Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord på fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenärer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har använts där intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgångspunkter har använts för att analysera och förstå det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har använts för att få insikt i ämnesområdet. Under dessa kapitel berörs ämnen gällande service och kvalitet ur kunden och företagens perspektiv. Vidare nämns även tidigare forskning om kryssningar som mötesplatser, mötesindustrin som fenomen samt en plattformsmodell som belyser flera olika byggstenar, vilka är viktiga för att kunna skapa lyckade möten. I resultatkapitlet presenteras ett samlat intryck och resultat som grundar sig i de genomförda intervjuerna. Resultatet från studien visar på att rederier till stor del arbetar utifrån sina kunder där möjlighet till anpassning finns. Vidare framgår det att företagen ofta arbetar med relationsmarknadsföring gällande sina affärskunder samt att potentiella konferensresenärer värdesätter sekundära attraktioner som mycket viktiga.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper. De frågor som ställts för att besvara studiens syfte är 1) vilka föreställningar professionella har om processer som rör attitydförändring hos klienter de möter, 2) hur professionella upplever och reflekterar kring sin roll i möten med klienterna avseende vad som kan bidra till förändring av attityder samt 3) hur professionella upplever sitt maktförhållande till klienterna. De teorier som valts för studien är symbolisk interaktionism och teorier om makt.   Studien har en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med professionella som möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller valt att hoppa av högerextrema grupperingar. För analys av materialet har metoden innehållsanalys använts.   Studiens resultat antyder att professionellas föreställningar om sin roll i processer rörande attitydförändring hos klienter grundar sig i en förståelse för klienternas egen process i attitydförändringar. Vidare antyder resultatet att informanterna reflekterar kring och har kunskap om sin roll som professionell i möten med individer ur klientgruppen. Resultatet och diskussionen betonar de professionellas förhållningssätt gentemot klienterna de möter, samt vikten av att skapa en relation till klienten för att därefter jobba med attitydförändring. Vidare diskuteras slutsatser utifrån att informanterna antyder att det generellt verkar råda omedvetenhet och okunskap hos många professionella om förhållningssätt och bemötande gentemot individer ur klientgruppen.

Syftet med det här examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka lärares uppfattningar om autonomi i sin yrkesroll. Valet av ämne grundar sig i ett personligt intresse för lärares arbetssituation och den ständigt pågående debatten kring lärare och skolan i stort.  Examensarbetet är en pilotstudie till projektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som ämnar jämföra hur lärare i olika nationella kontexter uppfattar sin professionella autonomi. Pilotstudien bidrar till utvecklingen av intervjufrågor till projektets förstudie, denna ska i sin tur säkerställa att de enkäter som kommer att användas i studien innehåller rätt frågor. Undersökningen ämnar teckna en bild av lärares uppfattningar om autonomi ur ett kontrollperspektiv baserat på Richard M. Ingersolls forskning om makt och ansvarskyldighet i amerikanska skolor. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor och vad dessa isåfall är beroende av samt hur de kan förklaras. Uppsatsen ger en översikt av internationell och svensk forskning rörande lärares yrkesautonomi samt en översättning av olika engelska begrepp inom området. Genom att ställa två skolor med olika driftssätt mot varandra visar studien på hur organisatoriska skillnader påverkar lärares autonomiutövande.  Resultatet visar att lärare måste förhålla sig till olika aktörer och strukturer i utövandet av sin yrkesautonomi. Studien indikerar att en välfungerande skola kännetecknas av en decentraliserad platt organisation där verksamheten i huvudsak styrs genom subtila kontrollmetoder. Kollegiet och lärarna  har stor möjlighet att utnyttja sin yrkesautonomi och har inflytande över beslut rörande stödåtgärder för elever. Slutligen görs en ansats till att presentera en möjlig grund för utvecklandet av en teori över relationen mellan skolverksamhet och lärarautonomi ur ett kontrollperspektiv. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.  Slutsatserna är att det behövs mer forsking kring ämnet och att det är viktigt att upptäcka ett självskadebeteende i tid

Professionella möten är en stor del av Sveriges turism och spås hög potential till utveckling enligt Sweden Visitors Board. Genom framtagandet och arbetet med diverse strategier avser organisationen främja besöksnäringen på ett nationellt men även lokalt plan. Stockholms skärgård ska utvecklas till en åretrunt destination. En fallstudie utfördes för att undersöka huruledes mötesanläggningar i Stockholms skärgård arbetar med upplevelser såväl utifrån sin geografiska position samt ur andra aspekter. Teorier kring rurala destinationer, upplevelser och professionella möten inkorporerades för att analysera upplevelsens betydelser i mötesindustrin. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes med fyra mötesanläggningar i skärgården samt med nyckelpersoner inom Svensk mötesindustri. Resultatet indikerar att mötesanläggningar på rurala platser i stor utsträckning arbetar med upplevelser utifrån olika aspekter. / Professional meetings are a major part of Sweden's tourism and predicted high potential for development by the organization Sweden Visitors Board. Through development and work with various strategies, the organization plans to promote the tourism industry at a national level as well as locally. Stockholm archipelago will be a year-round destination. A study was conducted to investigate to what degree meeting facilities in the Stockholm Archipelago are working with experiences based upon geographical position as well as other aspects. Theories of rural destinations, experience and professional meetings were incorporated to analyze the meaning of experience in the meetings industry. Qualitative interviews and observations were carried out at four conference facilities in the archipelago. Qualitative interviews were also carried out with people with key positions in the Swedish meetings industry. The result indicates that meeting facilities in rural locations extensively work with experiences from different aspects.

<p>Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik. I bakgrunden har fokus dels varit på läraryrkets professionalism och professionalisering, dels på lärares yrkesetiska kompetens. Bakgrunden och diskursanalysen av Lärares yrkesetik ledde mig fram till en bild av en problematik i rerlationen mellan lärares professionalisering och läraryrkets yrkesetik.</p><p>Min diskursanalys visade på flera omständigheter som jag inte såg innan jag gjorde min analys. I min diskursanalys såg jag bland annat lärarrollen mer aktivt tona fram och elevrollen som mer passivt framtonande. Lärare framstod som främsta aktör medan eleven framstod som mer passiv aktör. I framställningen av Lärares yrkesetik var det rollernas framtoning som jag såg som mest framträdande. Det framkom även att lärare avkrävs ett stort ansvar som i praktiken kan leda fram till olika grad av konkret handling. Ansvaret väger tungt i ett professionaliseringsperspektiv. I min diskussion framstår Lärares yrkesetik som ett led i den professionaliseringsprocess som varit i fokus under ett antal år, framför allt på 1990-talet. Min diskussion tar upp flera olika punkter som sammanfattar det som framkommit i min diskursanalys och vilka effekter det kan ha för lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Diskussionen avslutas med resonemanget kring frågan huruvida lärare ska vara professionella.</p>

Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade.   I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet. Trots att arbetsförmedlarna bär på en ambition om att utgå från individen, påvisas det i studien att regler och riktlinjer har en begränsande verkan på den sociala dynamiken, vilket tenderar att påverkar samtalet i negativ riktning. Detta riskerar ge avkall på upplevelsen av det personliga bemötandet som uppnås med ett relationellt förhållningssätt.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering. Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen. De uttrycker att de försöker anpassa undervisningen efter elevernas olika utvecklingsnivåer och planerar undervisningen utifrån att elever lär på olika sätt. Metoderna som lärarna redogör för att de använder är varierade, men genomgående är att alla lärare i denna studie står med ett ben i den funktionella undervisningen och ett ben i den formella undervisningen, dock väger de olika tungt. Det sociokulturella perspektivet kombineras med ett konstruktivistiskt synsätt. Ett tydligt resultat i studien är att ingen lärare enbart har den ena synsättet. Enligt tidigare forskning är metoden sekundär för en lyckad läs- och skrivundervisning. Det är läraren som är den enskilt viktigaste faktorn. Tidigare forskning visar även att för att kunna bedriva en skicklig läs- och skrivundervisning behövs kunskap om barns språkliga utveckling, kunskaper om läs- och skrivprocessen samt ett systematiskt och strukturerat arbetssätt. Lärarna i denna studie har svårt att förmedla vad de anser är viktiga kunskaper för att lyckas med läs- och skrivundervisningen, och detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att lärare saknar ett yrkesspråk.