Febrile seizures are a condition in children that presents dramatically, which can generate in strong feelings both for the child as well as for guardians. Today, there is no information about febrile seizures that is provided to the childs guardians for preventive purposes in Eskilstuna. This is because the guidelines that the Child Care Center have, are more focused on other areas regarding child care. Sweden’s county and regions – SKR, strive to develop healthcare with the patient in focus. Their goal with primay care, which includes the Child Care Center, is to be preventive, proactive and generate a feeling of safety. Therefore, this study strives to investigate how the Child Care Center works today. Also what kind of information materials that work and do not work and how the target group acts and how they feel regarding this subject, and last, at what time the information should be communicated to benefit the child’s guardians. The study that has been done, indicates that the target group has only little knowledge about febrile seizures but a desire to recieve information about it. From the Child Care Center’s perspective, there seems to be an understanding of the target groups needs and wishes. This study highlights theories such as Human-centered Design, visual communication, text and image in collaboration and rhetoric on which the final design, together with empirical data from interviews, is based on. At the end of the study, a design proposal in the shape of an app and a conclusion to the research questions are presented. Keywords: Febrile seizures, care information, proactivity, safety, information design, rhetoric, text and image in collaboration, user friendly design / Feberkramper är ett tillstånd hos barn som yttrar sig dramatiskt och som kan generera starka känslor både hos barn och vårdnadshavare. I dagsläget förmedlas ingen information om feberkramper i förebyggande syfte till vårdnadshavare från barnavårdscentralerna i Eskilstuna kommun. Det beror på att de riktlinjer som barnavårdscentralen utgår från när det kommer till informationsurval, har ett större fokus på andra områden inom barnvård. Sveriges kommuner och regioner – SKR, arbetar för att utveckla sjukvården med patienten i fokus. Deras målbild för primärvården där barnavårdscentralen ingår, är att vara förebyggande, proaktiva och generera trygghet. Därför går arbetet ut på att undersöka hur barnavårdscentralen arbetar idag samt vilka informationsmaterial som fungerar och inte fungerar, hur målgruppen ter sig, vad målgruppens har för egna tankar kring ämnet och till sist, vid vilken tidpunkt som informationenom feberkramper bör förmedlas för att gynna nyblivna vårdnadshavare. Studien som gjorts indikerar på att vårdnadshavare har en okunskap inom ämnet men en önskan om att bli förmedlade information om feberkramper. Från barnavårdscentralens perspektiv verkar det finnas en förståelse för målgruppens behov och önskningar. I studien framhävs teorier som Human-Centered Design, visuell kommunikation, text och bild i samverkan och retorik som den slutgiltiga gestaltningen, tillsammans med empiri från intervjuer, baseras på. I slutet av studien presenteras ett gestaltningsförslag i form av en app samt en slutsats kring forskningsfrågorna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur entreprenöriell orientering kan mäta entreprenörskap inom branschen för mobiltelefoni. Förhållandet mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall mäts med utgångspunkt i Millers resonemang om entreprenöriell orientering. Hur kan entreprenörskap operationaliseras? Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall? Studien baseras på tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entreprenörskap. Både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas för att åstadkomma triangulering. Entreprenörskap kan mätas utifrån hur pass radikal innovationen är. Den nya och tidigare okända innovationen kan resultera i positiva ekonomiska utfall som också mäter graden av entreprenörskap. Entreprenörskap kan mätas genom grad av riskaversion. Risktagande kan ge både positivt och negativt ekonomiskt utfall. Entreprenörskap kan mätas genom proaktivitet och begreppet first mover. Proaktivitet kan bidra till högre grad av entreprenörskap som i sin tur kan ge positiva ekonomiska utfall. Att vara proaktiv idag utgör ingen garanti för positiva ekonomiska utfall i framtiden. / The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning how entrepreneurial orientation can measure entrepreneurship within the cellphone business. The relationship between entrepreneurship and economic outcomes is measured using Millers arguments about entrepreneurial orientation. How can entrepreneurship be operationalized? How does the relationship between entrepreneurship and economic outcomes look like? The study is based on prior research, nonfictional literature, scientific articles, annual reports, business articles, theses and other relevant sources, which highlight entrepreneurship. Both qualitative and quantitative method is used to achieve triangulation. Entrepreneurship can be measured by how radical the innovation is. The new and earlier unknown innovation can result in positive economic outcomes, which can be used as a tool for measuring entrepreneurship as well. The level of risk aversion can measure entrepreneurship. Risk taking can result in both positive and negative economic outcomes. Proactiveness can be measured by using the term first mover. Proactiveness can contribute to higher level of entrepreneurship causing positive economic outcomes. Being proactive today does not guarantee positive economic outcomes in the future.

Fish and shellfish are important sources of protein for the world population. Nearly 50 percent of fish and shellfish products originate from aquaculture, and the rest comes from traditional fishing. The marine stocks are under threat from unsustainable fishing practices. Together with fishing, aquaculture constitutes extra stress on the marine stocks and ecosystems. Aquaculture also causes other environmental side effects. International trade rules do not sufficiently take care of the ecological problems. Voluntary initiatives, like ecolabels, are one way of dealing with the problems. This thesis does an attempt to, from an environmental science perspective, analyze how the fish counters at four ICA Kvantum stores in the Stockholm region work with ecological sustainability issues with regards to fish and shellfish. The overall purpose is to examine the shops’ historical, current and potential future work and to analyze if the work is conducted in a proactive, reactive or in a passive way. The main findings include that the knowledge, sustainability statuses, responsiveness, and changes in time, and the intentions or plans for the future differed a lot between the different shops. Furthermore, many of the investigated potential problem areas seemed to constitute problems in practice. Additionally, it seemed like additional pressure may be needed if the aggregated ecological status should be raised. The research method consisted of case studies with semistructured qualitative interviews and analysis of corporate documents, and a minor quantitative investigation of the frozen assortment at the stores. / Fisk och skaldjur är en viktig proteinkälla för världens befolkning. Nära hälften av fisk- och skaldjursprodukterna internationellt kommer idag från akvakultur (fiskodlingar). Resten kommer från traditionellt fiske. De marina fisk- och skaldjursbestånden hotas i olika grad av ohållbart fiske. Tillsammans med fisket utgör olika former av akvakultur påfrestningar mot fisk- och skaldjursbestånd och de marina ekosystemen. Akvakultur orsakar även andra ekologiska sidoeffekter. Internationella handelsregler tar idag inte tillräcklig hänsyn till de ekologiska problemen. Frivilliga initiativ såsom miljömärkningar har uppkommit och kan eventuellt utgöra en del av lösningarna på problemen. Denna kandidatuppsats gör utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv ett försök att analysera hur ”fiskdiskarna” i fyra ICA Kvantumbutiker i Stockholms län arbetar med ekologisk hållbarhet vad gäller fisk och skaldjur. Övergripande syftet är att undersöka livsmedelsbutikernas historiska, nuvarande och potentiella framtida arbete med de ekologiska hållbarhetsfrågorna, samt att analysera om de arbetar utifrån ett proaktivt, reaktivt eller passivt angreppssätt. Huvudresultaten visar att arbetet mellan butikerna skiljde sig mycket med avseende på kunskaper, ekologiska hållbarhetsteman, proaktivitet/ reaktivitet/ passivitet, förändringar över tiden, samt vad gäller intentioner och planer för framtiden. Vidare så verkade flera av de studerade ekologiska problemområdena på olika sätt utgöra verkliga problem. Någon form av påtryckningar verkade vara nödvändigt om butikernas arbete, aggregerat sett, skulle ställas om till en mer ekologiskt hållbar status. Metoden utgjordes av fallstudier med semistrukturerade kvalitativa intervjuer och studier av utvalda centrala dokument från ICA-koncernen relaterade till det tematiska undersökningsområdet. En mindre kvantitativ utvärdering av butikerna frysta sortiment gjordes också.