No description available.

<p>Bakgrund</p><p>Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt.</p><p>Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min</p><p>frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande</p><p>projekt.</p><p>Metod</p><p>Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt</p><p>och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande</p><p>utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en</p><p>handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom</p><p>observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006-</p><p>2007.</p>

Bakgrund Ett mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt. Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras. Syfte Syftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Min frågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripande projekt. Metod Aktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insikt och kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggande utvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat en handling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genom observationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006- 2007.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen omfattar en undersökande studie för att beskriva projektledares åsikter. Detta avseende det ständiga flödet av nya idéer som ständigt tillkommer i dagens samhälle om hur ett IT-projekt bör genomföras samt ledas för att nå framgång. Tio projektledare har intervjuats med semistrukturerade frågor i syfte att skapa en öppen diskussion för att ha en möjlighet att ta del av respondenternas egna känslor samt åsikter i ämnet. Urvalet har genomförts genom ett subjektivt sådant, på två olika sätt. Sex av respondenterna är anställda på konsultföretag som placerat sig på listan som Sveriges bästa arbetsplats 2012, på placering från ett till tio. De övriga fyra är anställda på mindre konsultföretag, vilka har handplockats. Detta för att få stor bredd på svaren, för att bidra till ett bättre resultat. Slutsatsen visar att flödet av ständigt nya idéer som publiceras på olika sätt i dagens samhälle bidrar till olika åsikter och påverkar respondenterna olika. Detta på grund av vissa omständigheter, bland annat avseende mängden erfarenhet eller om de arbetar på ett större eller mindre företag. Samtliga av dessa parametrar är av betydelse i deras åsikter avseende idéernas påverkan på respondenternas arbetssätt. Majoriteten av samtliga respondenter är positiva till den ständiga utvecklingen av idéer. Dock var respondenterna skeptiska till innehållet av dessa idéer då de uttryckte att stora delar av de nya idéerna var upprepning av tidigare. Vidare uttryckte respondenterna avseende hur de tog del av idéer samt tillvägagångssätt vid införande, att värdet av idén var av större vikt än legitimitet av den.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter. Jag har baserat min empiri på kvalitativa intervjuer. Utöver intervjuerna har jag gjort litteraturstudier samt tagit del av organisationens interna och externa material. De tydligaste framgångsfaktorer som kunnat identifieras är tillgången till egen lokal för verksamheten, ett starkt brukarperspektiv och en stark projektledning. Trots goda förutsättningar har organisationen kämpat för att få verksamheten att överleva genom att ständigt bedriva nya projekt. Projekten har för organisationen blivit en överlevnadsstrategi.

Datum:                                           2011-06-09 Nivå:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:                                    Therese Ekehov, Oscar Fager, Linda Svensson Handledare:                                Kent Trosander Titel:                                               K2 – En studie om redovisningsförenklingar i mindre aktiebolag Nyckelord:                                    K2, K-projekt, Bokföringsnämnden, redovisningsförenklingar Problemformulering:              I hur stor utsträckning har företag börjat tillämpa K2? Har K2 underlättat det dagliga arbetet för redovisningskunniga? Har företagens administrativa kostnader minskat till följd av de förenklingar som skett? Syfte:                                              Huvudsyftet är att undersöka hur K2 har implementerats i företagen. Vidare är syftet även att se vilka förenklingar K2 har lett till för företagen och om K2 bidragit till minskade administrativa kostnader för de mindre företagen. Metod:                                           För att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Vi valde att intervjua revisorer för att få en inblick kring hur K2 används i de mindre aktiebolagen. För att få fram den teoretiska bilden använde vi oss av litteratur angående K2 och fick kontakt med författaren till den övervägande delen av litteraturen. De svar vi erhöll av respondenterna har analyserats och jämförts med den teoretiska bilden samt diskuterats utifrån intressent- och agentteorin. Det som framgick av analysen knöts samman i resultat och slutsatser som besvarar studiens problemfrågeställningar. Resultat:                                        K2 har bidragit till att underlätta det dagliga arbetet för redovisningskunniga genom de förenklingar som K2 medför. Dock har endast cirka 10 % av de intervjuade företagens klientel som kan använda sig av K2 implementerat regelverket i sin redovisning. Främst upplever företagen i och med K2 en lättnad i kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Företagens administrativa kostnader har minskat, dock inte i den takt som hittills krävts för att uppnå EU:s mål. Den minskning som skett kan till viss del tillskrivas K2, men även förenklingsutredningens genomröstade resultat har bidragit till minskade administrativa kostnader.

Flera IT-projekt misslyckas. Studier visar på att kravhanteringen i förstudien till IT-projekt är en viktig del. Kravhanteringen styrs delvis av den av IT-systemet beställande organisationens beslut och krav. Beslutfattande är en betydande del av styrningen av organisationer och projekt. Därmed är det intressant att undersöka hur beslutsfattandet har gått till vid förstudien till ett IT-projekt. De som fattar besluten påverkas även av yttre faktorer inte minst förväntningar som ställs på dem angående hur de fattar beslut. Därför blir det även intressant att undersöka ifall beslutsfattandet förändras av förväntningar på beslutsfattaren.Undersökningen har ägt rum på en organisation inom försäkringsbranschen. Datainsamlingen har skett genom dokumentstudier och kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna besvaras med hjälp av olika beslutsteorier samt en analysmodell för att förklara och analysera den inhämtade empirin från fallföretaget.Det undersökningen kom fram till var att beslutfattandet påverkades av flera faktorer som gjorde det svårt att vara rationell vid beslutfattandet. Dock fanns det andra faktorer bland annat förväntningar på beslutfattaren som fick denna att försöka agera rationellt i sitt beslutfattande. Förväntningar på beslutfattaren var en signifikant faktor som påverkade beslutfattandet mot ett mer rationellt tillvägagångssätt.