Det gränslösa murbyggandet är en studie i politisk teori om den liberala paradoxen i murens politik, det vill säga; hur vi i denna globala värld å ena sidan har idealet om öppna gränser och hög rörelsefrihet, å andra sidan bygger vi fler murar och fortifierar gränser mer än någonsin. Med avstamp i sex olika studier av forskare inom området politisk teori diskuteras vilket arbete muren utför – politiskt, ekonomiskt och ideologiskt, hur dessa paradoxer uppstår, vad som föreslås vara vägen framåt och hur teorierna om muren skiljer sig åt. Analysen är indelad efter de tre paradoxerna som går att utläsa ur den så kallade ’överordnade’ liberala paradoxen. De tre paradoxerna berör ekonomi, suveränitet och säkerhet, och effektivitet. Avslutningsvis sammanfattas kärnan i de tre paradoxerna men det diskuteras även huruvida rädslan för ’den andre’ kan hjälpa till att lösa upp paradoxerna. Vid närmare anblick är de identifierbara paradoxerna i vår samtid inte så paradoxala trots allt

Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

The creation of sustainable and safe environments nowadays moves more and more into focus for urban planners and architects. Cities should be designed in a way to contribute to social cohesion, shaping an inclusive environment and focusing on the wellbeing of its citizens. Nevertheless, these processes can be undermined by public crime and the fear of crime, which is not only affecting aspects of personal safety but also affecting the people’s behaviour. Reasons why criminality occurs are manifold, impacted by a dynamic set of socioeconomic, demographic, personal but also environmental aspects. In recent years especially the impact of factors related to urban and environmental design respectively planning received rising attention in the field of crime prevention. However, the implementation of strategies regarding ‘crime prevention through environmental design’ or ‘designing out crime’ is still in its early stage in Sweden.   This study aims to investigate spatial and temporal patterns of public crime for the case of Umeå in order to identify potential risk areas, which could receive particular attention regarding crime prevention through environmental design (CPTED). In this sense a GIS based spatial analysis had the aim to detect statistically significant hotspots of crime and furthermore to assess the development of these hotspots over time. In order to understand the nature of public crime and criminal behaviour in Umeå in a more holistic way, also temporal aspects regarding the occurrence of crime were analysed. One particularly vulnerable neighbourhood was examined with a qualitative field observation regarding the principles of crime prevention through environmental design in order to assess in which way the built environment is designed and suited to prevent and deter criminality.   Umeå displays rather clear patterns of higher crime activity, assigned to seasonal, weakly and daily periods, which are connected to higher activity in the public space. Also from a spatial perspective certain patterns are detectable with a higher vulnerability for crime at spots which generate higher activity such as shopping areas or neighbourhoods with nightlife and transport hub functions, and in general neighbourhoods with a higher building density. The neighbourhood of Ålidhem displayed thereby a high concentration of criminality, marked as a constant or even intensifying hotspot for the entire period of investigation. The results of the field observation regarding principles of CPTED are especially indicating a lack of maintenance and furthermore the street and building layout is contributing to disorientation. On the other hand, the area is in most cases well equipped for natural surveillance and provides a high amount of locations for leisure and recreation in order strengthen social cohesion.