population both to produce and view. The depiction of human representation as rock carving does not depict a clear social stratification. It is also argued that the idea of images displayed on the rocks having roots in the imagery of Mediterranean civilizations is a construct of current western ideology, as the symbolic connection between the cultures is tenable at best, according to this study.

This essay seeks to investigate identity formation and the role of the oriental other, the Calormene, in C.S. Lewis popular children’s books, The Chronicles of Narnia, as well as the threat levelled at Narnia and what it constitutes. The oriental other as a threatening corruption is a common image in European colonial discourse, therefore a brief summary on post-colonial theory and critique thereupon and a background on the occidental attitude towards the discursive Orient based mainly on Orientalism by Edward W. Said, as well as a short account of Emile Durkheims theory on social divisions of labour and identity formation in groups is provided in the first theoretical section, Images of the Other. In the second section the Narnian identity and what it is composed of is examined. Here I argue that the Narnian identity is connected to an ideal and primordial English identity. This is shown primarily through the linking of Narnian nature and food with the English countryside and its “plain food”. Consequently, food in the Narnian space possesses a great power. The food of the Other corrupts while the hearty Narnian or English food holds the power to redeem those corrupted. The third section is dedicated to the threat against Narnia. This is composed mainly of Calormenes and Witches, both of which are described to be ancient and whose evil, I argue, nonetheless is an eventual consequence of rational thinking and modernity. In the fourth section the Calormene, the Other in Narnia, is examined. The Calormene society is inextricably linked to slavery, which is portrayed as the utmost consequence of rationality, and characterized by its spiritual poverty. This section also discusses how the Narnian can be corrupted and turned “Other”.

Samers historia är präglad av kolonisation, rasism och marginalisering. Sverige erkände samer som ett urfolk år 1977 och antog urfolksdeklarationen år 2007 som finns till för att skydda urfolk och deras rättigheter. Däremot har Sverige inte ratificerat ILO konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Detta på grund av att staten inte uppfyller minimikraven på urfolks markrättigheter. Samernas mark har blivit exploaterad under en lång tid där staten har gynnats av de rika naturresurser som finns i området. Samer som är ett erkänt urfolk har enligt urfolksdeklarationen rätt till självbestämmande. Trots att Sverige har antagit deklarationen uppfylls inte detta. Detta har resulterat i en kritik mot Sverige från bland annat FN och en debatt har förts om ämnet. Sametinget är ett folkvalt parlament och en myndighet som främst ska arbeta med frågor som rör samisk kultur och enligt de själva saknar de beslutanderätt. Detta har kritiserats av politiker i Sametinget då de som urfolk har rätt till självbestämmande.  I studien genomförs kvalitativa intervjuer med sex politiker från Sametinget. Studiens syfte är att få en djupare förståelse om vilka uppfattningar och mål det finns om ett samiskt självbestämmande i de olika partierna i Sametinget. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex politiker från fem olika partier. Med avstamp i bestämda teorier och tidigare forskning analyseras respondenternas svar för att få en teoretisk förståelse i ämnet och kartlägga eventuella kopplingar.  Studiens resultat påvisar att politikerna från de olika partiernas delar liknande uppfattningar och mål inom samiskt självbestämmande. De anser att självbestämmandet är för litet och belyser samma viktiga komponenter inom självbestämmande såsom: naturresurser, kultur och Sametinget. De påpekar även att ett utökande av Sametinget och mer resurser behövs. Resultatet visar även på att politikerna anser att statens makt är för stor och de vill ha ökad rådighet över frågor som berör dem. Studiens slutsats visar att det finns flera kopplingar till teorierna, framförallt till den postkoloniala.