The Swedish regulation of drugs has been a highly politicized issue since drugs became a problem in Sweden in the middle of the 20th century. Since the introduction of the Penal Law on Narcotics (1968:64) (PLN), multiple criminalizations and increased penalties have been implemented, with the overall aim to defeat the drug problem in society. The goal has been a ”drug-free society” with zero tolerance as a key concept. Criminalizations and increased penalties constitute limitations in people’s autonomy. The essay thus, through a legal genetic method, aimes to examine whether the development of the Swedish regulation of drugs has been compatible with basic principles for criminalization. The principles are not absolute and the assessment of when a principle can be considered violated highly depends on the approach to the relationship between the government and its citizens, making it difficult to give a clear answer. However, the principles described in the essay have helped identify certain tendencies in the development of the regulation of drugs in Sweden that can be subject to questioning. For instance, when there have been doubts about whether an action should be criminalized or not the action has been criminalized, which can be seen as a violation of the presumption that a criminalizion should not be implemented when there are doubts. Certain deliberations which, out of consideration for the interests of individuals, resulted in abstaining from criminalizing an action or limiting the extent of a criminalization have been waived in favor of increased efficiency. Furthermore, flaws in the justification of criminalizations that relate to an action carried out to oneself have been seen. For example, there has been a lack of discussion about which interest primarily motivated the criminalization of drug use and how it weighs in relation to the interest of self-determining. Finally, the restrictive drug policy pursued in Sweden has not led to any measurable results on the access to or demand for drugs. In addition, the drug-related mortality in Sweden has increased while the strict prohibition of drugs has entailed both quantitative and qualitative costs for society.

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen. De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet. Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen. Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen.  Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.   Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna. Idéer som kan tänkas ligga bakom förändringen och motarbeta de gamla föreställningarna framkommer även hos vissa. Kvinnans sexuella frihet började diskuteras av en del organ. Uppsatsen öppnar dörrar för ytterligare forskning då man kan undersöka vilken genomslagskraft 1962 års brottsbalk fick när det gäller inomäktenskaplig våldtäkt och våldtäkt överhuvudtaget eftersom en del trodde att våldtäktsbegreppet skulle förlora sin slagkraft om man inkluderade de inomäktenskapliga våldtäkterna.

<p>Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.</p><p>De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.</p><p>Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.</p><p>Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. </p><p>Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  </p><p>Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna. Idéer som kan tänkas ligga bakom förändringen och motarbeta de gamla föreställningarna framkommer även hos vissa. Kvinnans sexuella frihet började diskuteras av en del organ.</p><p>Uppsatsen öppnar dörrar för ytterligare forskning då man kan undersöka vilken genomslagskraft 1962 års brottsbalk fick när det gäller inomäktenskaplig våldtäkt och våldtäkt överhuvudtaget eftersom en del trodde att våldtäktsbegreppet skulle förlora sin slagkraft om man inkluderade de inomäktenskapliga våldtäkterna.    </p>

No description available.

In this essay court cases from Öland in the period of 1635-1649 which were later subjected to the scrutiny of Göta hovrätt are examined. The point being to investigate differences in how crimes and criminals were treated in the local häradsrätt versus the regional hovrätt. The study is limited to cases found in the collection På häradsting by Lennart Landin. Furthermore, the results are compared to the theoretical model of the civilization process in early modern Sweden, as laid out by Johan Söderberg and Arne Jarrick, based on the earlier theory of Norbert Elias.      The essay concludes that while the ingredients of the theoretical model can be seen in the material at hand, they are far too jumbled to be categorized simply as a matter of "the state" versus "the local." Instead, rather than the process of civilizing society stemming from above or below, the evidence seems to indicate that the above and below, at least within the boundaries of the legal system and legal practices in the given period, shared many of the civilizing traits with each other.      Additionally, the essay concludes that the material and results of the study have applicability in the context of teaching history in the Swedish upper secondary school system. The conclusion is based upon the personal stories made available by the material being useful for building empathy for historical people, its potential for intersubject teaching with respect to language history and the historical process of change highlighted by the analysis.

digitalisering@umu

I uppsatsen undersöks hur hedersvåld har förklarats och vilka fördomar om ras som återspeglas i statliga åtgärder mot hedersvåld. Utgångspunkten är statliga åtgärder från millennieskiftet fram tills idag, våren 2021. En central del i uppsatsen är att, med en rättshistorisk utgångspunkt, undersöka statliga åtgärder mot hedersvåld för att analysera vilka diskurser om våldet, de våldsutsatta och våldsutövarna som förekommer. I analysen tillämpas Critical Race Theory för att synliggöra föreställningar om ras i de orsaksförklaringar och beskrivningar av hedersvåld som förekommer i analyserade statliga åtgärder. Vidare behandlas även den rättshistoriska utvecklingen av mäns våld mot kvinnor och rättshistoriska företeelser som kan liknas vid den nutida förståelsen av hedersvåld. I uppsatsen kommer jag fram till att utvecklingen av förståelsen av hedersvåld i svensk rätt skiljer sig från hur mäns våld mot kvinnor har förklarats. Hedersvåld diskuteras i en diskurs om invandrare och utländsk kultur. Den kulturella förklaringsmodellen av hedersvåld reproducerar rasstereotypa föreställningar om invandrare i statliga åtgärder.

No description available.

This essay investigates the meaning and content of the principle of the best interests of the child from a legal historical perspective. Primarily, the meaning of the principle is discussed on the basis of housing, social interaction and care, where the best interests of the child must be decisive in every decision regarding children according to Chapter 6. § 2 a of the Parental Code (1949: 381). What is interesting about the principle of the best interests of the child is that the principle is constantly changing and reflects society’s prevailing ideas about which needs are particularly important to meet with the child. Therefore, it is generally not possible to establish what the principle of the best interests of the child means, since an individual assessment is required where each child has different needs depending on the circumstances of the individual case. Since the principle reflects its current time, it is interesting to investigate how the meaning of the principle has changed over time, and in relation to how the view of children and their needs has changed throughout history up to our days. Based on relevant legal cases, the essay investigates the principle of the best interests of the child was already established in Swedish law in the early 1900s, the so-called “child’s century”, after which the meaning and content of the principle has been given. The results of the survey show that the best interests of the child have existed since the beginning of the 20th century, but are discussed to a lesser extent compared with later in the time when the best interests of the child have been given a more established role in determining family law issues. In addition, society’s view of women and men in their parenting has also influenced the determination of what is the best interest of the child and who is most appropriate to meet the child’s needs. / Denna uppsats utreder innebörden och innehållet av principen om barnets bästa utifrån ett rättshistoriskt perspektiv. Främst diskuteras principens innebörd utifrån boende, umgänge och vårdnad där barnets bästa ska vara avgörande i varje beslut gällande barn enligt 6 kap.  2 a § föräldrabalken (1949:381). Vad som är intressant med principen om barnets bästa är att den är i ständig förändring och speglar samhällets rådande idéer kring vilka behov som är särskilt viktiga att tillgodose hos barnet. Därför går det inte att generellt fastslå vad principen om barnets bästa innebär eftersom det krävs en individuell bedömning där varje barn har olika behov beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom principen speglar sin samtid är det intressant att utreda hur principens innebörd förändrats över tid, och i relation till hur synen på barn och deras behov har förändrats genom historien fram till våra dagar. Baserat på relevanta rättsfall utreder uppsatsen om principen om barnets bästa redan var etablerad i svensk rätt i början av 1900-talet, det så kallade ”barnets århundrande”, därefter vilken innebörd och vilket innehåll principen har givits. Resultatet av undersökningen visar att barnets bästa har funnits sedan 1900-talets början, men diskuteras i mindre utsträckning jämfört med längre fram i tiden där barnets bästa har fått en mer etablerad roll vid avgörandet av familjerättsliga frågor. Dessutom har samhällets syn på kvinnor och män i deras föräldraskap också påverkat avgörandet av vad som är barnets bästa och vem som är lämpligast att tillgodose barnets behov.

During the early medieval period in Europe the criminal justice system was controlled by powerful families and the guiding principle for punishments was reparation. In this system shaming was of little use but eventually the church's increased influence led to change. Over the course of several hundred years the church increased centralization and state power to further their teachings to all Europe's denizens. Under the rule of church and state shaming was seen as an effective method of punishment, in part due to the low costs associated and because of the clear message sent to the public.  The growing popularity of shaming punishments largely continued over the course of the early modern period in Europe, although the number of frequently used shaming punishments diminished. Shaming punishments were used particularly often to punish women and those from the lower classes. Once the enlightenment occurred shaming punishments started to be seen as ineffective and inhumane. Calls for reform became more common. At the same time prisons emerged as a viable alternative to shaming. After more than a century this led to shaming becoming largely abandoned in all western criminal justice systems. There were however some abbreviations during the 20th century. After many years of being virtually non-existent shaming has become more potent in western criminal justice systems. The two main factors behind this are dissatisfaction with the available methods of punishments as well as the widespread use of the internet. Some people view this development positively and claim that it will make our criminal justice system more flexible and more cost effective. In my eyes shaming punishments are cruel, uncontrollable and a form of mob justice. They should never again have any formal role to play in the criminal justice system. / Under den tidiga medeltiden i Europa kontrollerades straffrätten av mäktiga ätter och den vägledande principen var kompensation för brott. I detta system var skamstraff av begränsad nytta men så småningom ledde kyrkans utökade inflytande till förändring. Under flera hundra år utökade kyrkan centraliseringen och statsmakten för att kunna förmedla deras lära till Europas invånare. Under styret av kyrka och stat betraktades skam som en effektiv strafform, delvis på grund av att det var kostnadseffektivt men också på grund av de tydliga budskapen skamstraff kunde förmedla.  Bruket av skamstraff fortsatte utökas under tidig modern epok men mängden skamstraff som brukades förefaller ha minskat. Särskilt användes skamstraff för att straffa kvinnor och de från de lägre klasserna.  När upplysningen inträffade började skamstraff ses som ineffektiva och inhumana. Samtidigt uppstod fängelse som ett hållbart alternativ till bland annat skamstraff. Efter mer än ett århundrade ledde detta till att skamstraff i stort sett övergavs i alla västerländska rättssystem under 1800-talet. Vissa avvikelser från detta skedde dock under 1900-talet.  I den moderna epoken har skam blivit mer relevant inom bestraffning återigen. Detta beror främst på missnöje med de befintliga strafformerna, samt internets utbredning. Vissa ser denna utveckling som positiv och menar att det kommer leda till en flexiblare och mer kostnadseffektiv straffrätt. Jag anser att skamstraff är grymma, icke-kontrollerbara och utgör en form av mobbrättvisa. De bör aldrig igen ha en formell roll inom straffrätten.