Spelling suggestions: "subject:"postindustrial"" "subject:"postindustriální""
1 |
MALMÖS NYA IDENTITESMARKÖR : En analys av stadsdelen Västra hamnenKorkiakoski, Julia January 2011 (has links)
Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.
|
2 |
Politiska visioner och regionala krafters inverkan på kulturarv : En studie om hur Kalmar läns kulturarv används och värderas i det postindustriella samhälletKarlsson, Hanna January 2012 (has links)
This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage. The studied organizations are regionförbundet and länsstyrelsen in the county of Kalmar. The questions are focused on the powers behind the visualization and who the responsible are. How regionförbundet and länsstyrelsen balance the development and preserve the cultural heritage in tourism industry. The last question grasps how the visualization affects the cultural heritages and how the cultural heritages are prioritized in the county of Kalmar. I´ve done a literature study and interviewed the concerned organizations. My conclusion is that the will of national politicians of visualizing cultural heritage affects the politicians of the county in Kalmar. Regionförbundet sees the cultural heritage as educational, for teaching the inhabitants about their history, and länsstyrelsen is working with preservation, both organizations work from the visions from “nationella kulturpolitiska målen” (Kulturplan 2012-2014; kultur med nya ögon; Tedenlind 2011-12-19; Thorstensson 2011-12-21). The cultural heritages are affected by the visualization, their meaning are changing because of a hybridization that are one effect of the globalization. Another important effect is a changed use that involves an increased and more intense usage of the cultural heritages.
|
3 |
Drömmen om den autentiska staden : Det förflutna som tongivande för stadsförnyelse i Como.Berg, Johanna January 2016 (has links)
Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.
|
4 |
Den socialt (o)hållbara stadsplaneringen : om social hållbarhet som ideologi i stadsplaneringsdiskursen / Socially (un)sustainable urban planning : concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planningSparr, Alexander January 1900 (has links)
Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.
|
Page generated in 0.0597 seconds