SAMMANFATTNINGTitel: Digitalisering och redovisning - En kvalitativ undersökning om digitaliseringens  påverkan på redovisningskonsultens yrkesrollNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cajsa-Stina Eriksson & Julia EskilssonHandledare: Jean-Claude MutigandaExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2022 - Januari  Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för vad som drivit fram det förändrade arbetssättet som redovisningskonsulter på små och medelstora företag i Sverige upplever till följd av branschens ökade digitalisering.  Metod: Uppsatsens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för undersökningens insamlade data och urvalet består av redovisningskonsulter från fem olika företag. Analysen av den insamlade empirin genomfördes med hjälp av tematisk analys.  Resultat & slutsats: Digitaliseringen har haft påverkan på redovisningskonsultens sätt att arbeta på i stor utsträckning. Den digitala tekniken har effektiviserat arbetsprocessen och skapat utrymme för andra typer av arbetsuppgifter vilket har lett till att yrkesrollen tagit en annan riktning. Utifrån denna undersökning kan vi konstatera att såväl tvingande, härmande och normativ isomorfism kan kopplas till de typer av förändringar som digitaliseringen medfört för redovisningskonsulterna och branschen i stort.  Examensarbetets bidrag: Denna undersökning lämnar ett teoretiskt bidrag genom att skapa en djupare förståelse kring digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetssätt samt de nya kompetenskrav som ställs på redovisningskonsulterna med konkreta förslag. Undersökningen bidrar även genom att visa kopplingen mellan de förändringar som redovisningskonsultens arbetssätt genomgått och den institutionella teorins olika isomorfismer, vilket ökar förståelsen kring vad som ligger till grund för förändringar. Undersökningens praktiska bidrag är att hjälpa företag identifiera och prioritera vilka typer av processer som kan eller bör digitaliseras framåt.  Förslag till fortsatt forskning: Då undersökningen fokuserar på små- och medelstora svenska företag skulle fortsatta studier kunna handla om ledande företag i Sverige eller företag i andra regioner. Ett annat förslag är att undersöka vilka insatser som görs för att rusta redovisningskonsulternas kompetens inom IT mot bakgrund av den ökade digitaliseringen.

Bakgrund: Redovisning är ett traditionellt yrke som under flera hundra år bedrevs manuellt med hjälp av pergamentrullar och bokföringsböcker. Den tekniska utvecklingen har dock haft ett stort inflytande på hur en redovisningskonsult utövar sitt yrke. Den andra delen av den tredje utvecklingsfasen av teknik är för närvarande igång. Det innebär stora förändringar i redovisningskonsultens arbete och dess praxis. Problem: Det finns ett kunskapsgap som saknar forskning kring digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens yrkesroll i den andra delen av tredje utvecklingsfasen av teknik. Syfte: Syftet med studien är att få en bättre inblick på digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt och kompetens under den andra delen av den tredje utvecklingsfasen av teknik.  Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi. Studiens urval bestod av sex redovisningskonsulter med minst tio års erfarenhet som för närvarande är verksamma inom yrket. Slutsats: Utifrån studiens slutsats framgår det att arbetsuppgifter har övergått till att vara mer rådgivande och kontrollerande. Arbetssättet har skiftat till att vara helt digitalt för en redovisningskonsult. Kompetenskravet har inte förändrats. Dock har betydelsen av olika delar av kompetensen blivit mer eller mindre aktuella där bland annat teknisk kompetensen har blivit ledande.

Datum:2022-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: AL Hano Faro, Sura George    920101  Alen Jajeno                               971228  Mohammad Jamal                    000910 Title:En studie om förändringen av redovisningskonsultens arbetsroll till följd av digitaliseringen Handledare:Ulla Pettersson Nyckelord: Redovisningskonsult, auktoriserad redovisningskonsult, kompetenskrav, digitalisering,profession, legitimitet, digitalisering inom redovisning Frågeställningar:           • Vilken förändring har digitaliseringen medfört på redovisningskonsultens arbetssätt och arbetsuppgifter under de senaste 10-15 åren?    Hur har redovisningskonsultens kompetenskrav förändrats under de senaste 10-15 åren med hänsyn till digitaliseringen?   Syfte: Syftet är att undersöka vad digitaliseringen medfört för förändringar till redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt samt kompetenskraven under de senaste 10-15 åren. Metod: Under arbetet kommer en kvalitativ explanatorisk metod att tillämpas, vilket omfattar ett antal intervjuer med både auktoriserade såväl som icke auktoriserade redovisningskonsulter. Tanken bakom intervjuerna är att ta reda på hur redovisningskonsulterna själva upplevt att digitaliseringen har påverkat bland annat hur yrkesrollen har förändrats över tid till följd av digitaliseringen samt vilka nya kompetenser kräver marknaden av redovisningskonsulter.  Slutsats: Slutsatserna som kan dras är att arbetssättet har skiftat idag från att ha tidigare varit analogt till att det blivit mer digitalt. Arbetsuppgifterna har blivit mer kundorienterad och skiftar sig mer till rådgivning. Den andra slutsatsen som kan dras är att kompetenskraven inte förändrats, men att tekniska framsteg har underlättat för redovisningskonsulten att utföra många arbeten och att detta bidragit med att konsulterna numera behöver utöka på sina IT kunskaper. / Date:2022-06-02 Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: AL Hano Faro, Sura George    920101               Alen Jajeno                           971228              Mohammad Jamal                   000910 Title:A study of the change in the accounting consultant's work role as a result of digitalisation Tutor:Ulla Pettersson Keywords: Accounting consultant, authorized accounting consultant, competence requirements, digitalization in accounting Research questions: How has digitalization changed the accounting consultants work   procedure and tasks over a timespan of 10-15 years?  Are there any new competence requirements in the context of digitalization? Purpose: The purpose of this study is to analyze what digitalization has changed in the accounting consultants work procedure, tasks and competence requirements in the last 10-15 years. Method: In this qualitative study, we have gathered primary data from seven semistructured interviews. The interviews that have been conducted come from seven different accountants from six different accounting firms that range in size. The focus of the study is to see if digitization has brought forth any change and also analyze if there is any difference in competence requirements.    Conclusion: The conclusions that can be drawn are as follows the accounting consultants have gone from analogue to becoming more digital. The tasks have become more customer-oriented and shifted more towards analyzing and consulting the customer. The other conclusion that can be drawn is that the competence requirements have not changed, but that technical advances have made it easier for the accounting consultant to perform many jobs and that this has contributed to the consultants now having to expand their IT skills.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande. Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige för aktiebolag som underskrider två av tre följande värden: 3 mnkr i nettoomsättning, 1,5 mnkr i balansomslutning och tre anställda.Uppsatsen fokuserar på hur aktören redovisningskonsult har påverkats av den frivilliga revisionen och följande fråga kan ställas: Innebär den frivilliga revisionen att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att få en alltmer framträdande och betydande roll bland de mindre bolagen och intressenterna och i sådana fall hur?Syftet med denna studie är att övergripande undersöka och belysa redovisningskonsultens mer framträdande roll och ansvar efter det att reglerna om frivillig revision trätt i kraft. I studien har vi även försökt klarlägga om redovisningskonsulten har fått något indirekt ökat ansvar efter det att reformen trätt i kraft och hur det kan ha påverkat intressenterna. Avsikten med litteraturgenomgången är att belysa samt är att ge en översiktsbild av redovisningskonsulten.Empirin består av kvalitativa intervjuer som har genomförts med intressenter som har påverkats av den frivilliga revisionen. Det empiriska materialet har sammanställts för att sedan analyseras genom vår fördjupade litteraturgenomgång. Från resultatet som framkommer ur vår analys kan slutsatsen dras att den frivilliga revisonen leder till att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer få en mer betydande roll. Den nya situationen kommer att leda till omstruktureringar i branschen och redovisningskonsultens roll och ansvar blir mer framträdande. Studiens avsikt och resultat bidrar till att lyfta fram och skapa en helhetsbild av redovisningskonsulten som kan sättas in i en större kontext inom redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

Digitalisering menas vara en av de mest grundläggande drivkrafterna för långsiktig förändring inom redovisningsbranschen. Redovisningskonsultens arbete är brett och detta digitala skifte påverkar yrkesrollen inom många aspekter. Att skapa förståelse kring en förändring likt digitalisering menas kräva en analys av den externa miljön tillsammans med individens upplevelse av denna där tidigare studier ofta menas framställa digitaliseringens influenser som skev. Detta leder fram till studiens syfte att genom ett institutionellt perspektiv skapa förståelse för redovisningskonsultens upplevelse av förändringen, möjligheterna och utmaningarna som digitaliseringen medför till yrkesrollen. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visade att den pågående digitaliseringen innebär en förändring för redovisningskonsultens yrkesroll i form av ett institutionellt strukturellt skifte på samtliga nivåer vilket inte går att undvika. / Digitization is stated to be one of the most fundamental driving force for long term change in accounting. The accountants work is broad and a digital change has the power to change the profession on multiple levels. It requires analyzing the external environment together with the individual’s experience of this to create an understanding about the turbulent change that digitization entails, a subject that other studies mean needs clarification. This study aims to create an understanding about the accountant's experience about changes, opportunities and challenges of the profession as a result of digitization through an institutional perspective. This was made with an qualitative method using semi-structured interviews. The results of the study showed that the accountant experiences the ongoing digitization as a institutional, structural change on all levels of the profession which is inevitable.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). </p><p>Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.</p><p>Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.</p><p>Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF).  Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.