<p>I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.</p>

I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.

<p>En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet. De tekniker och metoder som utvecklades då hade flera olika inriktningar och begreppsförvirringen var stor. 1997 kom en standard för objektorienterad modellering i form av Unified Modeling Language (UML). I och med denna standard försökte man klargöra vilka begrepp som skulle gälla och vilken typ av notation som kunde användas. Arbetet försöker att visa vad som kan ersätta de traditionella teknikerna med objektorienterade metoder och tekniker. Koncentrationen har lagts på att analysera vilka tekniker som används i de två första faserna av livscykelmodellen, förändringsanalys och systemering. Resultatet blev att en fullständig ersättning för de traditionella teknikerna inte finns i UML i livscykelmodellens två första faser.</p>

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet. De tekniker och metoder som utvecklades då hade flera olika inriktningar och begreppsförvirringen var stor. 1997 kom en standard för objektorienterad modellering i form av Unified Modeling Language (UML). I och med denna standard försökte man klargöra vilka begrepp som skulle gälla och vilken typ av notation som kunde användas. Arbetet försöker att visa vad som kan ersätta de traditionella teknikerna med objektorienterade metoder och tekniker. Koncentrationen har lagts på att analysera vilka tekniker som används i de två första faserna av livscykelmodellen, förändringsanalys och systemering. Resultatet blev att en fullständig ersättning för de traditionella teknikerna inte finns i UML i livscykelmodellens två första faser.

Validerat; 20120210 (cani)

Den interpersonella konstruktionen av omvändelse i nyandlig kontext har formats av den sociologiskt dominerade forskningen i fältet, och den mystika erfarenhetens roll har fallit i skymundan. Syftet med uppsatsen var därför att få större inblick i vilken roll den mystika erfarenheten kan ha i transformativa upplevelser i nyandlig kontext. Genom tematisk analys analyserades tre självbiografiska berättelser om ”andliga uppvaknanden” utifrån Rambos processorienterade modell. Mystik erfarenhet föranledde såväl en desorientering genom den plötsligt förändrade upplevelsen av självet, som en längtan efter transcendens. Internaliseringen av andlig och mystik litteratur utgjorde en vändpunkt i tolkningen och upplevelsen av självet och världen, vilket tyder på att de transformativa upplevelserna i någon grad medierades genom det nya ramverket. De transformativa upplevelserna kan förstås som mystika omvändelser, och den mystika erfarenhetens roll kan förstås som utlösande och drivande. Slutsatsen dras att intrapersonella perspektiv inte helt kan uteslutas om forskaren söker en mer fullständig förståelse av omvändelse i nyandlig kontext.