• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 24
  • Tagged with
  • 24
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Samkönade par få gifta sig : en studie om hur fyra präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen

Karlsson, Cecilia January 2010 (has links)
I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats. I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra. Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.
22

Man skall älska sina medmänniskor : En studie av prästers syn på homosexualitet och vigsel av samkönade par inom Svenska kyrkan

Modig, Katarina January 2009 (has links)
Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans. Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör.
23

Liberal teologi – liberal samhällssyn? : En studie av svenska liberalteologers samhällssyn genom tre nedslag i tidskriften Kristendomen och vår tid 1908–1928 / Liberal theology – liberal view on society? : Swedish liberal theologians’ view on society examined in three issues of the journal Kristendomen och vår tid 1908–1928

Sjögren, Erik January 2018 (has links)
This thesis examines the view on society in an early 20th century Swedish periodical journal of liberal theology, Kristendomen och vår tid (Christianity and our time). During the late 19th century, a new school of liberal theology gained influence among various protestant theological faculties in Germany. In emphasising the ethical teachings of the historical Jesus of Nazareth as the basis for Christianity and a worldly kingdom of God, liberal theologians advocated social and political reform, becoming influential in German society at the turn of the century. As this liberal theology was adapted in Sweden, a group of priests and theologians founded the journal KVT as a medium for spreading liberal theology to their peers, but also, this thesis suggests, to advocate a particular view on society and role for the church and the priesthood in a way similar to the development in Germany. The analysis of the view on society in KVT suggests a shift over time regarding the expressed purpose and role of church in society, which can be understood within the context of contemporary development of political life in Sweden. In the early 1900s, an ideal of a church highly active in social welfare practices in society is apparent in the journal, whereas in the 1920s the role and main purpose of the church is understood rather as a sort of societal moral consciousness.
24

När får jag kyssa din hand? : Några röster om att vara Kaldeisk-katolsk och Syrisk-ortodox utlandskyrka i Södertälje 2019.

Sundkvist, Annica January 2019 (has links)
In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden. / I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.

Page generated in 0.0375 seconds