Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Berlin.

University, Diss., 2005--Jena.

Techn. Hochsch., Diss., 2004--Aachen.

Universiẗat, Diss., 2004--Bremen.

Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Clausthal.

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Dortmund, Techn. Univ., Diss., 2008

Skräck har länge varit en fascinerande genre inom filmmediet. Alla har sin egna tolkning av vad skräck är för dem men många skräckfilmer är allmänt accepterade som skrämmande. En sådan skräckfilm är John Carpenters The thing. Filmen blev universellt ratad när den kom ut men har genom åren fått ett kultfölje. Eftersom filmen är så omtalad har det varit av intresse att undersöka skräckkomponenter den använder. För att avgränsa sig har uppsatsen fokuserat på bildkomposition och ljussättning i filmen. För att förstå filmens olika medel har uppsatsen delat upp analysen i olika stadier av skräck vilka är oro, fruktan, terror, skräck och avsky. Dessa stadier har sedan delats in i tre kapitel där oro och fruktan står för uppbyggnad, terror och avsky står för filmens monster som attackerar och skräck står för reaktion hos karaktärer. Genom denna uppdelning har uppsatsen undersökt hur de olika stadierna i skräck gestaltas med bildkompositioner och ljussättning. De genomgående slutsatserna är att kameraåkningar och olika sorters kontraster används för att försöka inge publiken i skräck. Utöver det så återanvänds olika bildkompositioner och ljussättningar för att återkoppla scener till varandra i ett försök att stärka de senare scenerna med vad som varit tidigare. Detta resultat sätts slutligen i ett perspektiv om hur det kan användas vilket är som potentiellt tillvägagångssätt för att skapa skräck samt grund för vidare studier om ämnet.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 3000 personer varje år till följd av fysiska trauman. Trauma innefattar tre undergrupper; multipelt trauma, stort trauma och annat trauma. Sjuksköterskor kan ställas inför de stora utmaningar som vård av traumapatienter kan innebära. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda traumapatienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet har delats in i sju olika kategorier som benämns: Att kunna ta ansvar i en högteknologisk vårdmiljö; Att känna sig förberedd; Att kunna kommunicera och samarbeta i vårdteamet; Att finnas till för varandra; Att vara viktig och betydelsefull; Att arbeta i en stressfylld vardag och Att kunna hantera olika känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetet på en högteknologisk avdelning som positivt men utmanande. De upplever att det finns både positiva och negativa aspekter med att arbeta i team. Stress samt oro är känslor som sjuksköterskor kan uppleva. Utan tillräckliga kunskaper kan vården bli opersonlig och i värsta fall skadlig för patienter.

Syftet vi hade med detta arbete har varit att introducera personer till element och scenarios där vi med hjälp av olika medel analyserat de rörelsebaserade val aktörerna gör. Sedan applicerades analysmaterial för att hitta mönster i hur folk reagerar, då kroppsligt för att mäta hur deras undermedvetna reagerar även om spelaren inte uppfattar det som så. För att genomföra detta har vi använt primärt tre saker: Agens, Virtual Reality (VR) och Galvanic Skin Response, detta är en metod för att avläsa i vilket emotionellt läge kroppen befinner sig via elektriska impulser. Designprocessen arbetades fram genom iterationer av hur de olika upplevelserna skulle komma till sitt slutstadie där diskussioner om vad som krävs för att få kontrast nog för att kunna få resultat. Detta ledde då till ett resultat som talar för att VR-mediet ökar inlevelse samt att folks kroppar reagerar i ett mönster under ytan även om inte det ytliga gör det. Detta avslutas med diskussion angående vad som behövts och varit bra att tänka på i förväg eller åtminstone haft i åtanke såsom bristande kunskaper i områden som psykologi och dataanalys samt hur man introducerar val på ett sätt som inte är svart på vitt. / The purpose of this assignment has been to introduce people to elements and scenarios in which we analyzed the choices through movement based options the player has been given. We then applied the data we got to see if we could see any patterns in how they reacted to the different stimuli and how their bodies react both consciously and subconsciously. To make this possible we primarily used three methods: Agential realism, Virtual Reality (VR) and Galvanic Skin Response, which is a method to read the emotional state of the wearer through electrical impulses. The design process got worked through iterations mostly about which scenarios got used towards the last iteration as to not get scenarios which resembles each other in a way they get redundant or give the same result/outcome. With the tools at hand the result pointed towards that people who, atleast in our testing areas that even if the open emotions or thoughts about the events happening is perceived differently that the body often responded in the same way subconsciously. We ended it with discussions about what would have been good to know beforehand and about areas which we lacked the proper knowledge as psychology and how to properly introduce choices in a way that isn’t only black and white.