Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.

BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. Vi intervjuade 12 pedagogeroch 15 barn mellan tre till sex år om deras uppfattningar. Undersökningen utfördes på4 olika förskolor.RESULTAT: Pedagogerna har en tydlig uppfattning kring barn som har svårt att samspelai lek. De har en medvetenhet i arbetet när de vill hjälpa barnen till samspel och lek.Det framkom också att barnen och pedagogerna uppfattar leken olika. Barnen uttryckeratt lek är en mer konkret aktivitet som de utför tillsammans med kamrater eller enskilt.Pedagogerna ser på leken som en social och lärande aktivitet där barnens kunskaper omhur man leker och personliga egenskaper påverkar lekens innehåll. / Uppsatsnivå: C