Introdução: As lesões de pele representam um grande desafio para os profissionais de saúde que prestam cuidados a pacientes críticos, especialmente os com alterações cardiopneumológicas, pois é frequente ocorrências de úlceras por pressão e de lesões por fricção nessa clientela com aumento de custos no tratamento e do tempo de internação além de desconforto e impacto negativo sobre a qualidade do serviço prestado e de vida dos pacientes. Objetivos: Este estudo objetivou identificar e analisar os coeficientes de incidência de úlceras por pressão e lesões por fricção e os fatores de risco para o seu desenvolvimento em pacientes de Unidade de Terapia Intensiva (UTI) Cardiopneumológica. Métodos: Trata-se de um estudo de coorte, prospectivo, cuja coleta de dados ocorreu durante os meses de novembro de 2013 a fevereiro de 2014, com censura de uma semana. O estudo foi realizado em uma UTI destinado a pacientes com doenças cardíacas e pulmonares de um hospital de grande porte na cidade de São Paulo, após aprovação dos Comitês de Ética em Pesquisa (CEP) da Escola de Enfermagem da Universidade de São Paulo e da instituição, de acordo com protocolo número 20780713.4.0000.5392, com parecer consubstanciado publicado na Plataforma Brasil em 24/10/2013. Participaram da amostra 370 pacientes maiores de 18 anos, que não apresentavam úlceras por pressão e lesões por fricção na admissão, que aceitaram participar do estudo (assinando o Termo de Consentimento Livre e Esclarecido) e que estavam na unidade há menos de 24 horas. Para análise dos dados foram utilizadas análises univariadas e a Classification And Regression Tree (CART). Resultados: Incidências globais de 10,80%, 7,02% e 2,16%, respectivamente para úlceras por pressão, lesões por fricção e ambas as lesões simultaneamente foram encontradas nos pacientes críticos. Diferentes fatores de risco foram encontrados, conforme o tipo de lesão, sendo o tempo de permanência na UTI igual ou superior a 9,5 dias e idade igual ou superior a 42,5 anos comuns para as úlceras por pressão e lesões simultâneas. Além desses, raça branca; uso de superfícies de suporte e número de artefatos invasivos na admissão; e uso de transfusão sanguínea foram fatores constatados respectivamente para as úlceras por pressão, lesões por fricção e lesões simultâneas Conclusão: Os coeficientes de incidência e os fatores de risco constatados assemelham-se a alguns estudos da literatura, somente para as úlceras por pressão. Para as lesões por fricção e lesões simultâneas, não foram encontrados estudos desenvolvidos junto a pacientes críticos, sendo, no entanto, corroborados alguns dos fatores de risco descritos em grupos e cenários distintos como idosos residentes em instituições de longa permanência e pacientes crônicos hospitalizados. O estudo contribui, portanto, para os conhecimentos relacionados à epidemiologia dessas lesões, recomendando-se a replicação de seus métodos, principalmente para as lesões por fricção em pacientes hospitalizados, isoladamente ou em associação com as úlceras por pressão. Por outro lado, ao favorecerem a maior compreensão do panorama dessas lesões em pacientes cardiopneumológicos críticos, os resultados obtidos poderão favorecer o planejamento de cuidados preventivos específicos para essa clientela / Introduction: Skin lesions represent a major challenge for health professionals who care for critical patients cardiopneumologics. In clinical practice, have been frequent occurrences of pressure ulcers and skin tears, by rubbing with increased costs in treatment, prolonged hospitalization, in addition to discomfort and negative impact on the quality of service and the quality of life of patients.Goal: This study aimed to identify and analyze the rate of incidence of pressure ulcers and skin tears and the risk factors for its development in patients in the Intensive Care Unit(ICU) Cardiopneumologic. Methods: This study is a prospective cohort which data collection occurred during the months of November 2013 to February 2014, with censorship of a week. The study was conducted in a Surgical Intensive Care Unit Cardiopneumologic of a large hospital in the city of São Paulo, after approval of the Ethics Committee (EC) of the School of Nursing, University of São Paulo and the institution in accordance with protocol number 20780713.4.0000.5392 with sound embodied the EC Platform published in Brazil on 10/24/2013. A sample of 370 patients older than 18 years who did not have any injuries mentioned (pressure ulcers and skin tears) on admission, and who agreed to participate (by signing the Instrument of Consent) and who were in the unit for less than 24 hours. For data analysis were used univariate analyzes and the Classification And Regression Tree (CART). Results: overall incidences of 10.80%, 7,02% and 2.16% respectively for pressure ulcers, skin tears and both lesions simultaneously were found in critically ill patients. Different risk factors were found, depending on the type of injury, and length of stay in ICU less than 9,5 days old and less than 42,5 years common for pressure ulcers and concurrent injuries. Besides these, the white race; Use of support surfaces and the number of invasive devices in entry; and use of blood transfusion were observed factors respectively for pressure ulcers, skin tears and simultaneous injuries Conclusion: The incidence and risk factors observed are similar to some studies in the literature, only for pressure ulcers. For skin tears and simultaneous lesions, no studies have not found together developed the critical patients, however, corroborated some of the risk factors described in groups and different scenarios as seniors residents in long-term hospitalized chronic patients and institutions. The study therefore contributes to the knowledge regarding the epidemiology of these types of injuries, recommending that replication of their methods, especially for lesions friction in acute inpatients and critics, alone or in combination with pressure ulcers. On the other hand, by favoring a greater understanding of these lesions panorama critical cardiopneumologics patients, the results will may facilitate the planning of specific preventive care for these clients

Bakgrund: Trycksår är en skada som påverkar huden på grund av tryck eller isamband med att huden dras mot den underliggande kroppen. Trycksår påverkarpatientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Trycksårskomplikationerorsakar hälsoproblem som resulterar i ökat lidande för patienten, förlängdasjukhusvistelser och utebliven rehabilitering. Dessutom hög arbetsbelastning försjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskanserfarenhet av att förebygga trycksår.Metod: Studiens genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Studien innehåller 13 kvantitativa, 6kvalitativa artiklar och 1 mixedmetod. Databaserna som används var CINAHL ochPubMed.Resultat: Resultatet presenteras under 3 huvudkategorier med ytterligare 7underkategorier där vikten av riskbedömning, tryckförbyggande åtgärder ochsjuksköterskans upplevda hinder för trycksårsförebyggande åtgärder presenterades.Resultaten belyser sjuksköterskans insikt om metoder som identifierar risken förtrycksår och barriärer som leder till negativ omvårdnad. Bristande kunskap var enav anledningarna till att sjuksköterskor inte kunde förebygga trycksår.Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskans kunskap omförebyggande åtgärder av trycksår var bristfällig och brist på resurser förhindrarsjuksköterskan att utföra trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcer is an injury that affects the skin due to pressure or inconnection with the skin being pulled towards the underlying body. Pressure ulcersaffect the patient's physical, mentally and social well-being. Pressure ulcercomplications cause health problems that result in increased suffering for thepatient, prolonged hospital stays, and failure to rehabilitate, as well as a highworkload for healthcare professionals.Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of preventing pressureulcers.Method: The study is conducted as a literature review where 20 articles reportresearch results across the selected area. The study contains 13 quantitative, 6qualitative articles and 1 mixed method. The databases that were used areCINAHL and PubMed.Results: The results are presented under 3 main categories with a further 7subcategories where the importance of risk assessment, pressure relief measuresand the nurse's perceived obstacles to pressure ulcer prevention measures werepresented. The results shed light on the nurse's insight into methods that identify the risk of pressure ulcers and barriers that lead to negative nursing. Lack ofknowledge was one of the reasons why nurses could not prevent pressure ulcers.Conclusion: This literature review describes the nurse's knowledge of preventivemeasures of pressure ulcers was deficient and lack of resources leads to obstaclesfor the nurse to perform pressure ulcer prevention.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.

Bakgrund Trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som ofta orsakar onödigt lidande förpatienten. Lidandet vid trycksår kan upplevas på olika sätt och det är därför viktigt som sjuksköterska känna till hur lidandet uttrycker sig för att på olika sätt korrekt kunna behandla och lindra olika former av lidande. Syfte Att beskriva fysiskt, psykiskt och socialt lidande i samband med trycksår samt omvårdnadsåtgärder mot trycksår. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav 8 var kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaserna som användes var Pubmed och CINAHL. Resultat Livskvalitet, Patientdelaktighet, Smärta, Begränsningar i det vardagliga livet och Isoleringvar alla centrala aspekter i denna studies resultat när det kom till att beskriva de olika typerna av lidande. Omvårdnadsåtgärder som innefattade Omläggningar & Hjälpmedel visade sig vara ett effektivt sätt att förebygga och behandla trycksår. Slutsats Omläggnings förband i samband med vanligt förebyggande vård vid trycksår var effektiva omvårdnadsåtgärder som förebygger och behandlar trycksår. Då lidandet går att se ur olika perspektiv är det ändå starkt sammankopplat med varandra. Lidandet förvärras i relation till varandra där ett lidande snabbt utvecklas till ett annat, omvårdnadsarbetet baseras på hur sjuksköterskan kan identifiera helhetsbilden av lidandet för att på effektivast sätt behandla alla former av lidande. / Background Pressure ulcers are a common medical injury that often causes unnecessary suffering to the patient. Suffering from pressure ulcers can be experienced in different ways and it is therefore important as a nurse to know how the suffering is expressed in order to be able to correctly treat and alleviate different forms of suffering in different ways. Aim To describe physical, psychological and social suffering in connection with pressure ulcer as well as nursing measures against pressure ulcer. Method This study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles, of which 8 were quantitative and 7 qualitative. These articles have been quality reviewed and analyzed. The databases used were Pubmed and CINAHL. Results Quality of Life, Patient Participation, Pain, Limitations in Everyday Life and Isolation were all central aspects of the results of this study when it came to the nurse's nursing work in relieving various types of suffering. Nursing measures that included Dressings &Aids proved to be an effective way to prevent and treat pressure ulcers. Conclusions Dressing bandages in connection with ordinary preventive care for pressure ulcers were effective nursing measures that prevent and treat pressure ulcers. As the suffering can be seen from different perspectives, it is still strongly connected to each other. The suffering worsens in relation to each other where one suffering quickly develops into another, the nursing work is based on how the nurse can identify the overall picture of the suffering in order to effectively treat all forms of suffering.

Hospital-acquired pressure ulcers (HAPUs) represent a significant challenge in the care provided for hospitalized patients. HAPUs impact morbidity, mortality, and quality of life. At the local practice site, the incidence of HAPUs increased in the perioperative setting. The practice-focused question for this project asked if an education program for staff nurses working in a perioperative care setting with high HAPU incidence can advance nurse knowledge regarding prevention, early assessment, symptoms, and treatment of HAPUs. The purpose of this educational project was to develop a pretest and posttest designed education program on HAPU prevention and care for perioperative nurses. The Iowa model was used to guide content development with application of the content to nursing practice, and Watson’s theory of caring was used to align with the organizational core values. Information on the prevention and treatment of HAPUs was obtained from national and international guidelines. A presentation was developed to address the practice guidelines for assessment, prevention, and treatment of HAPUs. A standardized pretest from NetCE was given to 15 nurses and 5 medical assistants prior to the education program and again after the education program. NetCE score results indicated improvement in nursing staff members’ knowledge from 65 on the pretest to 100 on the posttest; medical assistants’ scores increased from 35 to 65. For patients who undergo surgical procedures, the results of this project may improve assessment, prevention, and treatment of HAPUs and thereby promote positive social change because patients have a reduced risk of HAPUs and HAPU-associated complications.

Bakgrund: Det är en lång process för patienterna att behandlas för trycksår. Det är både en psykisk och fysisk utmaning, inte bara för patienterna utan även för anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av att leva med trycksår. Metod: Studien var en litteraturstudie, där totalt åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Databaser som användes var PubMed och Cinhal. Resultat: Litteraturstudien mynnade ut i två huvudkategorier ”Begränsningar i det vardagliga livet” och ”Pendla mellan förtvivlan och hopp”, med totalt fem underkategorier där patientens upplevelse av lidande hade en stor roll. Konklusion: Trycksår leder till ett lidande för patienterna som vårdas. Att leva med trycksår gör upplevelsen komplext och varierar från person till person även om upplevelserna liknar varandra. Sjuksköterskan roll är att fånga upp patientens lidande och lindra detta. / Background: To be treated for pressure ulcers is a long and painful process. It is a challenge physically and psychologically not only for the patients, but also for their related parties.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences related to life with pressure ulcers. Methods: This study is performed as a literature study, based on eight scientific articles. The databases used where PubMed and Cinahl. Results: Two main categories were found “Restrictions in the daily life” and “Bouncing between doubt and hope”. With a total of five undercategories, the main focus seemed to be on the patients experience of suffering.  Conclusion: Pressure ulcers leads to a suffering for the patents. To live with a pressure ulcer makes the experience complex and highly individual, even thou the experiences are mutual to others. The nurse’s roll is to notice the patient’s suffering and relive it.

Background: The population is getting older and the risk of pressure ulcers increases with increasing age. Pressure ulcers have a negative impact on the individuals and the society. The quality of life for individuals with pressure ulcers may be lower than for those without pressure ulcers. Aim: The purpose of the study was to map pressure ulcers in people 65 years or older at three point prevalence measurement in nursing homes in Västerbotten. Design: A quantitative study whit three point prevalence with 8256 participants. Prevalence and chi-2 distribution was analyzed. Methods: Secondary data from 8256 participants collected in the years 2000, 2007 and 2013, from care and nursing homes in county Västerbotten. Data were analyzed with Jamovi. Results: The study showed a prevalence of pressure ulcers of 5% and a association between pressure ulcers and pain that was statistically significant (p <0,001). Conclusion: The study showed a trend of decreasing prevalence of pressure ulcers in nursing homes in Västerbotten during the years 2000 to 2013. However, no conclusion could be drawn if the pressure ulcers were due to pain or vice versa. Specific research is needed on subjects of pressure ulcers and pain.

Background: Pressure ulcers are a problem that can lead to psychological, economical and physical issues for patients in a community. Pressure ulcers can occur in different settings and home healthcare is one of them. Pressure ulcers can emerge fast on pressure exposed areas of the body and can take a long time to heal. The registered nurses’s nursing work includes preventing and treating pressure ulcers. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses preventive nursing care for pressure ulcers in home health care. Method: A literature review with 10 original articles which was analysed with a manifest content analysis. Result: The analysis resulted in twomain categories and five subcategories. One of the main categories was Nursing based on the profession as an expert with educating the team and team cooperation as subcategories. The other main categories was Nursing with an evidence based practice with skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices as subcategories. Conclusion: To prevent pressure ulcers in patients in home healthcare registered nurses must work with an academic basis where the team gets educated and cooperated. They should also work with an evidenced based practice where skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices are used. / Bakgrund: Trycksår är ett problem som kan leda till en psykisk, ekonomisk och fysisk skada för patienter i samhället. Trycksår kan uppstå i olika sammanhang där hemsjukvård är en av dem. Trycksår kan uppstå fort på tryckutsatta kroppsdelar och kan ta lång tid att behandla. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår det att förebygga och behandla trycksår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan förebygga trycksår. Metod: En litteraturöversikt med 10 originalartiklar och data analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategori var omvårdnad utifrån professionen som expert med subkategorierna utbilda teamet och samverka i team samt omvårdnad utifrån evidens med subkategorier hudbedömning, riskbedömning och lägesändring och tryckavlastande hjälpmedel. Slutsats: För att förebygga trycksår hos patienter inom hemsjukvården bör sjuksköterskor arbeta med omvårdnad utifrån professionen som expert där teamet utbildas och samverkar. Det bör även arbeta utifrån evidensbaserade åtgärder med hjälp av hudbedömningar, riskbedömningar och lägesändringar samt tryckavlastande hjälpmedel.

Sammanfattning Bakgrund: Trycksår innebär ett sår som utvecklats när huden eller vävnaden exponeratsför ett långvarigt tryck eller skjuv och till följd av detta minskar syretillförseln till detskadade området. Några riskfaktorer för att utveckla trycksår är nedsatt hudkvalitet,försämrat/sänkt allmäntillstånd, immobilitet och nutritionsproblem. Inom hälso- ochsjukvården drabbas patienter årligen av vårdskador och av dessa är cirka 8%vårdrelaterade trycksår. Detta orsakar stort lidande för patienten, förlängda vårdtideroch höga kostnader för samhället.Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta preventivt med trycksår inomslutenvård Metod: I resultatet inkluderades 9 kvalitativa studier samt en multimetod studie somsöktes fram och sammanställdes efter sökning i databaserna PubMed och Cinahl.Studierna analyserades sedan av en tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: Resultatet utformades av tre huvudrubriker samt tre underrubriker. 1)Organisatoriska och personliga faktorer som påverkar trycksårspreventionen medunderrubrikerna tidsbrist och konkurrerande prioriteringar, ledning samtkommunikation och kunskap. 2) Patientutbildning, delaktighet och anhöriga. 3)Teamarbete till övrig profession. Slutsats: Resultaten visade att sjuksköterskor var medvetna och villiga att arbeta medatt förebygga trycksår, men att de upplevde hinder såsom tidsbrist,kommunikationsbrister och kunskapsluckor. Stöd från ledning och engagemang frånpatienter och anhöriga framhålls som viktiga komponenter för ett välfungerande ochpatientsäkert arbete där utbildning ansågs vara en lösning till att skapa mer delaktighet.Sjuksköterskor upplevde att förutsättningarna för ett bra trycksårspreventivt arbete varbegränsade men att ett starkt ledarskap, gott samarbete och ökad kompetens skullekunna främja förebyggandet av trycksår och leda det framåt.

Bakgrund Trycksår är en komplikation som kan uppstå när hud förskjuts mot underliggande vävnad i kombination med tryck. Anledningen tros bero på kunskapsbrist samt hög arbetsbelastning vilket kan resultera i ett lidande hos patienter som blir långliggande inom slutenvården. Syfte Syftet var att belysa åtgärder för att förebygga trycksår inom slutenvården. Metod Examensarbetet skrevs som en litteraturöversikt baserat på 20 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2017–2022. Artiklarna har granskats med stöd av granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Fribergs analysmodell användes vid tolkning och analysering av resultatet för litteraturöversikten. Resultat Det finns olika typer av trycksårförebyggande åtgärder för att förebygga trycksår. Några exempel är; riskbedömning, trycksårsförebyggande material, hudbarriär och kontextuella faktorer. För att åtgärderna ska utföras på ett adekvat sätt bör sjuksköterskor ha uppdaterad kunskap och utbildning inom området trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats Att göra riskbedömningar och använda SEM-skannern i tidigt skede hos patienter inom slutenvården kan ses som grunden för att tillämpa rätt trycksårsförebyggande åtgärd till varje unik patient. / Background Pressure ulcers is a medical complication which appears when skin shifts against underlying tissue whilst under pressure. The origin of pressure ulcers seems to be lack of knowledge and high workload in healthcare personnel. The result of which leads to suffering to patients in institutional care. Aim The purpose is to highlight measures for preventing pressure ulcers applicable in inpatientcare. Method This thesis was written as an literature review based off 20 scientific publications. The articles was obtained from databases PubMed and CINAHL and was published between 2017–2022. The publications has been reviewed using templates for qualitative and quantitative studies. Fribergs analyzing model was used when interpreting and analyzing the result. Results There are different types of measures to prevent pressure ulcers in institutional care. Some of them are; risk assessment, pressure relieving material, skin barriers but also contextual factors. To ensure the adequate of the preventive measurements the caregivers should have updated knowledge and education in the subject. Conclusions The use of risk assessments and SEM-scanning of patients in institutional care in an early stage is the foundation for choosing the right preventing measurements and treatment to each and every patient.