Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna? Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post. Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik. Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov. En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö. Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.

No description available.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Abstract Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial work environment factors. Author: Nicklas Blomqvist The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand. Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.

<p>Abstract</p><p>Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial</p><p>work environment factors.</p><p>Author: Nicklas Blomqvist</p><p>The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand.</p><p>Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.</p><p>Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.</p><p>Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov.</p><p>En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.</p><p>Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.</p>

Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv har det skapats ett obehag kring ämnet våld i nära relation. Kvinnor som lever med våld i nära relationer söker vård upprepade gånger med våldsrelaterade skador och symtom, men uppger då andra orsaker till symtombilden. Sjuksköterskor är en av de yrkeskategorier som först kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och utgör därför en nyckelroll i att ställa rätt frågor för att kunna identifiera våldet. Syftet: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: Att vara personlig och inte privat, brister i organisatoriska förutsättningar och svårt att hantera personliga känslor, med sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplever personliga känsloreaktioner i möten med kvinnor som lever med våld i nära relationer. De önskar att kunna hjälpa kvinnorna, men när det råder brist i framförallt kunskap, utbildning och tid resulterar det i svårigheter för sjuksköterskor att identifiera våldet. Det krävs vidare forskning för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskor omvårdnadsarbete med våldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar de psykosociala arbetsvillkorenför personal inom äldreomsorg. Studien är en systematisk litteraturstudie som består av 14vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av innehållsanalys. Studiens resultatvisar på att samma faktorer kan agera som möjliggörare för positiva arbetsvillkoren eller riskeraatt bidra med negativa arbetsvillkor för personalen beroende på villkorens utformning ochexistens.