Lic. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser. Del av upplagan utgiven utan uppsatser. 58 s.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Diss. Göteborg : University, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser. NB: Rätt ISBN från spikblad.

Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket. Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

Inledning I Sverige har stressrelaterad ohälsa ökat dramatiskt de senaste 30 åren. Psykiatriska diagnoser ökade mest av samtliga sjukskrivningsfall mellan 2010 – 2015, där utbrändhet står för 66 % av ökningen. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken för utbrändhet. Syfte Avsikter var att identifiera vilka interventioner som enligt forskning är effektiva mot utbrändhet på olika nivåer samt identifiera relevanta arbetsrelaterade psykosociala riskfaktorer. Fokus låg på gruppen kvinnor i åldern 18 – 64 år. Metod Studien byggde på en systematisk litteraturstudie och datainsamling har skett i PubMed. Resultatet har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Psykosociala faktorer korrelerade i olika grad med utbrändhet för män respektive kvinnor. Kvinnor exponerades för fler risker och hade mindre tillgång till preventionsfaktorer jämfört med män. De vanligaste interventionerna var kognitiv beteendeterapi, samtal/coachning och fysisk aktivitet. Interventionerna var individriktade på tertiär nivå. Brist på chefsstöd var centralt för utveckling av utbrändhet bland män. Närvaro av chefsstöd var en preventionsfaktor för kvinnor. Kvinnor använde privata nätverk och män utvecklade professionella som supportkällor. 18 mätmetoder användes för att mäta utbrändhet. Diskussion Preventionsfaktorer vid utbrändhet skiljer mellan män och kvinnor. Utbrändhetsinterventionerna var främst på individnivå trots kunskap om vikten av primära insatser. Ledarskapet bör prioriteras för att minska riskfaktorer för utbrändhet. / Introduction Behavioral and mental disorders, including burnout syndrome, represent a serious public health issue with increasing prevalence in the last 30 years, especially in 2010-2015 where women were overrepresented in the statistics. Aim This study aimed to identify evidence based interventions and relevant psychosocial work factors with regards to stress related ill health and burnout. The focus group was women, age 18-64 years. Method A systematic literature study was used with studies selected from PubMed. The results were analyzed using qualitative content analysis. Results Factors related to psychosocial factors and burnout differed by gender. Women were exposed to more risks for burnout, and experienced less access to prevention factors in work environments, compared to men. The most common interventions were cognitive behavioral therapy, coaching and physical activity. Lack of supervisor support had a key role in the development of burnout for men. Existing supervisor support is a preventive factor for women. Women used private networks for emotional support, while men developed their professional networks. Discussion Prevention factors in burnout differed between men and women. Burnout interventions focused on individual level despite the need for primary level interventions. Leadership should prioritize reducing risk factors for burnout.

Purpose: This thesis aim is to examine the employer’s responsibility regarding the psychosocial work environment and to investigate the shape of employee surveys as a tool for the employer to discover psychosocial risks in the work environment. The aim is also to investigate how international organizations pay attention to the issue. Method: The legal dogmatic method is applied in the work to establish current law in the field of psychosocial work environment. Furthermore, the method of sociology of law is applied in order to study three different employee surveys as a result of established law. Results: The result shows several factors that the employer needs to take into account due to their responsibility when it comes to psychosocial work environment. An example of this is help and support units for employees that should be offered by the employer. The result of the employee surveys studied shows that they contain some disadvantages, such as that they tend to be too long. However, they pay attention to a lot of psychosocial risks. There also tends to be a clear correlation between regulations within the psychosocial work environment field and the formulated questions in the employee surveys. Conclusion: The study finds that the employer has an extensive responsibility when it comes to the psychosocial work environment. It also shows that the employee surveys have improved over time and that they have the potential to be a functional tool to discover psychosocial risks at work. The study also finds that the different international organizations have quite different focus regarding psychosocial work environment.