Surgical processes are a complex function of a number of inter-related factors that include individual skills, team working and operating theatre environment. Individual skills can be divided to technical and non-technical skills. This distinction between technical and non-technical skills is rather recent in the healthcare literature. There are studies made about assessing non-technical skills performed in the operating theatre but studies made to assess theatre nurses‘ technical skills have been lacking until recently. The aim of this study is to evaluate clinical applicability of a newly developed observation tool in different contexts and through observing describe similarities or differences between theatre nursing. The observations in the present study are structured with a newly developed observational tool that is developed to assess technical skills of a theatre nurse. The two authors of this study performed the data collection simultaneously at different operation departments. The present study makes evident that the technical skills required of a theatre nurse are considerably different in two different countries. Therefore, it is difficult to use an observational tool without modifying it according to local routines. / Kirurgiska processer består av ett antal komplext inbördes relaterade faktorer som inkluderar individuella färdigheter, teamarbete och miljön i operationssalen. Individuella färdigheter kan delas till tekniska och icke-tekniska färdigheter. Denna åtskillnad mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter är ganska ny i omvårdnadslitteraturen. Det har genomförts studier där man har bedömt icke-tekniska färdigheter som utförs i operationssalen men studier för att bedöma operationssjuksköterskans tekniska färdigheter har saknats fram till nyligen. Syftet med denna studie är att utvärdera den kliniska tillämpligheten av ett nyutvecklat observationsverktyg i olika kontext och genom att observera kunna beskriva likheter eller skillnader mellan tekniska färdigheter. Observationerna i den aktuella studien är strukturerade med ett nyutvecklat observationsverktyg som är utvecklad för att bedöma en operationssjuksköterskas tekniska färdigheter. De två författarna till denna studie genomförde datainsamlingen samtidigt på olika operationsavdelningar. Den aktuella studiens resultat visar att de tekniska färdigheterna som krävs av en operationssjuksköterska är betydligt olika i två olika länder. Därför är det svårt att använda ett observationsverktyg utan att anpassa det enligt de lokala rutinerna.

Background: Nurse's education includes theoretical and practical knowledge and the newly graduated nurse is expected to be ready for the upcoming working life, where nursing and patientsafe care should be provided based on the same guidelines as a seasoned nurse. How the first time in the profession is experienced is important for the continued role. Purpose: To describe the experience of being a newly graduated nurse.  Method: A literature study containing 10 qualitative articles with analysis according to Graneheim and Lundman's model has been conducted. Results: Three themes have been identified that describe experiences of being a newly graduated nurse; uncertainty in nursing work, the importance of good communication and lifelong learning. Stress, nervousness and insecurity are emotions that occurred during the first time in the profession. Conclusion: A number of factors are important for the newly graduated nurse to feel safe in and develop in her profession. Supervision and security to colleagues had a major impact on how the first time in the profession was experienced, but also a lack of clinical knowledge regarding, above all, communication and the conduct of patient-safe care. By drawing attention to the experience of newly graduated nurses, it can provide a understanding of what measures need to be taken to promote professional development. / Bakgrund: I sjuksköterskans utbildning ingår teoretisk och praktisk kunskap och den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas vara redo för det kommande arbetslivet, där omvårdnad och patientsäker vård ska ges utifrån samma riktlinjer som en rutinerad sjuksköterska. Hur den första tiden i professionen upplevs har betydelse för den fortsatta rollen som sjuksköterska. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nyutexaminerade sjuksköterska.  Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvalitativa artiklar med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats som beskriver erfarenheter av att vara nyutexaminerad sjuksköterska; osäkerhet i omvårdnadsarbetet, vikten av god kommunikation och livslångt lärande. Stress, nervositet och otrygghet är känslor som förekom under den första tiden i yrket. Slutsats: En rad faktorer är betydelsefulla för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska känna sig trygg i och utvecklas i sin profession. Handledning och trygghet till kollegor hade stor inverkan på hur första tiden i yrket upplevdes, men också brist på klinisk kunskap gällande framför allt kommunikation och bedrivandet av patientsäker omvårdnad. Genom att uppmärksamma de nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter kan det ge en ökad förståelse för vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja den professionella utvecklingen.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskors professionella utveckling kan förstås som en del i ett livslångt lärande inom ramen för yrkeslivet och visar positiva effekter för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, önskan att bidra till den verksamhet de arbetar i och för att minska arbetsrelaterad stress. Professionell utveckling är också förenat med positiva effekter för patienternas vård. Inom slutenvårdens vårdavdelningar är vårdenhetschefen sjuksköterskans närmaste chef. Vårdenhetschefen har avgörande betydelse för sjuksköterskans professionella utveckling genom att vara en förebild och skapa en gynnsam miljö för lärande på enheten. Hur vårdenhetschefen uppfattar fenomenet professionell utveckling kan påverka vårdenhetschefens agerande och interagerande med sjuksköterskorna på vårdavdelningen. Syfte: Att beskriva hur vårdenhetschefer inom slutenvården uppfattar innebörden av professionell utveckling för sjuksköterskor på vårdavdelning.  Metod: En intervjustudie med fenomenografisk ansats där 12 vårdenhetschefer intervjuades. Resultat: Tre kvalitativt skilda uppfattningar av professionell utveckling, med olika grad av komplexitet urskiljdes; A) Professionell utveckling är att arbetsgruppen når grundläggande kompetens för sin uppgift, B),Professionell utveckling är en medvetenhet, acceptans och insikt hos den enskilda sjuksköterskan och C)Professionell utveckling är att ta tillvara den enskilda sjuksköterskans förutsättningar och kompetens i verksamheten.  Konklusion: De olika uppfattningarna hänger samman med hur vårdenhetschefen ser på sin egen roll i relation till professionell utveckling och vilka aktiviteter för professionell utveckling de prioriterar. Vårdenhetschefens uppfattning påverkar också dennes ambition och ansvarstagande för sjuksköterskors professionella utveckling. Trots vårdenhetschefens befogenheter var det få som framhöll betydelsen av sin egen roll för sjuksköterskors professionella utveckling. Detta gör att sjuksköterskan står ensam i att hitta utvecklingsvägar för sig själv vilket medför risk att sjuksköterskans kompetens inte utvecklas i enlighet med verksamhetens behov och att kompetens inte tas tillvara i verksamheten. / ABSTRACT Introduction:Nurses’ continuing professional development (CPD) can be understood as part of life-long learning in working life. CPD shows positive effects on nurses’ work satisfaction, on their wish to contribute to their workplace and in reducing work-related stress. In addition, CPD has positive effects on patient care. The nurse manager is the closest manager of the nurse on inpatient wards and has a crucial impact on nurses’ CPD by acting as a role model and creating a learning environment on the ward. How nurse managers understand the meaning of nurses’ CPD affects how they act and interact with nurses on the ward.  Purpose: To describe how nurse managers in inpatient care understand the meaning of CPD for nurses on hospital wards. Method: A phenomenographic interview study was conducted and 12 nurse managers were interviewed. Results: Three qualitatively different perceptions, of varying complexity, were found. A) CPD is when the working group reaches the basic level of knowledge necessary to do their work, B) CPD is the nurses’ awareness, acceptance and insightand C) CPD means to use the nurses’ prerequisites and competence within the organization. Conclusion:These perceptions are connected with how the nurse managers view their role in CPD and which learning activities for CPD are their main priority. Their different perceptions can affect and be affected by the situation on the ward where the nurse manager works. Their perception also affects their ambition and responsibility when it comes to nurses’ professional development. Despite their job description, few nurse managers highlighted their own impact on nurse CPD. This may lead to the nurse standing alone when seeking ways to achieve development. There is a risk that individual nurses’ competences may not be used within their organization.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.