No description available.

<p>Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk. Två av lärarna använder eget skriftligt material, medan två andra har inköpt kurslitteratur och två använder kurser i I-point. Brister i kurslitteraturen och undervisningsmaterial har gjort att eleverna blir omotiverade och lärarberoende. Andra problemsituationer som framkommit är svårigheter med elever som ligger på olika kunskaps- och arbetsnivå, vilket bör kunna avhjälpas med differentierat kursmaterial. Slutligen beskriver två lärare att bristande teknik på skolan medför problem i undervisningen, något som borde kunna åtgärdas om skolledning blir informerade.</p> / <p>The Swedish National Agency of Education has established a number of IT related courses for the upper secondary school, though various theories describe that this traditional form of teaching is not educationally perfect. The purpose of this examination is to investigate how the IT education in the upper secondary school is inclined and if the teachers experience any problem situations in the education. Teaching methods and problem situations have been sorted out by interviews with six teachers in a Swedish average size town. Two teachers use a phase of instruction and then a phase of task solution. One teacher uses PBL as teaching method, one teacher choose to integrate the instruction phase with the task solution phase. Finally, two teachers use an interactive education program (I-point). All teachers uses computers connected to projectors, as an aid in their education. Two of the teachers uses written education material, while two others uses purchased literature. Two teachers use the courses included in I-point. Lacks in literature and education material has contributed to a decrease in student’s motivation and also made students addicted to help from the teacher. Other problems that occurred were differences in students pre-knowledge and lack of proper technology in the school. These problems should be able to solve with differentiated tasks and information to the management.</p>

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk. Två av lärarna använder eget skriftligt material, medan två andra har inköpt kurslitteratur och två använder kurser i I-point. Brister i kurslitteraturen och undervisningsmaterial har gjort att eleverna blir omotiverade och lärarberoende. Andra problemsituationer som framkommit är svårigheter med elever som ligger på olika kunskaps- och arbetsnivå, vilket bör kunna avhjälpas med differentierat kursmaterial. Slutligen beskriver två lärare att bristande teknik på skolan medför problem i undervisningen, något som borde kunna åtgärdas om skolledning blir informerade. / The Swedish National Agency of Education has established a number of IT related courses for the upper secondary school, though various theories describe that this traditional form of teaching is not educationally perfect. The purpose of this examination is to investigate how the IT education in the upper secondary school is inclined and if the teachers experience any problem situations in the education. Teaching methods and problem situations have been sorted out by interviews with six teachers in a Swedish average size town. Two teachers use a phase of instruction and then a phase of task solution. One teacher uses PBL as teaching method, one teacher choose to integrate the instruction phase with the task solution phase. Finally, two teachers use an interactive education program (I-point). All teachers uses computers connected to projectors, as an aid in their education. Two of the teachers uses written education material, while two others uses purchased literature. Two teachers use the courses included in I-point. Lacks in literature and education material has contributed to a decrease in student’s motivation and also made students addicted to help from the teacher. Other problems that occurred were differences in students pre-knowledge and lack of proper technology in the school. These problems should be able to solve with differentiated tasks and information to the management.

<p>Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2–5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet. Vi valde att använda oss av perspektiven symbolisk interaktionism med teorierna spegeljaget och stämplingsteorin samt socialkognitivistiskt perspektiv med social identitetsteori. Vi utförde en kvalitativstudie med åtta semistrukturerade intervjuer där respondenterna var ungdomar i åldern16-19 år diagnostiserade med AD/HD. Våra respondenter uttryckte att omvärldens bemötande är av skiftande karaktär då vissa uttryckte skillnader så som särbehandling från omgivningen. Framträdande är dock att vi kom fram till att våra respondenter har en genomgående positiv självbild.</p>

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2–5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet. Vi valde att använda oss av perspektiven symbolisk interaktionism med teorierna spegeljaget och stämplingsteorin samt socialkognitivistiskt perspektiv med social identitetsteori. Vi utförde en kvalitativstudie med åtta semistrukturerade intervjuer där respondenterna var ungdomar i åldern16-19 år diagnostiserade med AD/HD. Våra respondenter uttryckte att omvärldens bemötande är av skiftande karaktär då vissa uttryckte skillnader så som särbehandling från omgivningen. Framträdande är dock att vi kom fram till att våra respondenter har en genomgående positiv självbild.