<p>Validerat; 20120124 (anonymous)</p>

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2002.

Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.      Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.                         ●  Hur stor är skillnaden mellan gestaltningssätten från 2002 och framåt i slutdebatterna?                         ●  Hur ser fördelningen ut av de olika gestaltningsfrågorna mellan partiledarna i 
slutdebatterna?                         ●  Hur väl håller sig SVT till sitt uppdrag när det gäller folkbildningsambitioner, 
opartiskhet och saklighet när det kommer till frågorna som ställts av programledarna i slutdebatterna? 
Genom en kvantitativ studie med kvalitativa inslag har vi studerat hur frågorna som programledarna ställer i SVT:s slutdebatter 2002, 2006, 2010, 2014 och 2018 har gestaltats utifrån sak- och spelgestaltning. Vi har även studerat hur antalet frågor fördelas över partierna i varje debatt. Det har sedan ställts mot SVT:s uppdrag som bland annat handlar om att vara opartiska och sakliga. Vi har kommit fram till att det är antalet neutrala frågor, det vill säga de som inte tillhör varken sak- eller spelgestaltning, som är den klart mest förekommande. Därefter är Sakgestaltande frågor alltid vanligare än spelgestaltande. Vi har även kommit fram till att SVT håller sig till att vara opartiska, sakliga och de uppnår även sin folkbildningsambition i frågorna de ställer till partiledarna.

Att som man ha svårt att prata om känslor kan vara en konsekvens av en rådande manskultur som bland annat innebär att en man inte ska gråta eller vara för mjuk. Dock vågar allt fler män idag vara öppna om känslor och vågar stå emot den kulturen. Kända män har den fördelen att de når ut till vanliga människor och på så sätt kan influera samhällets syn på manskulturen. Denna studie handlar om nya typer av manligheten vilket studeras utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv. Inom socialkonstruktionismen betraktas kön som sociala konstruktioner. Genom diskurspsykologiska analysbegrepp såsom tolkningsrepertoar och subjektsposition samt Judith Butlers begrepp subversivitet undersöks hur tre kända män framställer en ny typ av manlighet i sina tv-program. Resultatet visar hur männen använder repertoarer som den emotionella, visuella och den altruistiska och kan tillskrivas och inta subjektspositioner såsom spexaren, den empatiska och den kramgoa. Männen visar således upp en alternativ ”mjuk” man för tv-tittaren och gestaltar en ny form av manlighet, där feminina egenskaper hos männen kommer till uttryck, både språkligt och visuellt. Genusbegreppet subversivitet synliggör hur männen gör vissa motstånd mot traditionella könsnormer. Resultatet kan därför ses som ett alternativ till machokulturen då den synliggör för den nya manligheten.

<p>Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.</p>

Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning. Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

Syftet med denna studie var att kartlägga Kriminalvårdens motivationshöjande insats MIK, motiverande samtal inom Kriminalvården. För att besvara syftet utformades tre frågeställningar: Hur genomförs MIK? Hur arbetar programledarna konkret med klienternas motivation inom MIK? Vilka faktorer har stor påverkan på klienternas motivation, enligt programledarna? Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med sex programledare, både på anstalt och frivårdskontor. Resultatet utgörs av en detaljerad kartläggning av MIK och att de faktorer som är viktiga för klienternas motivation är mål, motstånd och rutiner. / The purpose of this study was to survey Kriminalvården’s motivation enhancing effort, MIK, motivational interviewing at Kriminalvården. For this purpose three questions were formulated: How is MIK performed? How do the program leaders work on a daily basis with the clients motivation within MIK? Which factors have the most impact on the client’s motivation, according to the program leaders? Semi-structured interviews were carried out with six program leaders, both at institution and probational offices. The results show a detailed survey over MIK, and that the important factors for the clients’ motivation are goals, resistance and their routines.

Uppsatsens syfte har varit att se på hur Cesar Millan, ”The Dog Whisperer”, i programmet ”Mannen som talar med hundar” skapar förtroende hos TV-tittarna. Undersökningen har studerat den talade retoriken i avsnitt ett av första säsongen av programserien. Analysen har gjorts utifrån den klassiska retorikens övertygandemedel, entechnoi pisteis där uppsatsen därefter valt att lyfta fram det övertygandemedel av ethos, pathos och logos som varit mest framträdande. Resultatet av analysen visar att Millans användning av pathos framträder tydligast. Millan kan även uppfattas visa eunoia gentemot TV-publiken när han ställer frågar till hundägarna i programmet, då en känsla av visat intresse för TV-tittarnas nyfikenhet uppstår. Samtidigt använder sig Millan av en stilnivå liksom ordval som är anpassade efter TV-tittarna och kan anses vara till hans fördel i hans syfte att övertyga. Slutligen är Millans argumentation varierande och utgår från både enthymem och paradigm, vilket kan anses fördelaktigt om man vill skapa förtroende.