I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad.

Syftet med denna studie är att undersöka psykosocial arbetsmiljö inom vikariepoolen. Min avsikt var att undersöka hur anställda inom handikappomsorg upplever sin psykosociala arbetsmiljö . För att få en bättre förståelse betraktas problem från medarbetarnas perspektiv. I studien deltog 65 anställda inom vikariepoolen. Den empiriska undersökningen bygger på kvantitativ enkät undersökning som genomfördes på en vikariepool  i en av största kommuner i Stockholms län. Studierna utgår från den teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning. Den teoretiska referensramen består av Maslows behovsteori, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation. Den tidigare forskningen behandlar vikariepoolens psykosociala arbetsmiljö bland förskolelärare och arbetsförhållanden bland personalen anställd genom uthyrningsföretag. I fortsättningen i mina studier stödjer jag mig med tidigare forskning som handlar om diskriminering och segmentering av vissa grupper på arbetsmarknaden.   Resultatet visar att majoriteten av vikariepoolenspersonal mår bra och trivs på arbetsplatsen. I analysen framkom att upplevelser av  psykosocial arbetsmiljö är varierade i samband med bakgrundsfaktorer sådana som till exempel anställnings form eller utbildning. Anställningsformen spelar en ledande roll när det gäller möjligheten till utveckling och påverkar i stort sätt känslor av trygghet och självförverkligande . Personer med en annan anställnings form än fastanställda känner mindre samhörighet med andra personalen  på arbetsplatsen. Orsaken till detta är att de ständigt är tvungna till miljöombyte. Det är en faktor som påverkar personalens engagemang och motivation till att utföra sina arbetsuppgifter och ibland kan  ha konsekvenser för arbetens kvalitet.

Bakgrund: Barn far illa i vårt land. Alla former av barnmisshandel kan ge fysiska och psykiska konsekvenser hela livet. Att identifiera psykosociala riskfaktorer tidigt i ett barns liv och erbjuda insatser till vårdnadshavarna kan minska barns lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka screeninginstrument som finns för att identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns (0-5 år) uppväxtmiljö, samt om det fanns effekter och erfarenheter beskrivna av instrumenten. Metod: En litteraturstudie med 11 artiklar. Resultat: Tre screeninginstrument påträffades, WE-CARE, ALPHA och SEEK och även beskrivna effekter och erfarenheter. Alla instrument frågar om missbruk och våld i pågående nära relation men har utöver det lite olika inriktning på frågorna. Två av tre instrument infördes med stöd av utbildningsinsatser. För familjerna beskrevs effekter som ökad kontakt med stödresuser, färre problem relaterade till omsorgssvikt och barnen utsattes för färre aggressioner och fysiska övergrepp. Personalen rapporterade en ökad bekvämlighet att samtala om dessa frågor. För samhället såg att ett screeninginstrument kunde spara pengar. Familjernas erfarenheter var att det kändes  relevant och bekvämt att bli tillfrågade. Personalen uppskattade utbildningens ramar och verktyg, de upplevde att det fungerade bra att införa screeninginstrumenten och de fick ny relevant information. Slutsats: Screeninginstrument underlättar identifieringen av psykosociala riskfaktorer. Föräldrar upplever att det känns bekvämt att bli tillfrågade och de får fler hänvisningar till stödresuser. Barnen utsätts för färre fysiska övergrepp och färre aggressioner. Personal uppger ökad bekvämlighet att samtala om dessa riskfaktorer. Utbildningen gav ramar till samtalet och personalen upplevde att de fick ny relevant infrmation om familjerna.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdom i världen och året 2018 diagnostiserades 7800 kvinnor i Sverige för bröstcancer som resulterades med 1400 dödsfall. Bröstcancer behandlas med kirurgi, strålning och cellgift. Mastektomi är ett utav de kirurgiska behandlingsmetoderna och utförs där hela eller delar av det bröstet opereras bort. Att övergå från att vara frisk till att bli diagnostiserad med cancer kan innebära stora påfrestningar. Mastektomi kan leda till att kvinnor får olika uppfattningar om kroppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse efter mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på med systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO. Datainsamlingen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades i litteraturstudien. Det inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar.  Resultat: Resultatet utformas av fyra kategorier: Självkänsla, Mastektomins påverkan på den psykiska hälsan, stöd från anhöriga främjar återhämtning och bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi förbättrar kroppsuppfattningen. Slutsats: Kvinnor kan uppleva en försämrad psykisk ohälsa, otrygghetskänsla och försämrad självkänsla efter mastektomi. Mastektomi kan leda till minskad sexuell attraktion och upplevelse av skam och sorg på grund av att förlorad kvinnlighet. Detta kan resultera i att välbefinnandekänslan minskas.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

No description available.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

The store manager can make great benefits of having an eye on how the staff works towards the customer, because the personnel is an important tool when competing with other stores. This paper is focusing on the part that relates to the staff in the store, which is one of the key tools in the competition for customers after the customer made it to the store. Many stores have guidelines which the staff should follow when they meet with customers. If the staff is too tightly controlled by these guidelines, customers can perceive the first encounter with the staff as artificial and as if the genuine friendliness does not exist. It is important that the staff looks at the individual customer and treat every customer in a personal way and that the staff can see the customer’s needs. There are several methods the staff can use to get the customer to choose to make their purchase in the particular store. If the staff does not have a good knowledge about the products they are selling, the customer may choose to make the purchase in a store with better service and better help when it comes to choosing the products. It is important that the staff has got a good knowledge and is able to compare different products to reach each customer’s needs. In many cases it may also be that the customer perceives the seller in a certain way, but the seller was thinking of appearing in a different way. This occurs for example when the staff tells that they make sure to greet every customer, but the customers still may feel neglected in many cases. In this paper, we highlight more similarities and differences between customers and staff perceptions and give more suggestions on how the staff can work with their approach to get the customers to complete their purchases in the store. The conclusions of this essay may be of interest to store managers and store employees who are working with customers. The essay provides multiple views on how customer service works.