No description available.

Det är tydligt att utseende påverkar vilka ansikten människor kommer ihåg och inte. Skulle det gå att öka eller minska igenkännbarheten genom att utföra små ändringar i ansikten mellan de tillfällen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat från undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det är möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekräfta dessa studier, men skulle så bli fallet kan detta potentiellt påverka hur karaktärer i spel och andra medium designas.

<p>Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.</p>

Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.

Denna uppsats är en undersökning och en jämförelse av redigeringsprogrammen Avid Media Composer och Final Cut Pro X. Utgångspunkten i analysen är användbarhet och användaren. Saker som tas upp och diskuteras är teknikutvecklingen och konkurrensen mellan redigeringsprogrammen. Den historiska aspekten presenteras och förklaras för att lägga en grund till hur det ser ut i dagsläget. Några av de sakerna som jag kommer fram till är att teknikutvecklingen ofta sker på användbarhetens bekostnad och att användaren ofta måste anpassa sig efter tekniken. Konkurrensen mellan programmen påverkas av den växande marknaden för hobbyredigering och det leder till annorlunda utveckling.

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation. Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna. Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur rytmisk kvantisering påverkar lyssnarens uppfattning av musik. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkät som kompletterats med intervjuer med syftet att få en kombination av kvantitativ data och kvalitativ inblick. Deltagarna har fått lyssna till och jämföra 2 olika versioner av tre låtar i olika genre, där den ena versionen har varit ett naturligt framförande och där den andra versionen korrigerats för att bli rytmiskt exakt. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur musiken uppfattas innan och efter rytmisk korrigering och dessa skillnader tycks även finnas mellan de olika genrerna som ljudexemplen bestått av. Det är dock svårt att identifiera någon specifik effekt som kvantiseringen kan tänkas ha. Resultatet visar att korrigeringen å ena sidan kan leda till en professionell, levande och energisk uppfattning men också att musiken å andra sidan uppfattas som steril och tråkig. Likaså uppfattas även de naturliga versionerna som mer levande av vissa och livlösa av andra.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter hållbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av hållbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet. Tillsynes sker dock anpassningen i enlighet med omgivningens krav. Vi finner en särkoppling mellan ramverket och den lokala kontexten, vilket medför att en kompromiss rörande anpassningen mellan organisationen och ramverket föreligger på grund av Systembolagets särdrag. Det kan bidra till att anpassningen blir diffus, men resultaten tyder på att organisationens redigering sker inom ramverkets riktlinjer samtidigt som redigeringen är en kontinuerlig läroprocess. En effekt av hållbarhetsredovisningen är att en tydligare uppföljning av organisationens hållbarhetsarbete kan möjliggöras. Hållbarhetsredovisningen är å andra sidan resurskrävande på grund av den manuella bearbetningen av hållbarhetsinformation och den stundtals bristfälliga informationsprocessen inom organisationen.

No description available.