Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt.I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används.Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler företag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och hör om ”projekt” överallt. Att skapa tillfälliga projektorganisationer för att effektivt lösa olika problem är ett arbetssätt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher. Projekt är en arbetsform som fått stor utbredning såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet. Det har blivit en så vanlig företeelse att vi inte reflekterar över det. Detta har bidragit till att projekt har blivit allt mer komplexa och med allt fler intressenter involverade och där ledarskap har blivit en viktig framgångsfaktor för att driva välfungerande projekt. Projekt är ofta om inte alltid temporära organisationer som bildas i syfte att genomföra ett specifikt uppdrag. Med detta i fokus är det viktigt för en ledare att kunna samspela mellan viktiga nyckelpersoner. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Den traditionella litteraturen om organisations- och ledarskapsteorier har dominerats av perspektivet att ledarskap är något som utövas av en enda person. Delat ledarskap handlar i sin tur om att dela på ansvaret med någon annan. En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till företagens lönsamhet? Med andra ord, hur tillämpar man projektledning inom industridesignbranschen och vilka likheter respektive skillnader kan man urskilja mellan olika företag i branschen? Syfte: Mot bakgrunden av detta är syftet att jämföra tre industridesignföretag med avseende på projektledning.  Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning, empirisk fallstudie där tre industridesignföretag har deltagit. Den kvalitativa undersökningen baseras på personliga intervjuer med ledande personer på Propeller Design AB, Runius Design AB och Oxyma Innovation AB. Resultat: Resultatet av studien har analyserats med hjälp av ledarskapsteorier och modeller. Ett lyckat projekt kräver en välfungerande kommunikations- och informationskanal mellan samtliga inblandade parter. En projektledare har en central roll i många företag och för att nå projektets uppsatta mål krävs det någon form av ledarskap. Att arbeta i projekt innebär att arbeta i ett team tillsammans med personer från flera olika kompetensområden. De tre industridesignföretag visar skillnader i sättet att leda och driva sin verksamhet, vilket i mångt och mycket beror på företagens storlek och dess resurser.

No description available.

Titel: Projekt och ledarskap – En studie av ledarskapet inom ett byggprojekt Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotte Berggren & Ivan Landos Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagsläget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pågrund av ökad konkurrens men även andra krav från hyresgäster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förändrats, idag är det kunden som står i centrum och det efterfrågas flexibelt byggande och effektivare användning av resurser. Vi har lagt märke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sätt att leda. Vi har dock bara studerat hur detta förhåller sig i mer långsiktigt perspektiv genom att under vår studie tid på högskolan läst ledarskaps- och styrningskurser. Vi är i dagsläget mer intresserade utav hur ledarskapet måste anpassas till mer tillfälliga organisationer så som projekt. Vi har utifrån litteratur i ämnet projektledning sett att projektledaren har ett stort ansvar för att ett projekt ska fortskrida och avslutas på bästa sätt. Vi har valt att studera ledarskapet inom ett byggnadsprojekt på grund av att det kommer att innefatta hyreslägenheter, konferens lokaler, restauranger och butiker. Detta gör projektet något unikt i våra ögon och vi är intresserade utav att se hur ledarskapet har sett ut under projektets gång. Projektet var i sitt slutskede när vi påbörjade vår studie. Metod: Vi använde oss utav en kvalitativ metod vid insamlandet av Empiri. Vår empiri samlades in med hjälp av en strukturerad intervju teknik och den syn vi valde att ha på vårt material är den som förespråkas av Komplementaritetssynen. Denna syn menar att naturvetenskapliga metoder och humanistiska metoder kompletterar varandra. Vi valde att arbeta på ett deduktivt arbetsätt. Till vår hjälp under vår arbetsgång och för att stärka våra resonemang använde vi oss av litteratur och vetenskapliga artiklar. Syftet med vår studie var att beskriva vilken typ av ledarskap som används för att leda ett byggprojekt och varför det valt att ledas på detta sätt.   Resultat & slutsats: För att summera våra fynd anser vi att projekt och ledarskap påverkar varandra fram och tillbaka under projektets livscykel. Styrparametrar sätts från en början upp i form av tid, kostnad och kvalité för projektet, ledaren kan genom sin ledarstil och organisering av medarbetare påverka hur dessa möts. Ledaren kan även genom att planera och kontrollera projektet påverka dess resultat. Projektet utgår ifrån upphandlingsformen partnering och får utifrån detta en identitet, de faktorer som har påverkat projektet genom arbetets gång är osäkerhet och komplexitet. Oförutsedda händelser kan leda till att komplexiteten ökar eller till exempel ökade ekonomiska kostnader som i sin tur påverkar styrparametrarna. Detta påverkar i sin tur ledaren som då måste ta viktiga beslut som kommer att påverka det fortsatta arbetet med projektet. Svaret på frågan hur projektet leds blir därför enligt oss genom ett interaktionsledarskap där ledarens olika plikter och uppgifter underlättas genom att ha partnering som arbetsform. Svaret på varför kan även denna hänvisas till partnering då detta arbetssätt enligt oss är utformat efter ett organiskt synsätt på ledarskap Uppsatsens bidrag: Resultatet av studien kan bidra till att stärka den tidigare forskning som finns om partnering och ledarskap. Partnering fungerar och skapar ett bra arbetsklimat. Partnering kräver dock ett mer organiskt synsätt på ledarskap och att alla arbetar mot samma mål. Nyckelord: Projekt, projektledarskap, byggprojekt, partnering och kommunikation.

Zugl.: Berlin, Freie Universiẗat, Diss., 2009.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen. Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas. I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade. Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag. I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal. Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd.

Companies show interest in agile methods, but this can be challenging since these methods to a certain degree stand against traditional project methods. If the use of agile methods increase it is of importance to clarify what mechanisms that are significant to a successful result. The aim of this study is to clarify the role of the scrum master regarding conflict management in agile groups. The goal of the study is to better prepare the ScrumMaster to be ready to help the group in a conflict situation. In this examination a qualitative method has been used where five scrum masters, active in agile projects, have been interviewed about their role in conflict management. Types of conflicts and situations where conflicts would appear where identified and categorised, and later compared to relevant theory. The results reveal that managing conflicts is an important part of the scrum masters role. This is shown by the respondents’ expressed experience in the conflict situations. In relevant literature, the role of the ScrumMaster is described in general and conflict management is vaguely outlined. The respondents also described that the ScrumMaster is attentive at signs of conflicts in the group and acts both to prevent and resolve conflicts. It is stated in literature that the scrum master has to be attentive, but it is only vaguely described that the ScrumMaster also prevent and resolve conflicts. The respondents described that certain conflicts was hard to solve. This applied to conflicts containing problems with attitude in particular. These kinds of conflicts appear to be out of reach for the ScrumMaster. It is described in literature that persons leaving the group may cause problems, but the description of the process building up to the break is often lacking.

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nätverk fått en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osäkerhet. Nätverk har därför blivit ett effektivt sätt att hantera denna osäkerhet på. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nätverk som med flera olika aktörer kräver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nätverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvärdering och prestationsmätning i projekt med deltagande medlemsorganisationer. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka om de deltagande medlemmarnas varierande visioner, strategier och mål med projekten påverkar arbetet med utvärdering och prestationsmätning. Metod: För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Där en flerfallsstudie har lagt grunden för det empiriska materialet då vi har intervjuat fem olika nätverksorganisationer. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuform. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av de teorier vi valt ut. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att projekten i nätverksorganisationerna till stor del formas av finansiären där projekten ofta är av kunskapskaraktär. Projektens utformning påverkar i sin tur hur nätverksorganisationerna arbetar med utvärdering och prestationsmätning. Prestationsmätning används men inte i syfte att identifiera vad projektens aktiviteter faktiskt genererar. Utvärderingarna baseras framförallt på intervjuer och enkäter från projektens deltagande medlemsföretag. Detta har vi ansett skapa en hög grad av subjektivitet då olika deltagande medlemmar innehar olika mål och syften med projekten vilket kan leda till en osammanhängande bild av projektens faktiskta värde och betydelse. Avsaknaden av kvantifierbara mått gör det vidare svårt att konkret utvärdera projektens värde och betydelse.

The aim of this essay is to investigate how to work in a projectwhen to reach a new audience. We have seen that a large part oflibrarywork can not be measured using numbers and statistics, andconsider that this work should be recognized. The essay startingpoint is a project run by the City of Malmö, the Ida Project. Theproject approached a new target group for the library with the focuson non-instrumental activities, where the project's goal was to workwith empowerment, proximity and information. Thus, we see aninterest in studying the lessons learned here. To answer the aim ofthe essay we pose three questions;Did the projects location have any significance for theimplementation of the project?Did the project promote any meetings within the group?How did the libraries work to include the target group in society?We have used qualitative interviews and four libraries wereinterviewed. We use the model developed by Casper HvnegaardRasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen (2011) asan analytical tool to see how the Ida Project has worked to reachtheir target audience. Our conclusion is that the project contributeda more flexible library that could operate outside traditionalboundaries. The project strengthened the library's non-judgmentaland secure environment. The project promoted various meetings inan inclusive environment and contributed to creative alliances onseveral different levels.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2006 / Literaturverz. S. 205 - 208