Yes / Evidence-based national guidelines recommend that women practise pelvic floor muscle exercises (PFMEs) during their first pregnancy in order to reduce the likelihood of becoming incontinent of urine. Adherence to these exercises during pregnancy is low, although little is known about the factors that influence some women to exercise during pregnancy while others do not. The aim of this study was to increase understanding of the motivating factors for, and barriers to, performing PFMEs during a first pregnancy using data gathered from four qualitative interviews. Analysis of the interview transcripts revealed four relevant themes: knowledge and understanding; experience of incontinence; attitude to incontinence; and cues to exercise. Having adequate knowledge of the PFMEs and the benefits of these exercises, knowing an incontinent woman of the same age and believing that the PFMEs would prevent incontinence, and having a regular cue to exercise prompted exercise adherence. Recommendations are made for practice and further research.

<p>The purpose of this thesis was to investigate the implications and challenges of intercultural communication. An in-depth study was performed of the perspectives from people who work within an international organization. How they experience cultural differences and how they handle them, in particular when it comes to communication. Also, their perceptions of communicative competence were explored. The study was carried out at Svalorna India Bangladesh, at the Swedish office in Lund. Svalorna’s staff was interviewed on their experiences of intercultural communication. Both employees at the Swedish office and employees on location in India and Bangladesh were interviewed. The method used in the study was qualitative interviews where the interviewees could expand their answers fully as the interview developed. The main theory used was Geert Hofstede’s cultural dimensions, presented in the thesis and considered in the study. It was concluded that being aware of cultural differences and having knowledge of other cultures but also your own is important for understanding the so-called non-verbal communication in an intercultural situation. There are also differences in to what extent a certain culture uses non-verbal communication. Both India and Bangladesh, according to the interviewees, are high context cultures whereas Sweden has a low context culture. All the interviewees had similar experiences when it comes to intercultural communication. A cultural difference in the perception of time is an example of when verbal communication can be inadequate, if one is not aware of cultural differences. Both India and Bangladesh use polychronic time whereas in Sweden monochromic time is used. This is indeed confirmed by all interviewees. Many of Hofstede’s cultural dimension theories are found to be coherent with the results of this study, for example the Individualism.</p>

The emotional part of a museum experience is being debated and there is research pointing towards the affective part of learning. The purpose of this study is to examine how museum pedagogues reason about the usage of affective learning in their work and to investigate whether they consider affective pedagogy is a part of their work or not. Furthermore how they consider themselves working, or not working, with feelings in their pedagogy. A key factor in this study has been to work interdisciplinary with both museum pedagogy and social science with theoretical perspectives of feelings such as happiness, sadness, anger, disgust and fear, and with theories such as Feelings &amp; materiality and Pedagogy of Feeling. Methodologically a qualitative interview study museum pedagogues have been used together with observation of four Swedish state- and country museums. In this thesis it is shown that the interviewed museum pedagogues indeed have acknowledged the fact that the museum is an affective place, but the interviewed had different way of make use of feelings. They all agree on the fact that feelings can support the learning process, and that all the different feelings have their own effect on learning. Also that the museum pedagogues have some influence on the feeling that the exhibitions are to emit, which could be used in the pedagogues favor if the exhibition consists of hard and problematic feelings. However, in contrast to this it seems that few of the museum pedagogues discuss the affective influence of a upcoming exhibition or program, or evaluate a project in what feeling the visitors experienced during the visit. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The purpose of this thesis was to investigate the implications and challenges of intercultural communication. An in-depth study was performed of the perspectives from people who work within an international organization. How they experience cultural differences and how they handle them, in particular when it comes to communication. Also, their perceptions of communicative competence were explored. The study was carried out at Svalorna India Bangladesh, at the Swedish office in Lund. Svalorna’s staff was interviewed on their experiences of intercultural communication. Both employees at the Swedish office and employees on location in India and Bangladesh were interviewed. The method used in the study was qualitative interviews where the interviewees could expand their answers fully as the interview developed. The main theory used was Geert Hofstede’s cultural dimensions, presented in the thesis and considered in the study. It was concluded that being aware of cultural differences and having knowledge of other cultures but also your own is important for understanding the so-called non-verbal communication in an intercultural situation. There are also differences in to what extent a certain culture uses non-verbal communication. Both India and Bangladesh, according to the interviewees, are high context cultures whereas Sweden has a low context culture. All the interviewees had similar experiences when it comes to intercultural communication. A cultural difference in the perception of time is an example of when verbal communication can be inadequate, if one is not aware of cultural differences. Both India and Bangladesh use polychronic time whereas in Sweden monochromic time is used. This is indeed confirmed by all interviewees. Many of Hofstede’s cultural dimension theories are found to be coherent with the results of this study, for example the Individualism.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Trots detta finns det få studier som undersöker hur personer upplever det att få denna diagnos, hur de hanterar nödvändiga livsstilsförändringar samt hur stödet från diabetessjuksköterskan upplevs. Syfte: Att beskriva individers upplevelser och erfarenheter av att diagnostiseras med typ 2-diabetes samt hur de upplever stödet från diabetessjuksköterskan på vårdcentralen den första tiden efter diagnos. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio deltagare inkluderades med bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med både manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen från intervjuerna resulterade i två teman och sju subteman. Det första temat var Upplevelser och känslor den första tiden efter en diabetesdiagnos med följande subteman: Upplevelser vid diagnostillfället, Upplevelser och känslor av att leva med diabetes samt Hantering av vardagslivet. Det andra temat var Upplevelser och erfarenheter av diabetesvården med tillhörande subteman: Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan, Multiprofessionellt team, Förbättringsområden och Hälsolitteracitet. Slutsats: Upplevelsen av att få diagnosen typ 2-diabetes kunde komma chockartat eller som en lättnad att det inte var värre. Trots att kunskapen fanns om nödvändiga livsstilsförändringar så var det svårt att få till hållbara strategier och lösningar i vardagen. Stödet från diabetessjuksköterskan var viktigt och kunde påverka hur motiverade deltagarna var att införa hälsosamma rutiner i sitt liv. / Background: Type 2 diabetes is a growing public health problem. Despite this, there are few studies exploring how people react to this diagnosis, how they deal with the necessary lifestyle changes and what they think about the support offered by the diabetes nurse. Aim: To describe individuals’ perceptions and experiences of being diagnosed with type 2 diabetes as well as their impressions of the support offered by the diabetes nurse at the primary health center during the initial period after the diagnosis. Methods: Qualitative interview study with semi structured questions. Nine participants were selected through convenience sampling. The interviews were analysed through both manifest and latent content analysis in accordance with the Graneheim and Lundman method. Results: The analysis of the interviews resulted in two themes and seven subthemes. The first theme concerns Perceptions and emotions during the initial period of a diabetes diagnosis with the following subthemes: Perceptions at the time of diagnosis, Views and emotions regarding life with diabetes and Handling of everyday life. The second theme concerns Views on and experiences of diabetes care with the following subthemes: Views on the support received from the diabetes nurse, Multi-professional team, Areas of improvement and Health literacy. Conclusion: The announcement of a type 2 diabetes diagnosis sometimes came as a chock and sometimes as a relief. Despite being aware of the necessary lifestyle changes, the interviewees had difficulties applying sustainable strategies and solutions in their daily lives. Support from the diabetes nurse was important and could influence the participants’ commitment to introducing healthy habits into their lives.

Inledning: Funktionella anfall, anfall som inte är epilepsi utan tros ha en psykologisk orsak, kan mötas av oförståelse också inom sjukvården. För att förstå detta tillstånd behöver man en processinriktad biopsykosocial sjukdomsmodell där patientens egen sjukdomsförståelse är en viktig del. Frågeställningar: Hur upplever patienter med funktionella anfall sin sjukdom?Hur förstår patienter med funktionella anfall sin sjukdom? Metod: Fem fenomenologiska halvstrukturerade intervjuer har genomförts och med hjälp av tematisk analys kondenserats till fyra teman. Resultat: De fyra temana är upplevelsen av anfallen, egen förståelse av anfallen, konsekvenser av anfallen och vad hjälper mot anfallen. Stora skillnader framkommer i intervjupersonernas upplevelse och förståelse av sina anfall. Anfallen upplevs som en känsla av förändrad kontakt eller ingen kontakt mellan kropp och hjärna och de beskrivs både begränsa och berika livet. Sjukdomsförståelsen uttrycks i fysiologiska termer, i mer vaga psykologiska termer eller att det inte går att förstå. Det framkommer tveksamhet till om psykologisk behandling hjälper. Diskussion: Det diskuteras att de funktionella anfallen faktiskt går att förstå, ibland medvetet och ibland omedvetet som en försvarsmekanism enligt psykodynamisk modell. Korttids psykodynamisk terapi såsom ISTDP kan därför vara ett behandlingsalternativ när psykoedukation och KBT inte har varit tillräckligt. / Introduction: Functional seizures, seizures that are believed to have a psychological cause, may face misunderstanding also in health care. To understand this condition, one needs a process-oriented biopsychosocial model in which the patient's own experience of illness is an important part. Questions: How do patients with functional seizures experience their illness?How do patients with functional seizures understand their illness? Method: Five phenomenological semi-structured interviews have been conducted and condensed into four themes using thematic analysis. Results: The four themes are experience of the seizures, understanding of the seizures, consequences of the seizures and what helps against the seizures. Large differences emerge in the interviewees' experience and understanding of their seizures. The seizures are experienced as a feeling of altered contact or no contact between body and brain and they are described to both limit and enrich life. Understanding of illness is expressed in physiological terms, in more vague psychological terms or cannot be understood. There is some doubt as to whether psychological treatment will help. Discussion: It is discussed that the functional seizures can actually be understood, sometimes consciously and sometimes unconsciously as a defense mechanism according to the psychodynamic model. Therefore, short-term psychodynamic therapy such as ISTDP may be a treatment alternative when psychoeducation and CBT have not been sufficient.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers erfarenheter av transkulturella möten och kuratorers uppfattningar om hur kulturkompetens inverkar på vården inom svensk psykiatri. Ambitionen med studien är också att få förståelse för om det kan vara av vikt att kuratorer inom psykiatri innehar kulturkompetens. Studien utgår från att Sverige är ett mångkulturellt land där många kulturer möts, vilket ger anledningar att studera hur kuratorer samspelar med patienter vid transkulturella möten. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med tio kuratorer har genomförts. Empirin har analyserats genom tematisk analys och studiens frågeställningar har studerats utifrån teorierna symbolisk interaktionism och andrefiering. Resultaten av studien visar bland annat vilka erfarenheter kuratorer har av transkulturella möten samt vilka utmaningar kuratorerna upplever i dessa möten. Det kan vara till exempel patientens bristande språk och kulturella skillnader bland annat i form av hur psykisk ohälsa uttrycks. I studien framkommer också kuratorers uppfattningar av kulturkompetens och att de ser att det finns ett behov av sådan kompetens. Denna kompetens menar kuratorerna kan uppnås genom en kombination av utbildning och erfarenhet. Studiens slutsats är att kuratorer menar att kulturkompetens kan vara av betydelse för att uppnå jämlik vård samt nå förståelse i möten med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Implikationer för socialt arbete som tas upp i studien är till exempel att kulturkompetens inom psykiatri kan skapa förståelse för patienter med en annan kulturell bakgrund och vara till gagn för dem då det handlar om jämlik vård. Vidare lyfts i studien ett behov av att erfarenheter av transkulturella möten och kulturkompetens studeras även ur andra synvinklar.

Bakgrund Det saknas riktlinjer för behandling vid utmattningssyndrom. Socialstyrelsens rekommendationer är multimodal rehabilitering där individen stöttas av flera professioner. Behandlingen bör sträva efter att stödja ett upprätthållande av rutiner i vardagen, där bland annat regelbunden fysisk aktivitet spelar en avgörande roll för symtomförbättring och arbetsåtergång. Samtidigt återfinns hos dessa personer ofta en förhöjd psykisk och fysisk uttröttbarhet vilket torde kunna vara en utmaning vid implementerande av fysisk aktivitet. Därför behövs kunskap om hur dessa personer upplever den fysiska aktiviteten samt hinder och främjande faktorer till att utföra denna.Syfte Att undersöka upplevelser av fysisk aktivitet samt hinder och främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom.Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Deltagarna rekryterades via två facebookgrupper inriktade på utmattningssyndrom. Tio kvinnor med utmattningssyndrom i åldersintervallet 24-59 år ingick i studien. Databearbetning genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. De tre huvudkategorierna bestod av: Främjar fysisk aktivitet, Hinder för fysisk aktivitet, Omgivning har betydelse.Konklusion Studien visade att kravlös aktivitet, vårdens stöd samt upplevt ökat välmående av fysisk aktivitet fungerade som främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom. Svårigheter att hitta balans och dåligt anpassad vård verkade som hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet. Omgivningen var av betydelse för hur den fysiska aktiviteten upplevdes; utomhus i naturen upplevdes positivt medan sociala miljöer var desto mer belastande för deltagarna. / Background There are no guidelines for treatment of exhaustion disorder. Recommendations are multimodal rehabilitation where the individual is supported by several professions. Treatment should strive to support the maintenance of routines in everyday life, where, among other things, regular physical activity plays a crucial role in improving symptoms and returning to work. At the same time, these people have an increased mental and physical fatigue, which could be a challenge when implementing physical activity. Therefore, knowledge is needed about how these people experience physical activity as well as obstacles and promoting factors to perform it.Purpose The aim of the study was to investigate experiences of physical activity as well as obstacles and promoting factors for physical activity among people with exhaustion disorder.Method A qualitative method with semi-structured interviews was applied. Participants were recruited from two Facebook groups that were focused on exhaustion disorder. Tenwomen with exhaustion disorder in the age range 24-59 years were included in the study. Data processing was carried out through a qualitative content analysis.Results The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The three main categories consisted of: Promotes physical activity, Obstacles to physical activity, Environment matters.Conclusion This study showed that adaptive activity, healthcare support and experienced increased well-being of physical activity functioned as promoting factors for this in people with exhaustion syndrome. Difficulty finding balance and receiving maladaptive treatment acted as barriers to physical activity. The environment was important for how the physical activity was experienced; outdoors in nature was experienced positively while social environments were more stressful for the participants.