<p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet. Resultatet av studien visar att själva vägen från den psykiska ohälsan innehöll vändpunkter, mot- och medgångar och en förändrad självbild. Det fanns faktorer som främjar vägen från den psykiska ohälsan. Strategier för att hantera känslorna och måendet på var viktigt. Det fanns viktiga personer som främjat omformningen av livet för respondenterna, främst bestående av professionella och vänner. I centrum för förändringen stod dock individens egen roll där denne tog makten över sitt liv och tog ansvar för sig själv.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin</p><p>studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.</p><p>Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa</p><p>förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.</p><p>Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning</p><p>kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,</p><p>intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det</p><p>hermeneutiska synsättet.</p><p>Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer</p><p>under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till</p><p>Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under</p><p>sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna</p><p>upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.</p>

<p>Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem </p><p>som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att </p><p>beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som </p><p>analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten </p><p>bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. </p><p>Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.</p>

<p>The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between </p><p>29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job. The result of the study show that unemployment influences psychological health and wellbeing, to a high extent. All of the interviewed subjects think that social support is important and that it has a positive effect during unemployment. All of them mean that their economical situation becomes worse as a reason of unemployment, and this has a negative influence on their psychological health and wellbeing, and especially of life quality. The interview persons value work highly and mean that it is important to earn money and support oneself. It also turned out that unemployment changes self-image, self-perception, self-esteem and self-confidence. Earlier studies also show that unemployment affects psychological health and wellbeing. The discussion is based on a theoretical interpretation on the result, where the result in this study is compared to earlier studies and theories. The conclusion of this study is that unemployment has a negative affect on the psychological health and wellbeing. </p><p>Keywords: economy, psychological health, social support/network, unemployment, work</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag?</p><p>Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av teorier kring identitet, psykisk hälsa och adoption.</p><p>’</p><p>Informanterna har någon gång under sitt liv haft ett intresse för en speciell upplevelse och formats efter den liksom sin identitet och det är idag många som tror sig veta att de gjort bra val i livet som stärkt deras identitet och format dem till individen. De slutsatser jag kommit fram till, att det finns allmänna faktorer utifrån informanternas upplevelser genom livet som kan ha påverkat deras identitet. Men det finns faktorer som påverkat för enskilda informanter, till exempel har identiteten för någon berott på någon stark upplevelse som gjort att de formats på just det sättet, medan det för någon annan berott på andra händelser i exempelvis familjen. För en informant har familjeförhållandet varit den faktor som har påverkat att personen inte formats efter sin egen person utan utifrån adoptivföräldrarnas uppfostran och att informanten känt sig trygg i sig själv. Det som för någon har påverkat att de var adopterad kan ha format deras identitet fast den påverkan märks inte markant.</p>

<p>I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet. Det är betydelsefullt att belysa att arbetet och familjelivet påverkar människor både positivt och negativt. Lika viktigt som det är att minska det som påverkar oss negativt, är att lyfta fram det som berikar våra liv.</p>

<p>Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron.</p><p>För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.</p>

<p>Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god. Studien visade att det är många element som kan påverka den psykiska hälsan hos äldre. För de äldre som deltog i intervjuerna i denna studie var det främst åldrande, aktivitet och sociala relationer som påverkade deras psykiska hälsa.</p>