Denna studies syfte är att, utifrån ett ramfaktorteoretiskt tänkande, undersöka hur lärare upplever att läroplanen och elevgruppen påverkar geografiundervisningen som behandlar Sverige, Norden och Europa i årskurs 4-6. Studien behandlar vilka tillgångar och hinder lärare upplever att läroplanen utgör i geografiundervisningen, samt vilka anpassningar lärare upplever att de gör utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.   Studien är baserad på analys från fyra verksamma lärare i årskurs 4-6. Två lärare är verksamma i mångkulturella klassrum och två lärare i homogena klassrum, detta för att jämföra lärares anpassningar utifrån elevgrupp.   Samtliga lärare i studien anser det vara en tillgång att centrala innehållet behandlar Sverige, Norden och Europa i geografiundervisningen i årskurs 4-6 på det sätt att man börjar i närområdet och utvidgar ämnesinnehållet därifrån. Liknande menar lärarna att en mångkulturell elevgrupp utgör en tillgång i geografiundervisningen då eleverna kan bidra med perspektiv från olika delar av världen Däremot upplever lärarna att läroplanen kan utgöra ett hinder då det blir svårt att följa upp elevernas intressen som ofta kan ligga utanför Europa. I analysen framkommer det att elevernas intressen påverkas av elevgruppens härkomst, tidigare erfarenheter av ämnet, medieanvändning samt resor eleverna gjort. Utifrån dessa intressen hävdar lärarna att de gör anpassningar på olika sätt. Ytterligare en aspekt som framkom av denna studie är att lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens vidare för att vara verksamma i de rådande klassrummens geografiundervisning i årskurs 4-6. Studien visar inga stora skillnader kring lärarnas åsikter hos de verksamma i multikulturella kontra homogena klassrum.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares inställning till matematik i förskolan samt hur yttre faktorer som sker i verksamheten kan påverka matematikundervisningen. Studiens syfte är angeläget då vi författare mött både förskollärare och barnskötare med olika inställning till matematikämnet i förskolan. Men även i ett samhälleligt perspektiv, då elever går ut med sämre resultat i just ämnet matematik. Utifrån detta perspektiv kan matematikämnet behöva många års träning, vilket då kan relateras till att denna träning bör starta redan i förskolans värld. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med inslag av en tolkande hermeneutisk metod, med sex förskollärare och sex barnskötare från åtta olika förskolor i Uppsala. Empirin analyserades och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv tillsammans med de tillhörande begreppen förutsättningar, transformering och realisering. Resultatet visar att yttre faktorer som personalbrist, gruppstorlek, kompetens och förskolans styrdokument synliggör både skillnader och likheter i respondenternas utformning av matematikundervisning. Resultatet synliggör även skillnader och likheter i hur förskollärarnas och barnskötarnas inställning påverkar hur matematikämnet kommer till uttryck i förskolan, både i planerad och spontan undervisning. Den största skillnaden i resultatet synliggörs i respondenternas inställning till läroplanen. Förskollärarna uttrycker att läroplanen har blivit mer tydlig och lättare att arbeta med. Medan samtliga barnskötare inte kan uttrycka sig över huvud taget när det kommer till den reviderade läroplanen och dess innehåll. Likheter i resultatet kan ses i samband med synsättet på den spontana matematikundervisningen samt att flera utav respondenterna från båda delstudierna belyser vikten av att byta erfarenheter med varandra i sitt arbete i förskolan.

Digitala verktyg har fått en allt större roll i många avseenden i dagens samhälle, så även i utbildningssammanhang. Det är upp till varje lärare att iscensätta undervisning med och kring digitala verktyg, vilket ställer krav på läraren ur flera perspektiv. Många faktorer påverkar användandet av digitala verktyg i utbildningssammanhang vilket beskrivs i tidigare forskning, men närmare studier av aspekten pedagogers kompetens saknas. En webbaserad enkätundersökning används som metod för studien som bidragit med kunskap kring hur pedagogers digitala kompetens kan inverka på förekomsten av digitala verktyg i undervisningssammanhang. Ramfaktorteorin har använts som studiens teoretiska perspektiv, begreppet inre ram har använts synonymt med pedagogers digitala kompetens och yttre ram synonymt med förskolans läroplan. Studiens resultat pekar på att majoriteten av respondenterna i undersökningsgruppen har angett att de är säkra kring vad som förväntas av dem gällande de reviderade skrivningarna kring digitala verktyg och digital kompetens i läroplanen. Dock förekommer respondenter i undersökningsgruppen som inte känner sig säkra på vad läroplansskrivningarna medför för förväntningar på dem. Det finns en tendens i undersökningsgruppen att säkerheten kring läroplansskrivningarna är aningen högre hos de respondenter som fått fortbildning inom digitala verktyg än hos de som inte fått det. Studiens resultat pekar på att respondenterna anser att deras digitala kompetens påverkar deras användande av digitala verktyg i undervisningssammanhang och i deras utsagor framkom digital kompetens som såväl en möjlighet som en begränsning.