<p>This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems.</p><p>The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol.</p><p>The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence.</p><p>The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing.</p> / <p>Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende.</p><p>Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri.</p><p>Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra.</p><p>Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.</p>

This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems. The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol. The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence. The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing. / Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende. Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri. Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra. Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola / High Scool Student´s attitude towards alcohol and driving a car A study from a Swedish high school

<p>Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om</p><p>rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen</p><p>gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.</p>

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.

<p>Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten.</p> / <p>Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.</p>

<p><p>Statistics shows that drunk driving and relapse increases in the Swedish society and it’s a problem that can be considered worth examining because of all the negative consequences that it conveys. To reduce the number of relapse it’s urgent that individuals that have been drunk and driving begins treatment and precedes it. The purpose of this study was to, from a client and therapeutic perspective, examine why drunk drivers begin treatment for their alcohol abuse and furthermore to investigate what’s important for the individual so that he completes the treatment. The study is built on eight interviews with both clients and therapists in the region of Kalmar in Sweden.The clients have been driving a car under the influence of alcohol, not any drugs. The individuals that has participated are men in the ages 25-60 years old. The methodological approach is qualitative, moreover the study is descriptive and comparing. The intention was to seek comprehension about central factors in a successful treatment for clients. The research findings are fairly similar between the clients opinions and the therapists. Overall a respectful attitude and reception from the therapist has turned out to be important. Furthermore the relationship and support from the family, relatives and friends has turned out to be central for the clients to commence and continue treatment. The therapeutic relationship is another essential aspect. There’s no simple answer why individuals initiate and completes treatment, the causes are several and variety.</p></p>

<p>I denna studie undersöks huruvida den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att</p><p>uppnå Nollvisionen. Genom att använda experimentet med lördagsöppna Systembolag</p><p>estimeras effekterna av en ökning i alkoholkonsumtion på trafikolyckor. Försöket med de</p><p>lördagsöppna Systembolagsbutikerna i sex län ledde till en ökad alkoholkonsumtion med 3,7</p><p>procent. En Difference-in-Difference metod används för att jämföra effekterna av denna</p><p>ökning på trafikolyckor i de sex försökslän med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultaten</p><p>visar att konsumtionsökningen har ökat det totala antalet trafikolyckor i försökslänen med</p><p>8,5±2,6 procent i jämförelse med kontrollgruppen. Effekterna visar sig även skilja sig åt</p><p>mellan olika olycksutfall; större effekter uppvisades för de svårare olycksutfallskategorierna.</p><p>Den starkaste effekten uppvisades för kategorin svårt skadade som ökade med hela 26,4±5,6</p><p>procent. Resultaten tyder alltså på att den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för</p><p>att uppnå Nollvisionen.</p>

I denna studie undersöks huruvida den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att uppnå Nollvisionen. Genom att använda experimentet med lördagsöppna Systembolag estimeras effekterna av en ökning i alkoholkonsumtion på trafikolyckor. Försöket med de lördagsöppna Systembolagsbutikerna i sex län ledde till en ökad alkoholkonsumtion med 3,7 procent. En Difference-in-Difference metod används för att jämföra effekterna av denna ökning på trafikolyckor i de sex försökslän med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultaten visar att konsumtionsökningen har ökat det totala antalet trafikolyckor i försökslänen med 8,5±2,6 procent i jämförelse med kontrollgruppen. Effekterna visar sig även skilja sig åt mellan olika olycksutfall; större effekter uppvisades för de svårare olycksutfallskategorierna. Den starkaste effekten uppvisades för kategorin svårt skadade som ökade med hela 26,4±5,6 procent. Resultaten tyder alltså på att den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att uppnå Nollvisionen.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten. / Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.