• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 55
  • 7
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 68
  • 26
  • 25
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 17
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Låt mig tala färdigt : filmdialog då och nu

Andersson, Victor January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att se om språkförändring över tid kan avläsas genom att undersöka två filmer från 1950-talet respektive 2010-talet och huruvida språket blivit mer informellt, baserat på hur tal till punkt och nyttjande av pronomen ser ut. Metoden involverar samtalsanalys och transkribering av dialog i enlighet med traditionella transkriptionsmetoder, inklusive närmre analys av excerpter som ger svar på hypotesen. Enligt resultaten är överlag titlar i pronomens ställe mer synligt i äldre filmdialog, samt att karaktärer avbryter varandra under samtal mer frekvent i nyare film, enligt aktuell analys. Detta tyder på att filmdialogen blivit mer informell, vilket går att koppla till 1900-talets språkreformer, trots att till synes informella interaktioner kan ske inom äldre film.
22

Hur skriver gymnasister? - en kvantitativ analys av 20 elevtexter

Ivarsson, Emma, Winqwist, Therese January 2010 (has links)
<p>Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.</p>
23

<em>Han</em>, <em>denne</em> och <em>han eller hon</em> : Om generiska pronomen i juridisk myndighetstext

Lundbäck, Lotta January 2009 (has links)
<p>In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of <em>Rikspolisstyrelsens författnings­samling</em> (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.</p><p>The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts.</p><p>The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral <em>han eller hon</em> and the masculine <em>denne</em> are predominant, while the masculine <em>han</em> is relatively scarce. Seen over time, <em>han</em> has diminished considerably whereas <em>han eller hon </em>and <em>denne</em> have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of <em>han eller hon</em> (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of <em>han</em>. However, <em>denne</em> is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained <em>han</em>, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.</p>
24

Hur skriver gymnasister? - en kvantitativ analys av 20 elevtexter

Ivarsson, Emma, Winqwist, Therese January 2010 (has links)
Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.
25

The role of structural and discourse-level cues during pronoun resolution

Patterson, Clare January 2013 (has links)
Pronoun resolution normally takes place without conscious effort or awareness, yet the processes behind it are far from straightforward. A large number of cues and constraints have previously been recognised as playing a role in the identification and integration of potential antecedents, yet there is considerable debate over how these operate within the resolution process. The aim of this thesis is to investigate how the parser handles multiple antecedents in order to understand more about how certain information sources play a role during pronoun resolution. I consider how both structural information and information provided by the prior discourse is used during online processing. This is investigated through several eye tracking during reading experiments that are complemented by a number of offline questionnaire experiments. I begin by considering how condition B of the Binding Theory (Chomsky 1981; 1986) has been captured in pronoun processing models; some researchers have claimed that processing is faithful to syntactic constraints from the beginning of the search (e.g. Nicol and Swinney 1989), while others have claimed that potential antecedents which are ruled out on structural grounds nonetheless affect processing, because the parser must also pay attention to a potential antecedent’s features (e.g. Badecker and Straub 2002). My experimental findings demonstrate that the parser is sensitive to the subtle changes in syntactic configuration which either allow or disallow pronoun reference to a local antecedent, and indicate that the parser is normally faithful to condition B at all stages of processing. Secondly, I test the Primitives of Binding hypothesis proposed by Koornneef (2008) based on work by Reuland (2001), which is a modular approach to pronoun resolution in which variable binding (a semantic relationship between pronoun and antecedent) takes place before coreference. I demonstrate that a variable-binding (VB) antecedent is not systematically considered earlier than a coreference (CR) antecedent online. I then go on to explore whether these findings could be attributed to the linear order of the antecedents, and uncover a robust recency preference both online and offline. I consider what role the factor of recency plays in pronoun resolution and how it can be reconciled with the first-mention advantage (Gernsbacher and Hargreaves 1988; Arnold 2001; Arnold et al., 2007). Finally, I investigate how aspects of the prior discourse affect pronoun resolution. Prior discourse status clearly had an effect on pronoun resolution, but an antecedent’s appearance in the previous context was not always facilitative; I propose that this is due to the number of topic switches that a reader must make, leading to a lack of discourse coherence which has a detrimental effect on pronoun resolution. The sensitivity of the parser to structural cues does not entail that cue types can be easily separated into distinct sequential stages, and I therefore propose that the parser is structurally sensitive but not modular. Aspects of pronoun resolution can be captured within a parallel constraints model of pronoun resolution, however, such a model should be sensitive to the activation of potential antecedents based on discourse factors, and structural cues should be strongly weighted. / Pronomenauflösung erfolgt normalerweise scheinbar mühelos und ohne bewusste Anstrengung. Jedoch ist die Verarbeitung von pronominalen Referenzen aus linguistischer Sicht ein hochkomplexer Prozess. Durch unterschiedliche wissenschaftliche Studien wurden bereits zahlreiche Faktoren ermittelt, die bei der Pronomenauflösung eine Rolle spielen, allerdings herrscht weitgehend noch keine Einigkeit darüber, wie genau diese Faktoren die Verarbeitung von Pronomen beeinflussen. Ziel dieser Dissertation ist es zu untersuchen, wie der Leser/Hörer mit Pronomen umgeht, denen mehrere Antezedenten zugeordnet werden können, um zu verstehen, welche Rolle bestimmte Informationsquellen in der Verarbeitung von Pronomen spielen. Besondere Beachtung findet dabei, wie strukturelle Eigenschaften sowie Informationen aus dem vorangegangenen Diskurs für die Suche nach einem passenden Antezedenten benutzt werden. Die angewandte Untersuchungsmethode der vorliegenden Dissertation ist Eye-tracking during reading, ergänzt mit verschiedenen offline-Fragebögen. Die Experimente erforschen die Rolle der folgenden Aspekte in der Verarbeitung von Pronomen: Prinzip B der Bindungstheorie (Chomsky 1981; 1986), Koreferenz und Variablenbindung laut der Primitives of Binding Hypothese (Reuland 2001, Koornneef 2008), Antezedentenreihenfolge im Satz, und Diskursstatus des Antezedents. Obwohl es zeigt sich, dass der Hörer/Leser sensibel für subtile Veränderungen in der syntaktischen Konfiguration ist, wie z.B. für die Reihenfolge der Antezedenten im Satz und für den Diskursstatus des Antezedenten, gibt es keinen Nachweis dafür, dass Variablenbindung zeitlich vor Koreferenz erfolgt. Einige Aspekte der Auflösung pronominaler Referenzen können in einem parallel constraints model erfasst werden, allerdings sollte so ein Modell strukturelle Informationen stark gewichten und sensitiv sein für die Aktivierung potenzieller Antezedenten aufgrund von Diskursfaktoren.
26

The case of bound pronouns in peripheral Romance /

Jong, Jelly Julia de, January 1900 (has links)
Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit Groningen, 1996. / "Stellingen" laid in. Includes bibliographical references (p. 213-221).
27

Studenters attityder till könsneutralt språkbruk : Hen, en som generaliserande pronomen och könskonträra namn

Leibring Svedjedal, Carin January 2014 (has links)
Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter – studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juri­diska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen. De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn. Materialinsamlingen har gjorts genom enkätundersökningar och intervjuer. Undersökningen har genomförts i tre steg; i det första steget undersöks studenter från alla vetenskapsområden, och deras attityder i allmänhet till de tre delarna av könsneutralt språkbruk. I det andra steget jämförs fyra informantgrupper; två utvalda studentgrupper från fakulteter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, en studentgrupp från teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt en studentgrupp från medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. I det tredje steget i undersökningen har fyra informanter valts ut och intervjuats för att få en djupare förståelse av orsaker till attityder.           Resultatet visar en tendens att studenter överlag är relativt positiva till att hen som könsneutralt pronomen existerar, samtidigt som många inte kan tänka sig att använda det själva, vilket ändå visar en antydan till en mer återhållsam attityd. En som generaliserande pronomen verkar ännu vara relativt okänt och inte riktigt etablerat. Många informanter ser inte heller man som något stötande, vilket motiverar ett fortsatt bruk av man i stället för en. De könskonträra namnen har studenterna till viss del blandade känslor inför; myndiga personer kan till stor del ha det utan problem, men för barn ska det vara något mer reglerat.
28

Han, denne och han eller hon : Om generiska pronomen i juridisk myndighetstext

Lundbäck, Lotta January 2009 (has links)
In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009. The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts. The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral han eller hon and the masculine denne are predominant, while the masculine han is relatively scarce. Seen over time, han has diminished considerably whereas han eller hon and denne have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of han eller hon (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of han. However, denne is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained han, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.
29

Dom skriver rätt, dem skriver fel : En kvantitativ undersökning i felanvändandet av de och dem i text och frågan om talspråk bör tillåtas i skrift

Alm, Malin, Larsson, Jasmine January 2016 (has links)
I denna uppsats undersöks språkbruket av de/dem/dom hos svenska skolelever i årskurserna 4–6, 8–9 och i olika årskurser inom tre olika gymnasieprogram. 165 elever i grundskolan och gymnasiet har svarat på en enkät utformad för att undersöka kunskapen i distinktionen mellan de/dem. Vi undersöker och diskuterar vad resultaten kan komma att ha för betydelse för användningen av pronomenen och om det skulle vara fördelaktigt att införa ett enhetligt pronomen. Frågan om de och dem borde ersättas av dom har varit en diskussion sedan början av 1900-talet men har blivit än mer ifrågasatt sedan 1950-talet. Frågan diskuteras fortfarande och ännu har ingen lösning eller kompromiss tillämpats. I uppsatsen kommer olika kompromisser som föreslagits att redovisas.     I denna uppsats undersöks också vad skolans ansvar är när eleverna ska lära sig de skriftliga normerna, specifikt de/dem och hur språket kan komma att se ut om utbildningen fortsätter som den gör idag.
30

"Hos oss har du alla möjligheter" : En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors självpresentationer på nätet

Högström, Johanna January 2015 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0697 seconds