No description available.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Prepay or pay-as-you-go programs are an increasingly popular type of rate plan offered by electric utilities. Under these plans, ratepayers must keep a positive balance at all times to avoid being automatically disconnected, they are charged daily for their usage, and they are provided with a means to monitor their consumption. One of the suggested benefits of these plans is that they allow electricity consumers to better manage their usage. Using household level monthly usage data from customers enrolled in prepay programs at two Kentucky rural electric cooperatives, we investigate whether there is a change in consumption after these customers enrolled in the program. To address this question, we employ a fixed-effects model. The results of our model indicate that prepay customers reduce their consumption by an average of 11% after enrolling in the program. We also find that this response is larger during periods of high or low temperatures than during mild weather. Furthermore, we find evidence that the prepayment effect diminishes over the length of time that a customer is enrolled in the program.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn.   Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag. Nyckeltalen som vi har undersökt är “avkastning på eget kapital”, skuldsättningsgrad samt två olika nyckeltal för räntenivåer. Det kan finnas många skäl till varför nyckeltalen skiljer sig åt mellan grupperna därför har vi även tagit ett antal förklaringsvariabler i beaktande. Exempel på sådana förklaringsvariabler är omsättning och bransch. Till vår hjälp har vi laddat ner data från företagens årsredovisningar från cirka 70 000 bolag genom en databas.   Vi har även undersökt om företagsägarna anser att nyttan med revision överväger kostnaderna samt om utbildningsnivån inom redovisning skiljer sig mellan bolag som anlitar och inte anlitar revisor. Vi undersökte också hur rationellt företagsägarna agerar samt ett av studiens delsyften var att undersöka om oreviderade bolag köper mer hjälp med bokföringen än reviderade bolag. Urvalsramen bestod av företag som inte omfattas av revisionsplikt. För att genomföra studien har vi skickat ut en enkät via sms till 2 000 små onoterade aktiebolag.   Totalt formades sju nollhypoteser varav fyra fick förkastas. Slutsatserna av studien visade att bolag inte fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor om de är i stort behov av extern finansiering. Anledningen är att dessa bolag betalar högre räntor som vid en hög belåning kan skillnaden i ränta mellan reviderade o oreviderade företag vara högre än revisionsarvodet. För övriga bolag som inte har stora skulder finner studien bevis för att företagsägarna fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor eftersom de inte påverkas av räntenivåerna. Studien visade också att bolag utan revisor har lägre omsättning och lönsamhet samt har en lägre skuldsättningsgrad. Från enkäten kom vi fram till att företagsägare som inte anlitar en revisor har en högre utbildningsnivå inom redovisning/bokföring. Vi fann däremot inga bevis för att oreviderade företag köper mer konsultation inom redovisning än reviderade bolag.

In this paper, I discuss the connection between happiness and reason in the work of Herder, Kant, and Hegel. First, I consider Herder’s integration of satisfaction and rationality and Kant’s complete separation of rational imperatives from particular experience. I discuss (and partially endorse) Kant’s critique of Herder as arbitrary and overly reliant on analogy. I then turn to Hegel’s response to this debate. I argue that Hegel’s Phenomenology provides an integration of happiness (in the broad, Aristotelian sense) and reason that is not subject to the same pitfalls as Herder’s solution. I examine two examples of rational critique in the Phenomenology and conclude with brief remarks about happiness and the rational society in Hegel’s work.

This dissertation is grounded in the belief that corporate social responsibility (CSR) is good for society. However, current indicators stemming from the marketplace raise concerns as to CSR's long term viability. In this dissertation, I argue that corporate social responsibility has reached a tipping point from which it may move to become a fully informed and dominant practice or recede into the status of a passing fad. This project is driven by the question,"What might be done to better ensure a fuller adoption of CSR as a standard business practice?" I am particularly interested in (1) why society needs CSR and (2) how CSR can be sustained. To answer this question, it will be necessary to engage the marketplace of commerce, understand CSR as it is currently implemented, and explore the relationship between CSR and neoclassical economic thought. / McAnulty College and Graduate School of Liberal Arts / Communication and Rhetorical Studies / PhD / Dissertation

This dissertation aims to evaluate the philosophy of Jurgen Habermas with reference to the arguments it provides for a theory of radical social democratic politics. Habermas is a German philosopher and social theorist whose broad concern is the defence and elaboration of the 'project of modernity'. This means that he wishes to justify modern, developed societies as viable and worthwhile forms of civilization. He attempts to specify and redeem the claim that these societies represent, potentially, the most advanced and rational way of organizing human life. Habermas is committed, among the various political programs which raise this kind of claim and seek to realize it in practice, to a form of radical social democracy. This tradition of theory and practice pursues the task of human emancipation by means of fundamental reforms to the social, cultural, economic and political institutions of contemporary modern societies. Habermas' work can be understood as one of the most systematic contributions to this tradition. The central question guiding the dissertation concerns the theoretical and political adequacy of this contribution. The dissertation establishes two general criteria for evaluating Habermas' work. The first criterion requires identifying the normative foundations of social democratic politics. It is argued that a 'theory of the rational' is needed to satisfy this. Such a theory must demonstrate that the social structures and political institutions of the modern epoch represent an hitherto unprecedented opportunity for the expression of the human capacity for rationality. The exposition of normative grounds for social democratic politics determines the basis for social criticism and political struggle. A theory of the rational, in other words, informs us of why we are struggling. Nonetheless, such a theory, on its own, cannot provide guidance about how to struggle. The second criterion of evaluation relates to this question of 'how', of what theoretical direction can be given to political practice. The dissertation contends, in this regard, that a 'theory of the irrational' is necessary. It is argued that a theory of the irrational offers a framework for orienting social movements in struggles against those obstacles which stand in the way of a further expansion of rationality. Such a theory seeks to understand the irrationality of human life in an effort to recommend political strategies that can intervene prudently in the current state of affairs. It is maintained that a satisfactory construction of both theories is essential for an adequate comprehension of radical social democratic politics. The dissertation pursues this argument by clarifying the nature of three dimensions of 'critique' within Habermas' oeuvre. Conceptions of critique represent methodological frameworks for formulating theories of the rational and the irrational. Habermas deploys these methods of critique throughout his work. It is argued, however, that his application of critique focuses primarily on providing a theory of the rational. The central thesis is that while he offers the rudiments of a theory of the irrational, this theory is underdeveloped. Since this theory addresses the question of how social movements are to struggle, it is argued that Habermas' approach lacks a practical dimension. The dissertation concludes that his contribution in this regard needs to be elaborated more consistently and in more detail. The dissertation represents an internal analysis of Habermas' work. It seeks to ascertain whether his theory achieves the philosophical and political goals required by the tradition of thought to which it belongs. The dissertation contributes to the critical literature on Habermas' writings in three substantial ways. First, it establishes a framework for understanding how the separate elements of his theory fit together. The identification of general criteria with respect to which a theory of social democracy is to be evaluated means that the political purposes of these various elements can be understood more clearly. The tensions between them can also be illustrated. Second, with the help of this framework, the dissertation expands upon and sharpens longstanding criticisms of Habermas' thinking which have pointed to a missing practical dimension. Third, the dissertation identifies theoretical resources, elaborated by Habermas himself, which it is argued can be used to overcome these problems of impracticality. With this, the dissertation also contributes, in a more indirect way, to the current debate about the meaning of and possibilities for social democratic politics.

No description available.

No description available.