Diante de pesquisas realizadas com o 5Ultra-som pulsado de baixa intensidade na regeneração de pele de ratos submetidos a queimaduras provocadas por calor (ALVES, 1988) e em pacientes portadores de úlceras tróficas de perna (HILÁRIO, 1993) se propôs estudar os efeitos do ultra-Som pulsado de baixa intensidade em pacientes com Mal de Hansen (MH) cujas manifestações cutâneas eram caracterizadas como o Mal Perfurante Plantar (MPP) e úlceras do tegumento, sendo que o emprego do ultra-som pulsado e de baixa intensidade mostrou-se eficaz na reparação das referidas lesões. O presente trabalho foi realizado em pacientes assistidos pelo Sistema Único de Saúde (SUS) na cidade de Bebedouro-SP lotados no setor de Vigilância Epidemiológica. A casuística constitui-se de seis pacientes apresentando MPP nos quais aplicou-se o ultra-som pulsado (U.S.P.) em uma freqüência de três vezes por semana no mesmo período circadiano. Os tratamentos tiveram duração variando entre vinte e quarenta minutos consoante a extensão das lesões cutânea. Independente do tempo das lesões não foi estabelecido previamente o número de aplicações a serem executadas, mas as aplicações foram realizadas até a obtenção da cicatrização total das lesões. A evolução das lesões até a cicatrização foi feita mediante o emprego de um software especialmente desenvolvido para tal finalidade e documentados fotograficamente. Não houve correlação entre o número de aplicações com o tamanho da lesão ou com o tempo decorrido do aparecimento das mesmas, embora a extensão e a forma das diferentes ulcerações não sejam equivalentes, quer no tempo de evolução, quer na profundidade das lesões, os resultados dos tratamentos com U.S.P. e de baixa intensidade mostraram-se segundo a metodologia de avaliação ser altamente satisfatório para o tratamento de lesões cutâneas decorrente da Hanseníase / Based on researches carried out with the low intensity pulsed ultrasound on the regeneration of burned rat skin previously exposed to heat and on legs trophic ulcers we proposed to study the effects of the low intensity pulsed ultrasound on Hansen’s disease patients whose cutaneous manifestations were characterized as the MPP. The study was carried out on six patients supported by the Public Health Care System (SUS/PHCS) in the city of Bebedouro- SP, crowded on the Epidemiological Observation ward. The low intensity pulsed ultrasonic radiation administrations were carried out three times a week on the same circadian. Irradiation time varied from twenty to forty minutes according to the extension of the lesion. The number of the administrations, which were carried out until the complete lesion cicatrisation in all patients, was not previously stipulated. Evaluation of cicatrisation was carried out making use of software and photographs taken at the beginning of the treatment and after every ten administrations of the pulsed ultrasound until the complete ulcers cicatrisation. It was not observed any correlation between number of ultrasound applications and area of the lesion or age of them. Although extension and shape were not equivalent, according to these results, pulsed low intensity ultrasound can be considered as an adjunctive treatment for cutaneous manifestations of Hansen’s disease

Ma thèse a pour objectifs d’étudier et d’améliorer le confort d’un coussin d’assise dans le cas d’un fauteuil roulant pour handicapé, afin de limiter au mieux, l’apparition des escarres.Mes travaux ont pour principal objectif de modéliser et de simuler numériquement un coussin de type nid d’abeille de marque ‘‘Stimulite® Honeycomb Cushion’’ en contact avec un fessier afin de pouvoir (i) modéliser le comportement mécanique de contact, (ii) d’évaluer la pression ainsi que la distribution des contraintes à l’interface coussin/fessier, et (iii) d’intégrer les échanges thermomécaniques.Par ailleurs, des essais expérimentaux ont été effectués pour quantifier les lois de comportement des matériaux constituants le coussin nid d’abeille. J’ai également utilisé une nappe permettant de mesurer la pression à l’interface coussin/fessier. Parallèlement, une caméra infrarouge a été utilisée pour mesurer la répartition de la température sur le coussin et le fessier pour une personne assise pendant une durée variable. / The aim of this thesis is to study and improve the comfort of a wheelchair cushion for handicapped, to reduce the appearance of pressure ulcers.In the study, the main objective is to model and simulate numerically a type of cushion, namely ‘‘Stimulite® Honeycomb Cushion Classis’’, in contact with a buttocks-tissue in order to (i) model the mechanical behavior of contact, (ii) evaluate the pressure and the stress distribution at the interface cushion/buttock-tissue, and (iii) integrate thermo-mechanical exchanges.Moreover, the experimental tests were carried out to quantify the law of behavior of material constituent of the honeycomb cushion. I also used a pressure-mapping sensor TexiMat® to measure the pressure at the interface cushion/buttocks-tissue.Meanwhile, an infrared camera was used to measure the temperature distribution on the cushion and buttocks-tissue of a person sitting during variable periods.

No description available.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats. Materialet har analyserats förutsättningslöst. Vid kategoriseringen av analysinnehållet inspirerades författarna av WHO:s definition av livskvalitet. Studierna som valdes in för analys eftersöktes i CINAHL, Medline, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Patienter med trycksår lider av såren på ett psykiskt, fysiskt och socialt plan vilket leder till en signifikant påverkan på upplevd livskvalitet. De patienter som berörs av trycksårsproblematik verkar vara benägna att använda andlighet, religion eller personlig tro för att klara av sin situation Slutsats: Patienter med trycksår upplever stora negativa förändringar i sitt dagliga liv och i hur de upplever sin livskvalitet. Det har framkommit att patienter med trycksår i hög grad påverkas av bemötandet från vårdpersonal och deras kompetens vilket är en indikator på att förbättringar inom dessa områden är av vikt. / Background: Pressure ulceration is a widely spread health issue leading to physical, mental and social suffering for people that are affected by the problem. The suffering also contains fear of numerous painful and unpleasant treatments as well as the possibility of being affected by negative treatment consequences such as infections or amputation. It also includes fear of that the wounds won’t heal properly. The work of the health-care professional contains a holistic approach towards the patient and trying to prevent as well as treat pressure ulceration through using evidence based methods. Aim: To highlight what effect hard to heal pressure ulceration has on individuals perception on their everyday life from a quality of life perspective. Method: This study is based on eight articles with a qualitative approach and two articles with a quantitative approach. The result from the articles was initially analyzed unconditionally. Throughout the categorization of the analyze material the authors of this study were inspired by WHO’s definition of health related quality of life. The studies that were chosen for analysis were searched for in CHINAHL, Medline, AMED and Academic Search Elite. Result: Individuals affected by pressure ulceration suffer on a physical, psychological and social level which has a significant effect on how they perceive their quality of life. In spite of that, these individuals seem to be prone to use spirituality, religion or personal beliefs as a way to cope with their situation. Conclusion: Major negative changes in daily life and in perceptions of quality of life are experienced by people that are affected by pressure ulcers. It has also emerged that people affected by pressure ulceration are highly affected by the approach from health-care professionals and their competence which is an indicator of that improvements in these areas are important.

No description available.

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.

BakgrundTrycksår är en komplikation till sjukdom, vård och behandling. Såren kan bli en källa till ett lidande. Mer än hundra riskfaktorer för uppkomst av trycksår har identifierats och därför kan inte enskilda faktorer leda till uppkomst av trycksår. Evidensbaserad vård innebär att vid utformning av vård för patienten ska dennes unika egenskaper och preferenser utifrån främsta till buds stående vetenskapliga stöd, vägas samman för nyttan av olika insatser.SyfteSyftet var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som minskar förekomsten av trycksår hos patienten.MetodLitteraturstudien har genomförts som en litteraturöversikt genom systematisk sökning av artiklar, som baserades på nitton artiklar från Pubmed och CINAHL.ResultatRådande metoder som ompositionering och olika tryckavlastande stödytor har inte något starkt stöd i inkluderade artiklar gällande trycksårsprevention. Ny teknik som skanning och mätning av hudtemperatur ger positiva resultat, men kan inte ensamt förhindra uppkomst av trycksår utan bör kombineras med andra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Preventionsprogram ger positiva resultat och utförs i flera fall multiprofessionellt och med patienters delaktighet.SlutsatsEvidensbaserade strategier är nyckeln till framgångsrika förebyggande program. Här behöver flera faktorer samverka för att uppnå en synergisk effekt och verka optimalt. Skanning och annan ny teknik, som SEM Scanner och MiS som är objektiva hjälpmedel och kan komplettera trycksårsvården. / BackgroundPressure ulcers are a complication of disease, care and treatment. The wounds can become a source of suffering. More than one hundred risk factors have been identified to cause pressure ulcer therefore a single risk factor cannot cause the onset of pressure ulcers. Evidence-based care means that when planning the care for the patient, their unique characteristics and preferences should be weighed together for the benefit of different interventions based on the latest scientific knowledge.AimThe aim was to describe evidence-based nursing measures that reduce the incidence of pressure ulcers in the patient.MethodThe literature study has been conducted as a literature review through systematic search of articles, which were based on nineteen articles from Pubmed and CINAHL.ResultsCurrent methods such as repositioning and various pressure-relieving support surfaces do not have strong support in included articles regarding pressure ulcer prevention. New technology such as scanning and measuring skin temperature have favorable outcomes but cannot alone prevent the onset of pressure ulcers but should be combined by other evidence based nursing measures. Prevention programs contributes to promising results and are in many cases carried out multiprofessionally and with the participation of patients.ConclusionsEvidence based strategies are key to successful prevention programs. Several factors need to work together to achieve a synergistic effect and operate optimally. Scanning and other new technologies, such as SEM Scanner and MiS, are objective aids and can complement pressure ulcer care.

Bakgrund: Globalt är trycksår ett allmänt problem inom sjukvården. Trycksår går att förebygga, trots det är prevalensen hög inom slutenvården. Sjuksköterskor har en viktig funktion i det förebyggande arbetet samt i omvårdnaden av trycksår för att lindra patienters lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom slutenvården.  Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Data analyserades efter en kvalitativ innehållsanalysmetod med en induktiv ansats. Nio artiklar inhämtades från databaserna CINAHL, Pubmed och Medline. Resultat: Studien beskrevs i tre kategorier: kunskapsnivå, förebyggande arbete och barriärer. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning för att arbeta trycksårsförebyggande samt för en god vårdkvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna utföra korrekt och personcentrerad vård. Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskor, både globalt och nationellt, var bristfällig. Slutsats: Det finns ett behov av att stärka kunskapen inom trycksårsförebyggande arbete hos sjuksköterskor. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården satsar på utbildning för att minska lidande hos patienter samt för att reducera samhällskostnaderna på grund av trycksår. / Background: Globally, pressure ulcers are a common problem in healthcare. Pressure ulcers can be prevented, despite this, the prevalence is high in inpatient care. Nurses have an important function in the preventive work and in the care of pressure ulcers to relieve patients' suffering. Aim: To describe nurses' experiences of preventing pressure ulcers in inpatient care. Method: The study is a qualitative literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Data were analyzed using a qualitative content analysis method with an inductive approach. Nine articles were retrieved from the databases CINAHL, Pubmed and Medline. Results: The study was described in three categories: knowledge level, preventive work and barriers. Nurses need adequate training to work on pressure ulcer prevention and for a good quality of care. It is important that nurses have the right conditions to be able to perform correct and person-centred care. The result showed that the knowledge of nurses, both globally and nationally, was deficient. Conclusion: There is a need to strengthen the knowledge of pressure ulcer prevention among nurses. Therefore, it is important that the healthcare system invests in education to reduce individual suffering in patients and to reduce the economic burden due to pressure ulcers.

Bakgrund Trycksår som uppstår under vårdtiden kan förebyggas. Dock utgör de fortfarande ettpågående säkerhets- och kvalitetsproblem inom vården. Olika evidensbaserade preventivainsatser finns för att undvika skadan. Trots detta är implementering i klinisk praxisbegränsad. En förståelse för de möjligheter och hinder i genomförandet av dessa insatser urolika perspektiv är av stor betydelse, så att riktade strategier kan införlivas igenomförandeplaner. Syfte Syftet var att belysa möjligheter och hinder för att förebygga trycksår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklarmed både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed och CINAHL.Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag förvetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades meden integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen identifierades hur olika faktorer påverkar implementeringen avtrycksårsförebyggande arbete. Dessa faktorer delades in i tre huvudkategorier:organisation, personal och patienter. Möjligheter som en stödjande organisation,regelbundna utbildningsmöjligheter, tillgång till utrustning, positiva attityder, kompetentpersonal och patientmedverkan kan underlätta implementeringen. Otillräckliga resurser,bristande kunskap och utbildning, bristande dokumentation, negativa attityder,patientmotstånd, medicinskt instabil patient samt patientens bristande förståelse förtrycksårsprevention utgör hinder för implementering. Slutsats Möjligheter och hinder för att förebygga trycksår identifieras inom flera områden.För ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete som leder till en signifikant minskningav uppkomsten av trycksår behövs en stödjande organisation som är beredd att göraförbättringsåtgärder för att åstadkomma bra förutsättningar så att personalen kan jobbaaktivt och effektivt med implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. / Background Pressure ulcers that occur during the period of care can be prevented. However, they stillrepresent an ongoing safety and quality problem in healthcare. Various evidence-basedpreventive measures are available to avoid the damage. Despite this, implementation inclinical practice is limited. An understanding of the possibilities and barriers in theimplementation of these efforts from different perspectives is of great importance, so thattargeted strategies can be incorporated into implementation plans. Aim The aim was to identify facilitators and barriers to prevent pressure ulcers. Method A non-systematic literature review based on 16 original scientific articles using bothqualitative and quantitative methods from the databases PubMed and CINAHL. Thequality of the articles was checked based on Sophiahemmet University's assessment basisfor scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed in anintegrated data analysis. Results In the compilation, identified how various factors affect the implementation of pressureulcer prevention work. These factors were divided into three main categories: organization,health care professionals and patients. Opportunities such as a supportive organization,regular educational opportunities, access to equipment, positive attitudes, competent staff,and patient involvement can facilitate the implementation. Insufficient resources, lack ofknowledge and training, lack of documentation, negative attitudes, patient resistance,medically unstable patients, and the patient's lack of understanding of the pressure ulcerprevention measures are barriers to implementation. Conclusions Possibilities and barriers to prevent pressure ulcers were identified in several areas. For asuccessful pressure ulcer prevention that leads to a significant reduction in the occurrenceof pressure ulcers, a supporting organization is needed to prepare to make improvementmeasures to create good conditions so that the staff can work actively and efficiently withthe implementation of pressure ulcer prevention measures.

Bakgrund Trycksår definieras som en lokal skada i huden och/eller i underliggande vävnad som uppstår till följd av ett kraftigt eller långvarigt tryck med eller utan kombination av skjuv. Skadan har en negativ inverkan på personens livskvalité, såväl fysisk, psykiskt och socialt. Trots att riskfaktorer och förebyggande åtgärder är väl kända så minskar inte prevalensen av trycksår. Sjuksköterskan är ansvarig för den trycksårsförebyggande omvårdnaden. För att säkerställa att omvårdnaden som ges är patientsäker och av god kvalité ansvarar sjuksköterskan för att ordinera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov och förutsättningar. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer inom slutenvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Från litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL framkom 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvalitén av artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Genom en integrerad dataanalys formulerades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Från litteraturöversiktens resultat framgick det att trycksårsförebyggande omvårdnad för äldre inom slutenvården utfördes i varierande grad. Faktorer som påverkade utvecklingen samt uppkomsten av trycksår inkluderade sjuksköterskans utbildning, patientens medverkan, utförandet av förebyggande åtgärder samt användningen av riskbedömningar, hjälpmedel och dokumentation av trycksårsarbetet. Slutsats Genom att utföra trycksårsförebyggande omvårdnad och ta i beaktande de faktorer som kan påverka omvårdnaden, framkom det att antalet trycksår minskade. För att uppnå en lyckad trycksårsprevention krävs evidensbaserad kunskap och utbildning hos de kliniskt verksamma sjuksköterskorna. Det krävs även ett stöd från verksamheten för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning och motverka tidsbristen för omvårdnaden. / Background Pressure ulcers are defined by a local damage in the skin and/or underlying tissue that occurs as a result of heavy and/or prolonged pressure with or without the combination of sheer. The damage has a negative impact on the person's quality of life both physically, mentally and socially. Despite riskfactors and preventative interventions being well known, the prevalence of pressure ulcers does not decrease. The nurse is responsible for the nursing care given to prevent pressure ulcers. To ensure that the care provided is patient-safe and of good quality, the nurse is responsible for prescribing evidence-based interventions according to the patients’ needs and condition. Aim The aim of this literature review was to shed light on factors affecting the pressure ulcer prevention care for older people in inpatient care. Method A non-systematic literature review was conducted. Searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The quality of the articles was assessed according to Sophiahemmet university’s evaluation basis. Through an integrated data analysis, three main categories were formulated with associated subcategories. Results The results showed that the pressure ulcer prevention care for the older people in inpatient care was carried out in varying degrees. Factors that affected the development and onset of pressure ulcers included the nurse’s education, patients’ participation, the performance of preventative measures and the use of risk assessments, aids and documentation of the pressure ulcer care. Conclusions By performing pressure ulcer prevention care and considering the factors that can affect the care, it was found that the number of pressure ulcers decreased. To achieve successful pressure ulcer prevention, evidence-based knowledge and education of the clinically active nurses is required. Support from the organization is required to reduce the nurses workload and counteract the lack of time for nursing.