<p>Dagens spel kräver hela tiden mer resurser i en konstant växande och mer detaljerad spelvärld. Det är därför intressant att titta på alternativ till att designers manuellt placerar ut innehåll i en värld. Problemet som tas upp är om det är möjligt att kombinera generering av procedurellt innehåll i form av en skog med att låta en användare kunna påverka denna generering. Problemet delas upp i två delar där en utveckling av en arkitektur sker genom att utvärdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvärdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier. Resultaten visar att det är möjligt att låta en användare kunna påverka en evolvering av en skog genom att ändra egenskaper på ett specifikt område, men påverkas i stor grad av hur pass komplex skogsmodellen är. Arbetet visar att det är möjligt att enkelt kunna styra och påverka generering av procedurellt innehåll.</p>

<p>Rapporten undersöker om kontextberoende generering av träd är lämpligt att använda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av träd som omgivningen kan påverka. De faktorer som inverkar på trädets grenstruktur är solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trädmodeller algoritmiskt genereras i datorn istället för att de modelleras av en artist.</p>

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av träd är lämpligt att använda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av träd som omgivningen kan påverka. De faktorer som inverkar på trädets grenstruktur är solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trädmodeller algoritmiskt genereras i datorn istället för att de modelleras av en artist.

<p>Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.</p>

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Dagens spel kräver hela tiden mer resurser i en konstant växande och mer detaljerad spelvärld. Det är därför intressant att titta på alternativ till att designers manuellt placerar ut innehåll i en värld. Problemet som tas upp är om det är möjligt att kombinera generering av procedurellt innehåll i form av en skog med att låta en användare kunna påverka denna generering. Problemet delas upp i två delar där en utveckling av en arkitektur sker genom att utvärdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvärdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier. Resultaten visar att det är möjligt att låta en användare kunna påverka en evolvering av en skog genom att ändra egenskaper på ett specifikt område, men påverkas i stor grad av hur pass komplex skogsmodellen är. Arbetet visar att det är möjligt att enkelt kunna styra och påverka generering av procedurellt innehåll.

<p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

The purpose of this report is to examine which working methods and forms of work some teachers for grades 1-3, describes that they use in mathematics teaching, what makes them choose the working methods and forms of work, and if their attitude to mathematics teaching changed in recent years. In order to examine this, qualitative interviews with six teachers have been implemented. It emerged that these teachers partly use a variety of working methods and multiple forms of work in their mathematics teaching even if this differs between different teachers. Their arguments to the choice of working methods and forms of work are that they believe that the chosen working method, or form of work, works based on their own experience and partly because it is timesaving but also that changes in working methods in other topics inspired. All teachers think they have changed their attitude to mathematics teaching in different ways. / Syftet med denna rapport är att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som några lärare i årskurs 1-3 beskriver att de väljer att använda i matematikundervisningen, vad som gör att de valt just dessa arbetssätt och arbetsformer samt om deras inställning till matematikundervisningen förändrats de senaste åren. För att undersöka detta har en kvalitativ intervju med sex lärare genomförts. Det framkom att dessa lärare till viss del använder ett varierat arbetssätt och flera olika arbetsformer i sin matematikundervisning även om det skiljer sig mellan olika lärare. Deras argument till val av arbetssätt och arbetsformer är dels för att de anser att dessa arbetssätt och arbetsformer fungerar, baserat på deras egen erfarenhet, dels för att det är tidsbesparande men även för att ändrade arbetssätt i andra ämnen inspirerat. Samtliga lärare anser att de ändrat inställning till matematikundervisning på olika sätt.

Virtual Reality (VR) is valuable for educational purposes, particularly procedural learning. However, single-user applications lack the benefits of teacher guidance. Symmetrical VR systems, where both teacher and student use VR, have limitations in supervision and accessing external materials. Asymmetrical systems can solve this problem by allowing the teacher to use a different device. To investigate the potential of an asymmetrical VR system and the impact of embodiment on the learning experience, an asymmetrical VR system was developed using a tablet. The system was tested using an assembly task to explore the impact of embodiment (no avatar, avatar without hands, avatar with hands) and the teacher’s device, VR Head-Mounted Display (HMD) or tablet, on task difficulty, performance, social presence, communication quality, and preference. Results indicated that an avatar with hands yielded the best outcomes, and communication was similar to face-to-face interaction. The experience of the asymmetrical system, in which only the student used a VR HMD, was perceived alike compared to a similar symmetrical system, in which both student and teacher used a VR HMD. Therefore, an asymmetrical VR system can be a feasible option for Collaborative Virtual Environments, offering cost-effectiveness and easier set-up while not isolating the teacher from the physical environment. / Virtual Reality (VR) är värdefullt för utbildningsändamål, särskilt inom procedurellt lärande. Applikationer för enskilda användare saknar dock fördelarna med lärarhandledning. Symmetriska VR-system, där både lärare och student använder VR, har begränsningar när det gäller bevakning och tillgång till externa material. Asymmetriska system kan lösa detta problem genom att låta läraren använda en annan enhet. För att undersöka potentialen hos ett asymmetriskt VR-system och förkroppsligandets inverkan på lärandeupplevelsen utvecklades ett asymmetriskt VR-system med hjälp av en surfplatta. Systemet testades med en montageuppgift för att utforska hur förkroppsligandet (ingen avatar, avatar utan händer, avatar med händer) och lärarens enhet, VR Head-Mounted Display (HMD) eller surfplatta, påverkar uppgiftens svårighetsgrad, prestation, social närvaro, kommunikationskvalitet och preferenser. Resultaten visade att en avatar med händer gav bäst resultat och att kommunikationen var liknande ansikte mot ansikte-interaktion. Upplevelsen av det asymmetriska systemet, där bara studenten använde en VR HMD, uppfattades snarlik ett liknande symmetriskt system, där både studenten och läraren använde en VR HMD. Därför kan ett asymmetriskt VR-system vara ett användbart alternativ för virtuella miljöer för samarbete, eftersom det är kostnadseffektivt och enklare att installera samtidigt som det inte isolerar läraren från den fysiska miljön.