Bakgrund: Illamående, kräkningar, smärta, muntorrhet, törst och hunger är vanliga postoperativa komplikationer som patienter upplever obehagliga och påfrestande vilket leder till lidande och försämrat välbefinnande. Preoperativ fasta är rutin i många verksamheter trots att forskning visar att det inte är nödvändigt. I riktlinjer för nutrition i samband med kirurgi beskrivs att preoperativ kolhydratrik dryck kan användas för att minska katabolism och insulinresistens postoperativt. Syfte: Att beskriva om, och i så fall i vilken utsträckning, preoperativ kolhydratrik dryck kan förbättra välbefinnandet postoperativt hos vuxna efter elektiv kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design som presenterar 13 randomiserade kontrollerade studier.  Resultat: Effekten av interventionen vid postoperativt illamående och kräkningar kunde inte helt klargöras. Muntorrhet, törst och hunger visade sig minska signifikant i flertalet studier bland patienter som intagit en kolhydratrik dryck preoperativt. Inget tydligt resultat kunde påvisas vid smärta eller övriga utfall för välbefinnande som översikten undersökt.  Slutsats: Preoperativ kolhydratrik dryck kan bidra till bättre välbefinnande postoperativt gällande muntorrhet, törst och hunger hos kirurgiska patienter. Däremot kan interventionens effekt på postoperativt illamående, kräkningar och smärta inte helt klargöras då endast en tredjedel av inkluderade studier visar på signifikant minskning i interventionsgruppen. Sammantaget kan det konstateras att preoperativ kolhydratrik dryck bör administreras inför kirurgi då det till viss del kan öka välbefinnandet och minska lidandet postoperativt. / Background: Nausea, vomiting, pain, mouth dryness, and hunger are common postoperative complications that patients experience as unpleasant and testing. These variables are connected to suffering and decreased wellbeing. Standardised fasting routine is commonly used in a large number of areas despite the fact that research has proven this to be an unnecessary practice. Nutritional guidelines in surgery describe that preoperative oral carbohydrate drinks can be used to decrease catabolism and insulin resistance postoperatively. Aim: The purpose of this study aims to investigate whether, and to what extent, preoperative oral carbohydrate drinks can improve postoperative well-being in adults undergoing elective surgery. Method: A descriptive literature review of thirteen randomised control trials. Results: The influence of intervention in postoperative nausea and vomiting could not be determined. The symptoms of mouth dryness, thirst, and hunger were significantly lower in several studies among patients who received preoperative oral carbohydrate drinks. Examination of pain and other potential variables of well-being showed no conclusive results. Conclusion: Preoperative carbohydrate drinks can improve postoperative well-being significantly, particularly in mouth dryness, thirst, and hunger for surgical patients. The influence of intervention on postoperative nausea, vomiting and pain could not be determined since only one-third of the included studies presented a significant decrease in the aforementioned variables. Therefore, preoperative carbohydrate drinks should be administered preoperatively as a procedure in order to increase well-being and reduce suffering postoperatively to some extent.

Bakgrund: Postoperativ smärta är något som många patienter upplever i samband med kirurgiska ingrepp. Måttlig till intensiv smärta är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och otillräcklig utbildning och okunskap kan bidra med en rad olika komplikationer efter operation. Syfte: Syftet var att belysa pre- och postoperativa omvårdnadsinsatser i relation till smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, där sökningar genomfördes i två olika databaser och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som granskades och analyserades i fem steg. Resultat: Resultatet består av två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som presenteras i resultatet var Preoperativa omvårdnadsinsatser med subkategorierna premedicinering och vikten av god information till patienten. Postoperativa omvårdnadsinsatser med subkategorierna bedömning av smärta, sjuksköterskans samlade erfarenhet, standardiserade vårdförlopp och mobiliseringens betydelse. I resultatet framkom det att premedicinering, muntlig och skriftlig information samt betydelsen av mobilisering hade viktig roll i den pre- och postoperativa vården och för patientens smärta och lidande. Konklusion: Litteraturstudien visar att riktade omvårdnadsinsatser i pre- och postoperativa skedet kan bidra till en förbättra vård genom att sjuksköterskor får ökad kunskap och utbildning. Vidare sågs ett behov av fortsatt utbildning med fokus på preoperativa korrekt bedömning, behandling och omvårdnad vid smärta i samband med kirurgi. / Background: Postoperative pain is a common experience for patients who have hadsurgical intervention. Moderate to intensive pain is a commonly occurring issuewithin the healthcare system and insufficient education and misjudgement can resultin a series of complications post operation. Aim: The aim of this study was tohighlight pre- and postoperative nursing interventions, in relation to pain. Method: Aliterature review with inductive run-up and the searches were made through twodifferent databases resulting in 12 scientific articles, both qualitative and quantitativemethodologies, which were then reviewed and analysed. Result: The result consistsof two themes and six sub-categories. The theme which is presented as part of theresults here-in are Preoperative healthcare measures with the following subcategories: Pre-medication and the Importance of good information to thepatient. Postoperative healthcare measures with the following sub-categories:Assessment of pain, the gathered experiences of the nurse, Standardized careprocesses and Importance of mobilization. The results gathered that premedication,verbal and written information, as well as the significance of mobilization, all had animportant role in the pre- and postoperative healthcare and the pain and suffering ofthe patient. Conclusion: The general literary study shows that targeted nursinginterventions in the pre- and postoperative phase can contribute to improved care bygiving nurses increased knowledge and training. In addition, it was shown that furthertraining focusing on correct preoperative assessments, treatment and care in surgeryrelated pain, is indeed important.

No description available.

Managing postoperative pain continues to be a challenging public health problem. The organization under study was experiencing a prolonged length of hospital stay (LOS) in the post-total knee and hip replacement surgery population that was causing system-wide patient flow issues. The purpose of this quality improvement project was to educate patients through an established education class on pain expectations, strategies on managing pain, discharge planning, and physical therapy expectations with a goal of reducing pain and LOS. The health belief model was used as a guide to incorporate new content into the educational program that addressed patient knowledge on pain, concerns, fears, and misconceptions related to surgery. New content was added to the class on strategies to improve postoperative pain to help the organizational need to meet 2- to 3-day LOS. The project compared differences in pain levels and LOS in participants who completed the preoperative education and those who did not. The project methodology was a retrospective nonexperimental pretest and posttest design, and a quantitative analysis was used to compare pain levels measured by visual analog scale in documented charts during hospital stay. LOS was measured from data collected from chart review. The findings revealed lower pain levels during the hospital stay of those who completed the educational program. The patients who did not attend the class had an average mean LOS of 5 days as compared to 3 days LOS for those who attended the preoperative class. The project impacts social change on an organizational level by demonstrating that patients undergoing joint replacement surgery benefit from the revised educational plan, which results in early mobility, better pain control, and decreased LOS.

Introduktion: 50–75% av barn som ska genomgå operation upplever preoperativ oro. Barn har en större sårbarhet för stress och den preoperativa oron kan medföra konsekvenser med onödigt lidande och ett försvårat sövningsmoment preoperativt. Det kan även medföra mer smärta och ökad oro postoperativt. Sederande premedicinering är en av de vanligaste metoderna för att lindra barns oro preoperativt, men till följd av att läkemedelskonsumtionen då ökar kan alternativa lösningar vara av intresse. Syfte: Syftet var att undersöka olika preoperativa icke-farmakologiska metoders effekter för att minska oro hos barn i åldrarna två till tolv år. Metod: Denna allmänna litteraturöversikt granskar och analyserar 13 olika originalartiklar. Originalartiklarnas metod, resultat och diskussion jämfördes mot varandra för att undersöka effekterna av preoperativa icke-farmakologiska metoder som kan förebygga oro hos barn. Resultat: Analysering av de 13 studierna har resulterat i att ett flertal olika metoder funnits effektiva för syftet. Informationsundervisning har varit inriktningen i åtta studiers interventioner där sex av dessa visat på en signifikant lägre orosnivå i interventionsgruppen preoperativt jämfört med kontrollgruppen. Två av dessa åtta studier påvisade ingen signifikant skillnad i orosnivå. De resterande fem studier vars intervention inriktades på distraktion, påvisade två effektiva metoder där orosnivån signifikant minskades preoperativt efter intervention. Två studier påvisade ingen signifikant skillnad i orosnivån efter intervention, och en studie hade motsatt effekt med en ökad oro i interventionsgruppen preoperativt. Slutsats: Alternativ till icke-farmakologiska metoder för att lindra preoperativ oro hos barn har genom denna studie visat sig vara många. Informationsgivande undervisning och distraherande förberedelser kan konstateras effektiva i vissa utföranden inför barnoperationer och sövningsmoment. / Introduction: 50-75% of children undergoing surgery experience preoperative anxiety. Children are more vulnerable to stress, and preoperative anxiety can result in unnecessary suffering and a more complicated anaesthesia procedure. It can also result in more pain and increased anxiety postoperatively. Sedating premedication is one of the most common methods to reduce children’s preoperative anxiety, but alternative methods can be of interest because of the increase in medication consumption.  Aim: This study aimed to investigate different preoperative non-pharmacological methods and their effects on decreasing preoperative anxiety in children ages two to twelve years.  Method: This general literature review studies and analyses 13 original articles. The original article's methods, results and discussion are compared to investigate the effects of preoperative non-pharmacological methods to prevent anxiety in children.  Result: The analysing of the 13 studies have resulted in many different effective methods for the aim of this study. Informative education has been the aim of intervention in eight studies, where six of these have shown a significantly lower level of anxiety in the intervention group preoperatively compared to the control group. Two of the eight studies showed no significant difference in anxiety levels. The remaining five studies in which intervention aimed towards distraction showed two effective methods where anxiety decreased significantly preoperative after the intervention. Two studies showed no significant difference in measured anxiety after the intervention, and one study had the opposite effect with an increase of anxiety after the intervention, preoperatively.  Conclusion: Many alternatives to non-pharmacological methods to reduce preoperative anxiety have, through this study, been found. Informative education and distractive preparation can be established to affect some methods in the preparation of paediatric surgeries and anaesthetic procedures.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第19929号 / 医博第4149号 / 新制||医||1017(附属図書館) / 33015 / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 武藤 学, 教授 坂井 義治, 教授 森田 智視 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第20050号 / 医博第4158号 / 新制||医||1018(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 坂井 義治, 教授 松田 秀一, 教授 安達 泰治 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Risken för perioperativ oavsiktlig hypotermi ökar i samband med anestesi. Redan vid uppkomsten av mild hypotermi riskerar patienten att drabbas av flertalet komplikationer, rörande bland annat koagulation och sårläkning. Vidare kan hypotermin bidra till uppkomsten av postoperativ shivering, vilket patienten ofta upplever som mycket obehagligt. Avsaknaden av nationella riktlinjer, kring hanteringen av oavsiktlig hypotermi, medför brist på stringens i det perioperativa uppvärmningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av preoperativ uppvärmning för vuxna patienter under det perioperativa vårdförloppet. Metod: En integrativ litteraturöversikt skapades med utgångspunkt i fem sökord, vilka ansågs anknyta till studiens syfte och frågeställningar. Totalt 17 artiklar valdes ut och sammanställdes med hjälp av en integrativ analys. Resultat: Flertalet artiklar påvisade att preoperativ uppvärmning bidrog till en positivt förhöjd intraoperativ kärntemperatur. Vidare bidrog den preoperativa uppvärmningen till en ökad upplevelse av termal komfort och minskad oro under väntetiden inför operation. Slutsats: I likhet med flertalet internationella riktlinjer påvisade litteraturöversikten positiva effekter med preoperativ uppvärmning. Det åligger specialistsjuksköterskan att värna om den specifika omvårdnaden. Med hjälp av preoperativ uppvärmning kan specialistsjuksköterskan bidra till en tryggare och lugnare patient samt ett förbättrat perioperativt flöde med avseende på uppkomsten av oavsiktlig hypotermi.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Background: Patients who are going through a surgical intervention, almost always have some form of anxiety related to this. Pharmacological interventions are routinely used for treatment of preoperative anxiety. Although there are different forms of strategies and nursing interventions that can be used by the nurse anaesthesia to meet patients with preoperative anxiety. Purpose: To describe non-pharmacological nursing interventions utilized by nurse anesthetist to alleviate patients’ pre-operative anxiety. Design/Method: A literature review was performed. 23 studies with quantative method met the inclusion criteria and was included in the review. Result: A number of non-pharmacological nursing interventions reduces the preoperative anxiety in patients undergoing surgical intervention. The findings display interventions that all have a significant effect on preoperative anxiety: acupuncture, massage, aromatherapy, relaxation exercises, music therapy, supporting conversation, pre-recorded information, oral information and written information and education. Common for all these interventions is that they are all performed when the care-relationship according to Fundamentals of Care is established.  No research was found to illustrate any difference between men and women in how the preoperative anxiety is affected by these nursing interventions. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions prior to surgery alleviate the pre-operative anxiety in patients. By using relatively simple and inexpensive measures, individually adapted to the patient’s requirements, the preoperative anxiety can be relieved. There is a lack in knowledge regarding differences between how nursing interventions affects the pre-operative anxiety in men versus in women. / Bakgrund: Patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp känner nästan alltid oro inför detta. Rutinmässigt används oftast farmakologisk behandling för att dämpa preoperativ oro. Det finns olika strategier och omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskan kan använda för att bemöta patienter med preoperativ oro.  Syfte: Syftet är att beskriva vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som används av anestesisjuksköterskor för att lindra patienters preoperativa oro.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats användes. 23 studier med kvantitativ metod mötte urvalskriterierna och inkluderades i studien. Huvudresultat: Ett flertal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar den preoperativa oron hos patienter som ska genomgå kirurgi. Resultatet visar interventioner som alla har signifikant effekt på den preoperativa oron; akupunktur, massage, aromterapi, avslappningsövningar, musikterapi, stödjande samtal, inspelad information, muntlig respektive skriftlig information och undervisning. Gemensamt för dessa interventioner är att de alla utförs när vårdrelationen enligt Fundamentals of Care är etablerad. Ingen forskning hittades som belyser eventuella skillnader mellan kvinnor respektive män i hur den preoperativa oron påverkas av omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i anslutning till operation lindrar patienters preoperativa oro. Genom relativt enkla och billiga åtgärder anpassade efter individens önskemål kan den preoperativa oron minskas. Det saknas aktuell kunskap om skillnader i hur omvårdnadsåtgärder påverkar kvinnor respektive mäns preoperativa oro.