Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 342-352: Bibliografi.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Kieserit ist neben Sylvin und Halit ein Hauptbestandteil des als Hartsalz bezeichneten Salzgesteines der deutschen Salzlagerstätten. In neuerer Zeit gewinnt der Kieserit (Magnesiumsulfat-monohydrat) zunehmende Bedeutung als schnell wirkender Magnesiumdünger zur Sulfat-Versorgung schwefelarmer Böden. Zur Überführung des Kieserits in hochwertiges Granulat ist die in der Kaliindustrie dominierende Kompaktier-Zerkleinerungs-Technologie nicht geeignet. Bei diesem Verfahren wird das Düngemittel durch Hochdruckverdichtung (p > 150 MPa) ohne Bindemittel verpresst. Es konnte durch umfangreiche Versuche nachgewiesen werden, dass 1. die Kompaktier-Zerkleinerungs-Technologie erst dann geeignet ist, wenn die Prozessbedingungen stark verändert werden. 2. besonders hochwertige Granulate dann entstehen, wenn der Kieserit mit Gleitmitteln in Flachmatrizen-Pelletpressen geformt und verdichtet sowie nachfolgend auf w ≤ 2 % getrocknet wird. Es wurde eine große Anzahl an Gleitmitteln erfolgreich getestet. Durch Reaktion zwischen Gleitmittel und Kieserit bei der Trocknung entstehen besonders hochwertige Granulate.

Zugl.: Hamburg, Techn. Univ., Diss., 2008

Denna undersöknings syfte var att fördjupa kunskapen om Sveriges syn på första världskriget, genom ett lokalt perspektiv. Detta genomfördes genom att undersöka vilka berättelseperspektiv som tidningen använde sig av i sitt berättande och genom att undersöka om tidningen tog något parti av de stormakterna som deltog i kriget Undersökningen genomfördes genom att gå igenom Bärgslagspostens upplagor mellan 1914–1916. Berättelseperspektiven som undersökningen utgått ifrån är den fatalistiska, den heroiska, den idylliska och den tragiska. De berättelser som fanns med i Bärgslagsposten sorterades ut efter de perspektiven skribenten använt sig av. För att undersöka partitagande under kriget så jämfördes det hur mycket som skrevs om de olika allianserna men också dess innehåll. Resultatet för berättelseperspektiven som användes var att Bärgslagsposten använde sig av den tragiska berättelsen oftare än de övriga. Det var även ett perspektiv som aldrig förekom, vilket var den heroiska. Resultaten som denna undersökning fick fram stämmer till en viss del överens med den tidigare forskningen. Det fanns inslag av partiställning åt båda alliansernas håll i olika delar av rapporteringen av kriget, men tidningen balanserade ändå den information de gav ut och påtalade ofta vikten av att hålla Sverige neutralt under kriget. / Abstract This studys purpose has been to deepen the knowledge about the swedish view on the first world war, through a local perspectiv. This has been accomplished by examining which perspective story the paper used and if they took one of the superpowers’ side during the war. Materials from Bärgslagsposten during 1914–1916 has been examined and the story persepectives that’s been used are the fatalistic, the heroic, the idyllic and the tragic. The stories in Bärgslagsposten was sorted out after which perpsectiv the author had used. The texts and reports the paper pulished during this time were examined to see if the paper took any sides in the war, both by looking at how often a country were written about and what they wrote about them. The results were that the story perpspectiv they used the most were the tragic one and they never used the heroic storytelling. They did not take any sides during the war and were sure to emphasize the importance of keeping Sweden neutral. The results of this study are to a certain extent consistent  with what the previous  research has shown.

The aim of this thesis is to examine how public library work is described in Swedish newspaper debates concerning the public library, Swedish Parliament motions and Swedish public library policies during the period 2015–2017. In Swedish newspapers the two main questions debated were the question of a noisy public library which includes the question of the public library user and the question of weeding.  In the motions as well as in the library policies one of the main subjects are reading and literacy. These documents are also highly concerned with the mission of providing knowledge. Furthermore, a view of the public library as an institution associated with change emerges.  In the source material there are two different ways of defining library work, one is the traditional view of the work that mainly involves reading and handling of the physical books and the other one is more concerned with information and change or evolving of the library and the task assignments.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den traditionella pressens gestaltning av Instagramkontot Aningslösa Influencers. Genom att besvara frågeställningarna ville denna studie få förståelse för huruvida den gestaltning som traditionella pressen använder tillskriver Aningslösa Influencers legitimitet. Studien ville studera denna legitimitet på grund av att den ställning som den traditionella pressen länge erhållit förhandlas genom medborgarnas deltagande i alternativa medier. Metoden för studien har varit en kritisk diskursanalys som använt verktygen modalitet, lexikalitet samt intertextualitet inom ramarna för Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Detta för att analysera 14 artiklar från dagstidningar, lokaltidningar och kvällstidningar. Studiens resultat visar att en diskurs om Aningslösa Influencers som skambeläggande verkar intertextuellt mellan en stor del av skribenterna. Genom denna diskurs kunde studien se att skribenterna inte tillskriver Aningslösa Influencers någon legitimitet för deras verksamhet. Denna avsaknad av legitimitet går genom denna studie att  förklara genom att skribenterna kan följa sina etiska ideal i sin gestaltning som kan urskiljas genom att en avsaknad av acceptans förekommer, vilket i sin tur kan påverka den symboliska makt som Instagramkontot tilldelas.

In der Arbeit wird das Verdichtungsverhalten von halm- und stengelförmiger Biomasse (Getreidestroh, Heu, Leinstroh) im Hochdruckbereich beschrieben mit dem Ziel der Herstellung eines Festbrennstoffes in Schüttgutform. Als Versuchseinrichtung wird eine Stempelpresse mit kreisförmigem Werkzeugquerschnitt genutzt. Das Halmgut wird unzerkleinert mit einem Feuchtegehalt von 12 16% unter Einwirkung von Drücken bis zu 250 MPa ohne Zugabe von Bindemitteln verpreßt. Es wird, abgeleitet aus den Versuchsergebnissen, eine neue Verdichtungsgleichung erstellt, die für das Verdichten von unzerkleinertem Halmgut (Feuchte bis 16%) im Hochdruckbereich gültig ist. Der Einfluß der jeweiligen Gutart wird in entsprechenden Konstanten berücksichtigt. Die Eigenschaften der hergestellten Briketts, wie u. a. Bindungsverhalten und Festigkeit, wurden untersucht. Zur Bestimmung der Abrieb- und Scherfestigkeit werden Testmethoden und -geräte angepaßt bzw. neu entwickelt. Die Ergebnisse der theoretischen und experimentellen Betrachtungen fließen in die Konzeption eines Brikettierverfahrens ein. Der Funktionsnachweis des Verfahrens wird durch den Bau und Test eines Prototypen erbracht.

Zugl.: Bayreuth, Univ., Diss., 2007

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.