Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Bakgrund: Home parenteral nutrition används som behandling av patienter med nedsatt näringsupptagsförmåga. I de flesta fall sker denna behandling i hemmet skött av patienten själv, efter undervisning från sjukvården. Problem: Efter hemgång saknas det i många fall uppföljning från sjukvården på patientens kunskap. Som resultat uppfyller inte sjukvården sitt ansvar att bidra till patientens upplevelse av trygghet och kontinuitet i vården. Metod: Allmän litteraturöversikt med 11 artiklar: 6 med kvantitativ ansats, 4 med kvalitativ ansats, samt 1 artikel med mixad metod. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av hur det kan vara att leva med HPN ur ett patientperspektiv. Resultat: Begränsningar till följd av infusionen var utmattning, en bristande frihet och sociala begränsningar. Vidare beskrev patienterna emotionella aspekter så som depressiva tendenser, påverkad livskvalitet och slutligen acceptans till följd av HPN. Ångest och oro var vanligt och relaterat till kateterrelaterade komplikationer. Vidare beskrev patienterna relationen till sjukvården som otillräcklig. Slutsats: Patienter är i behov av psykosocialt stöd för att hantera de nya aspekterna av ett liv med HPN. De är i behov av stöd i hemmet för att orka med infusionen. Sjukvården kan erbjuda mer stöd genom uppföljning av patienterna efter hemgång.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

Bakgrund. I nio av tio byggprojekt överstiger kostnaderna budgeten. För att anpassa sig till dagens projektbaserade organisationsklimat krävs det att organisationer blir mer adaptiva för att kunna hantera förändringar orsakade av extern turbulens. På grund av den ökade förändringstakten räcker inte projektledarpraxis till för ett effektivt projekt. Tidigare forskning föreslår att psykosociala aspekter, till exempel intern arbetsmotivation, har en växande betydelse för projekteffektivitet.   Syfte. Studien ämnar utreda projekteffektivitet i byggprojekt och syftet är att bekräfta de hypoteser om att projektledarpraxis eller psykosociala aspekter som prediktorer av ett effektivt projekt som presenterats i tidigare litteratur.   Metod. Baserat på syftet användes en enkät för att skapa ramverket för analysen. Enkätundersökningen distribuerades till 230 personer i en projektledande roll på ett stort byggföretag i Sverige. Dessa personer förväntas besitta stor kunskap i projektet samt påverkar i allra största grad projektets utfall. Slutligen erhölls ett urval på 82 projektledare som användes i PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analys som studien applicerar.   Resultat. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan upplevd projektledarpraxis och projekteffektivitet, medan upplevda psykosociala aspekter visar ett positivt samband med projekteffektivitet. Upplevd projektledarpraxis visar däremot ett positivt samband med projekteffektivitet när psykosociala aspekter agerar som mediator.   Slutsats och framtida rekommendationer. En slutsats som fastställs är att fokus bör flyttas från de snarare tekniska och hårda faktorerna till de psykosociala faktorerna. Projekten är, för att uppnå projekteffektivitet, beroende av personerna i projektet och deras psykosociala tillstånd för att ge praxisaktiviteterna en mening. Slutligen konstateras det att projekteffektivitetsområdet är ett komplext område som kräver ytterligare forskning. Förslagsvis bör studien testas på fler industrier där frekvensen av samt praxisaktiviteterna skiljer sig. Organisationer förespråkar olika ramverk vilket kan ge divergens i praxisaktiviteterna och projekteffektiviteten. / Background. The costs exceed the budget in nine out of ten construction projects. To be able to adapt to internal changes, affected by external turbulence, in the project-based organization climate, the organizations has to become more adaptive. Due to the increased rate of change, the project manager practice is not enough to reach project efficiency. Former work suggests that, for example, internal work motivation has an increased importance in project efficiency.   Objective. The study aims to investigate the project efficiency in construction projects and the objective is to confirm the hypothesis that project manager practice and soft practice serves as predictors for project efficiency, as former literature suggests.   Methods. Based on the objective, a survey was used to create a framework and gather data. The survey was distributed to 230 persons with a project manager role in a large construction company in Sweden. These persons are expected to possess great knowledge in the project and does to a great extent affect the outcome of the project. A sample of 82 project leaders was used in the PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analysis method that was applied in the study.   Results. The result shows that there was no significant relationship between experienced project leader practice and project efficiency, while experienced soft practice showed a positive relationship with project efficiency. However, experienced project practice showed a positive relationship when soft practice acted as a mediator.   Conclusions and future work. It is concluded that focus should be shifted from the more technical parts and factors of the project to soft practices. To achieve efficiency, projects are dependent of the individuals in the project and their social qualities to give the project practice a meaning. Finally, the study concludes that the area of project efficiency is complex and is in need of further research. A suggestion is that the study is tested on several industries where the frequency of the used practices differs. Different organizations advocate different frameworks which might give a divergence in the practice activities and project efficiency.