Färskvatten är en naturresurs som alltmer hotas av antropogen påverkan och klimatförändringar. Idag försörjer kommunala dricksvattenverk majoriteten av Sveriges befolkning med dricksvatten producerat från yt- och grundvattentäkter. Pågående klimatförändringar medför utmaningar i att säkerställa en god dricksvattenförsörjning och innovativa lösningar undersöks ständigt. Regnvatteninsamling är en metod som använts långt tillbaka i tiden för att framställa dricksvatten. Dock har metoden under mänsklighetens modernare tid ansetts förlegad. I och med rådande problematik gällande vattenförsörjning i världen har regnvatteninsamling återvänt på många platser som icke-drickbar och drickbar vattenförsörjningskälla. Den här rapporten redovisar en studie av möjligheten att implementera regnvatteninsamling i två studieområden, studieområde A och B, på Muskö i Stockholmsskärgård. Syftet var att undersöka hur regnvatteninsamling på olika sätt kan bidra till att tillgodose vattenbehovet för framtida planerad bostadsbebyggelse på ön. I studieområde A undersöktes huruvida saltvatteninträngning till grundvattenmagasin förekom samt möjligheten till infiltration av insamlat regnvatten till grundvattenmagasin i syfte att förhindra saltvatteninträngning. I studieområde B undersöktes hur stora mängder vatten regnvatteninsamling från takytor teoretiskt skulle kunna bidra med till beräknat vattenbehov. Framtida klimat togs i åtanke och kvantiteten regn som i framtiden kommer falla i området bestämdes från två RCP, representative concentration pathways, klimatscenarion RCP4.5 och RCP8.5. RCP4.5 utgår från att koldioxidutsläppen kulminerar år 2040 medan RCP8.5 utgår från fortsatt höga koldioxidutsläpp. Beräkningar med antagande RCP4.5 påvisade att 117 000 m3 regnvatten per år teoretiskt kan insamlas från avrinningsområdet i studieområde A och ledas till grundvattenmagasinet för infiltration. Med antagande RCP8.5 anses maximalt 169 000 m3 regnvatten kunna insamlas till infiltration. Dock kunde konstateras att det med undersökta pumpflöden inte förekom saltvatteninträngning till akviferen och infiltration anses därför inte nödvändig i undersökt studieområde. Från takytor beräknades med RCP4.5 insamlat regnvatten kunna bidra med 8 % till vattenförbrukningen per hushåll, med RCP 8.3 beräknas regnvatten kunna bidra med 9 % av bedömd vattenförbrukning.

Vatten är en livsnödvändig förutsättning för allt levande och förändringar i vattentillgången kan ha förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att hitta ett hållbart sätt att konsumera och återanvända vatten på, särskilt i områden med risk för vattenbrist eller vattenkvalitetsproblem. Sandön är en skärgårdsö med speciell natur och denna studie behandlar en undersökning kring möjligheterna för implementering av regnvatteninsamling på ön för att minska grundvattenuttaget. Studien har omfattat en litteraturgenomgång, insamling, sammanställning och bearbetning av digitala data samt en fältstudie för insamling och kontroll av platsspecifika data. Resultatet av studien visar att möjligheterna för implementering av regnvatteninsamlingslösningar på Sandön är god och olika alternativa lösningar för insamling presenteras. Med den mest kostnadseffektiva lösningen blir den möjliga mängd som går att ersätta med regnvatten 26,7 % av hushållets användning under månaderna juni, juli och augusti, beroende på fastighetens storlek och utrymme för uppsamlingstank samt antalet personer. Den begränsande faktorn är inte potentialen på 23 miljoner liter vatten per år, utan uppsamlingstankens volym som är beroende av fastighetens storlek. Den beräknade optimala totala tankvolymen med avseende på nederbörd och vattenanvändning för Sandön är 3 m3. Vad studien också visar är att grundvattenuttaget på sommaren inte kan täckas upp av enbart regnvatten och att ytterligare lösningar krävs. / Water is a critical necessity for all living creatures and changes in the reservoirs may have disastrous consequences. It is important to find a sustainable way to consume and re-use water, especially in areas with a higher risk of water shortageor quality issues. Sandön is an island in the Swedish archipelago with unique nature and this study includes a survey on the possibilities for implementation of rainwater harvesting on the island in order to decrease the groundwater consumption. The study has covered a literature study on books, reports and articles, collection and processing of digital data and a field study was performed. The result of the study shows that the possibilities of implementation of rainwater harvesting solutions on Sandön is good and different system alternatives are presented. With the most cost-effective system the quantity that is possible to replace with rainwater is 26,7 % of the households use during the months of June, July and August, depending on the properties size, space for placement of tanks and the number of people. The limiting factor is not the potential of 23 millions of liters of water per year, but the volume of the storage tank which is dependent on the size of the property. The optimal total tank volume for Sandön is 3 m3. The study also concludes that the water consumption during the summer can not be covered only by the collection of rainwater and additional solutions are needed.

Denna rapport är resultatet av ett kandidatarbete inom miljö- och vattenteknik. Syftet med projektet var att undersöka om regnvatteninsamling, kort RVI, från tak är en gynnsam metod för användning till spannmålsodling, grönsaksodling eller djurhållning i sydöstra Sverige. För att uppnå syftet utgick studien från fyra frågeställningar. Dessa omfattade mängder regnvatten som kan samlas in, vattenbehovet för de tre användningsområdena, om kostnaden för ett RVI-system kan vägas upp av uteblivna skördeförluster under ett torrår och vilka möjligheter samt vilket intresse som finns för RVI-system. För att besvara frågeställningarna gjordes beräkningar av insamlad data från SMHI, Jordbruksverket, SCB, myndighetsrapporter, teknikleverantörers hemsidor och från Nordiskt samarbete. Till frågeställningen om möjligheter och intresse användes resultat från en enkätundersökning där jordbrukare, kommuner, konsulter, en institution och en teknikleverantör svarade på frågor. Slutligen gjordes en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades med hjälp av resultatet från beräkningarna och enkätsvaren. Resultatet visade att RVI från tak i Skåne, på Gotland och på Öland potentiellt kan samla in 169-256 m3 per år, beroende på nederbördsscenario. RVI bör vara mer gynnsamt för djurhållning än för bevattning av grödor, eftersom en större del av vattenbehovet kan tillgodoses för djurhållning än för bevattning. Det kunde även konstateras att det krävs många torrår för att de uteblivna förlusternas ekonomiska värde ska väga upp kostnader för ett RVI-system. Enkätsvaren visade att majoriteten av aktörerna ansåg att det fanns en potential för RVI från tak och att alla lantbrukare som svarade kunde tänka sig att använda RVI-system i framtiden, så ett intresse kunde konstateras. Det hade dock krävts fler enkätsvar för att dra välgrundade slutsatser kring hur möjligheterna ser ut för RVI i sydöstra Sverige.

During all periods of human history collecting rainwater has been a useful way to get access to water. With ongoing climate change the guarantee of having water available is changing. With increasing heat the weather behaviour is shifting leading to more intense weather, both extremer rain periods and droughts. Due to this situation collecting rainwater is getting more attention. Rainwater can be used for various water needs depending on how much treatment it has been going through. With a local recirculation of rainwater the stress on water sources and demand against the waterworks can decrease.  The aim of this master thesis was to develop a dimensioning tool, a recirculation map. A tool to quickly and easily analyse the potential of rainwater collection and rainwater reuse. With the flexibility to compare different scenarios, users can evaluate their options on rainwater collecting system.  The recirculation map contains two parts. An interactive map that gives the user a quick way to get access to the rooftop surface area in which the collection of rainwater occurs. The other part is a dimensioning tool to quickly analyse the potential in collecting rainwater in relation to various water needs. Input parameters like rooftop area, runoff coefficient, rainwater demand per day and water magazine size were used for the dimensioning tool to analyse potential in collecting rainwater. The recirculation map ended up fulfilling all the demands and goals that were set at the beginning of the project.

Syftet med detta projekt var att förse Region Uppsala med ett förslag på ett hållbart regninsamlingssystem som kan användas vid den spårvagnsdepå som ska byggas utanför Uppsala. Detta i enlighet med regionens hållbarhetsmål, som bland annat anger att vattenkvalitet ska anpassas efter användningsområde. Projektet utfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS energi.  För att undersöka befintliga regninsamlingssystem i Sverige användes en semi-systematisk litteraturstudie. De system som undersöktes var huset Celsius i Uppsala, Sergelhusen i Stockholm och Citypassagen i Örebro.  Dessa system jämfördes utifrån fyra kriterier och poängsattes baserat på hur väl de uppnådde dessa. Taktypers påverkan på det insamlade regnvattnets kvalitet jämfördes genom en litteraturstudie. Dessutom utvecklades ytterligare ett poängsystem baserat på Livsmedelsverkets kvalitetskrav för dricksvatten där kvalitetsparametrarna rangordnades utifrån hur allvarliga konsekvenser exponering för dessa skulle ge. För att avgöra vilket ändamål som det insamlade vattnet skulle kunna användas till inom spårvagnsdepån modellerades två system, ett för toalettspolning och ett för spårvagnstvätt. Systemet som Citypassagen använder är mest lämpat för implementering vid depån. Systemet är skyfallssäkert då det finns en dagvattentank innan reningen och eftersom dagvattentanken är av tillräckligt stor kapacitet för att hantera intensivt regn utan att omkringliggande ytor påverkas. Detta regninsamlingssystem har även kapacitet att täcka över 70 % av Citypassagens årliga vattenbehov för spolning av toaletter. Resultaten visar att galvaniserad metall var den mest lämpade taktypen om first flush används. First flush är en metod som används vid regninsamling där den första insamlade vattenvolymen avlägsnas före den faktiska regninsamlingen sker. Om first flush inte användes var gröna tak, takspån av trä eller takpannor av lera de mest lämpliga taktyperna på depåtaket. Gröna tak och takspån av trä bidrar till organiskt material i det insamlade regnvattnet som vid klorrening bildar flyktiga och giftiga biprodukter. Gröna tak och takspån av trä bör därför ej kombineras med regninsamling till en spårvagnstvätt där klorrening förekommer.   Modelleringen av vatteninsamling och förbrukning, baserat på nederbördsdata från 1994–2023, visar att recirkulerat vatten och/eller regnvatten kan ersätta ungefär 99 % av det förväntade vattenbehovet inom depån oavsett val av användningsområde.  Vid ett system anpassat för spolning av toaletter utnyttjas 28,4 % av tillgängligt vatten medan systemet för tvätt av spårvagnar utnyttjar 81,8 %. Utifrån resursutnyttjande av vatten anses därmed spårvagnstvätt vara det bättre lämpade användningsområdet. Dessa resultat är baserade på de största undersökta kapaciteterna hos dagvattentanken vilket motsvarar 105 m3 vid spolning av toaletter respektive 210 m3 vid spårvagnstvätt. Studien visar att implementering av ett regninsamlingssystem vid den planerade spårvagnsdepån är möjligt och att detta bidrar till en avsevärd minskning av användningen av kommunalt dricksvatten. Dessutom kan projektet och dess rekommendationer fungera som modell för framtida initiativ och därigenom främja hållbar utveckling.

<p>The access to water in the regions around Lake Victoria varies with the rainy seasons. Today the daily labor of fetching water is a heavy burden for people in the rural areas. In the process of this study farmers in the Western and Nyanza provinces in Kenya are interviewed, water samples are analysed and present rainwater harvesting techniques and purification methods are observed. As a result, suitable solutions to the problems found are discussed. An optimal system is chosen for the region with a concept selection matrix. An elaborated dimensioning tool for roof and purpose-built harvesting systems is developed. Finally a summarized manual is attached in order to raise interest for rainwater harvesting among the farmers that the non-governmental organisation SCC-Vi Agroforestry cooperates with.</p> / <p>Tillgången till vatten i områdena kring Victoriasjön varierar med regnperioderna. Det dagliga arbetet med att hämta vatten är idag en stor börda för människor på landsbygden. Under processen av denna studie intervjuas bönder i Western och Nyanza provinserna i Kenya, vattenprover analyseras och nuvarande regnvatteninsamlingstekniker och reningsmetoder observeras. Som ett resultat diskuteras passande lösningar på de problem som hittats. Ett optimalt val av komplett system för regionerna tas fram med hjälp av en konceptvalsmatris. Ett genomarbetat verktyg för dimensionering av tak- och ändamålsbyggda insamlingssystem utvecklas. Slutligen inkluderas en sammanfattande manual för att väcka intresse för regnvatteninsamling bland de bönder som den ideella organisationen SCC-Vi Agroforestry samarbetar med.</p>

Wikområdet vid Lårstaviken sydväst om Uppsala har sedan sommaren 2018 haft problem med vattentillgången. Region Uppsala som förvaltar området har tillsammans med STUNS Energi beställt en undersökning av möjliga tekniska systemlösningar som kan lösa vattenproblematiken. Undersökningen har bestått av en litteraturstudie och en fallstudie där ett platsbesök på Wikområdet ingick. Systemlösningarna som analyseras i den här undersökningen är högtrycksspolning av brunnarna på området, konstgjord grundvattenbildning via infiltration, regnvatteninsamling, ytvattenrening, recirkulation av vatten samt vattenbesparande tekniker. Idag tar Wik vatten från brunnarna på området och när dessa inte producerar tillräckligt mycket vatten kör lastbilar ut vatten till Wik. Denna systemlösning analyseras också i undersökningen, men används främst som referens. För att bedöma vilken lösning som är bäst lämpad för området undersöktes dessa med avseende på en mängd olika kriterier i en multikriterieanalys. Exempel på kriterier i multikriterieanalysen är kostnad, hälsorisker, färg och lukt på vattnet, kemikalieanvändning, platskrav samt hur stor andel av vattenbehovet lösningen kan tillgodose. Kriterierna viktades mot varandra och lösningarna tilldelades betyg inom varje kriterium. Lösningen med högst poäng från multikriterieanalysen var högtrycksspolning av brunnarna, delvis på grund av de låga kostnaderna. Om högtryckspolningen inte lyckas rekommenderas ytvattenrening med nanofilter. Vattenbesparande tekniker visade sig vara en bra lösning för Wik, då den minskar vattenförbrukningen. De sämre lösningarna visade sig vara regnvatteninsamling och återcirkulation av vatten på grund av att de inte täcker hela behovet och har dyra installationskostnader. / Ever since the summer of 2018 the Wik-area by Lårstaviken, a part of the lake Ekoln, southwest of Uppsala in Sweden, have had issues regarding their water assets. The proprietor of the area, Region Uppsala, has therefore together with STUNS Energi ordered an analysis with the aim to examine different technical system solutions to solve the issue. The analysis consisted of a literature study and a case study which included an excursion to Wik. The system solutions analysed in this review are hydraulic fracturing of the wells situated in the area, artificial groundwater recharge through infiltration, rainwater harvesting, surface water treatment, recirculation of water and finally water-saving devices. Wik is currently retrieving water from the wells situated on the area and when they do not produce enough water, trucks are hired to drive complimentary water to Wik. This solution is analysed as well, but mostly for reference purpose. A multi-criteria analysis was implemented to assess which of the different solutions were best suited for the area regarding different criteria. Examples of criteria making up the multi-criteria analysis are cost, health concerns, colour and odour of the water, use of chemicals, space requirement and finally how much of the water consumption that is satisfied. The criteria were ranked against each other and the solutions were awarded a score within each criterion. Hydraulic fracking of the wells was awarded the highest score from the multi-criteria analysis, partly because of the low cost. However, if hydraulic fracking does not satisfy the water needed for the area, surface water treatment with nanofiltration is recommended.  Water-saving devices turned out to be an appropriate solution for Wik since it decreases the water consumption. The solutions less applicable to Wik were rainwater harvesting and recirculation of water due to the fact that they do not satisfy the whole amount of water needed and the expensive cost of installation.

Att samla in regnvatten för att använda till olika syften har under de senaste åren blivit allt vanligare i flera länder. Denna metod är fördelaktig ur flera miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter då den bidrar till minskad dricksvattenförbrukning och förbättrad dagvattenhantering. I Sverige är tekniken relativt obeprövad men flera stora byggnader där det ska implementeras är nu under byggnation. En av dessa är Celsiushuset i Uppsala där regnvatten ska samlas in på taket för att användas till toalettspolning. I dagsläget finns bristfällig kunskap om sådana system inom sektorn för samhällsbyggnad. Syftet med examensarbetet var dels att undersöka effektiviteten (andelen av toalettspolningen som sker med regnvatten) hos Celsiushusets system och utifrån det föreslå en lämplig magasinstorlek, och dels att rekommendera vattenreningsmetoder för att inte mikrobiell tillväxt eller algtillväxt ska uppstå eller att regnvattnet ska bli missfärgat eller orsaka luktproblematik.  Effektiviteten undersöktes, tillsammans med relaterade parametrar såsom nederbörd, avrinning och insamlad nederbördsmängd, genom att utföra dagliga simuleringar för tre olika femårsperioder. Tidsperioderna motsvarade en nederbördsfattig period, en genomsnittsperiod och en nederbördsrik period mellan åren 1961-2017 och simuleringarna utgick från dygnsvärden för nederbörd och temperatur. Även förenklade kostnadsberäkningar utfördes för att undersöka kostnadens variation med varierande magasinstorlek. Reningsmetoderna rekommenderades utifrån en litteraturstudie samt beräkningar av takavrinningens föroreningsbelastning som utfördes med StormTac. För den planerade magasinstorleken på 50 m3 är systemets effektivitet störst under sommaren och hösten (60-100 % ett genomsnittsår) och lägst under årets första månader (30-40 % ett genomsnittsår). Den sammantagna effektiviteten för den planerade storleken är för den nederbördsfattiga perioden 40 %, för genomsnittsperioden 51 % och för den nederbördsrika perioden 56 %. En magasinstorlek på mellan 50 m3 och 75 m3 är lämplig för att uppnå relativt hög genomsnittlig effektivitet och årlig insamlad nederbördsmängd, utan att medföra alltför höga kostnader. Magasinet bör inte vara mindre än 50 m3 och en volym närmare 75 m3 vore fördelaktigt för den insamlade nederbördsmängden. Reningsmetoderna som rekommenderas för systemet är takbrunnar med kupolsil, avskiljning av det första flödet, sedimentering i sandfångsbrunnar och i magasinet samt ett snabbt sandfilter och UV-behandling. / In recent years, there has been an increased usage of rainwater harvesting globally. The technology reduces drinking water consumption and improves stormwater management. In Sweden, the implementation of rainwater harvesting is still at an early stage but several systems are now under construction. One of them is in Celsiushuset in Uppsala where rainwater will be used for toilet flushing. One aim of the project was to calculate the efficiency (the ratio between the volume of used rainwater and the water demand for toilet flushing) of the system. Based on the efficiency and economic calculations, an appropiate storage tank size was to be identified. An additional aim was to recommend water treatment methods that would prevent color or odour in water in the toilets and also prevent microbe and algae growth. The efficiency, along with other parameters, was examined with simulations for three periods between 1961-2017 with different precipitation amounts. Also, a simplified calculation of the systems' costs depending on tank size was carried out. The recommendation of treatment methods was made based on a literature review combined with a calculation of the roof runoff quality, which was performed in StormTac. For a tank size of 50 m3, the highest efficiency of the system is obtained during summer and autumn and varies between 60 % and 100 %. The mean efficiency for the different periods has a higher value with increased precipitation amount and the efficiency is 40 %, 51 % and 56 %, respectively. An appropiate size of the rainwater storage tank would be between 50 m3 and 75 m3. The recommended treatment methods include strainers on the roof, a first flush diverter, sedimentation, a rapid sand filter and UV treatment.

The access to water in the regions around Lake Victoria varies with the rainy seasons. Today the daily labor of fetching water is a heavy burden for people in the rural areas. In the process of this study farmers in the Western and Nyanza provinces in Kenya are interviewed, water samples are analysed and present rainwater harvesting techniques and purification methods are observed. As a result, suitable solutions to the problems found are discussed. An optimal system is chosen for the region with a concept selection matrix. An elaborated dimensioning tool for roof and purpose-built harvesting systems is developed. Finally a summarized manual is attached in order to raise interest for rainwater harvesting among the farmers that the non-governmental organisation SCC-Vi Agroforestry cooperates with. / Tillgången till vatten i områdena kring Victoriasjön varierar med regnperioderna. Det dagliga arbetet med att hämta vatten är idag en stor börda för människor på landsbygden. Under processen av denna studie intervjuas bönder i Western och Nyanza provinserna i Kenya, vattenprover analyseras och nuvarande regnvatteninsamlingstekniker och reningsmetoder observeras. Som ett resultat diskuteras passande lösningar på de problem som hittats. Ett optimalt val av komplett system för regionerna tas fram med hjälp av en konceptvalsmatris. Ett genomarbetat verktyg för dimensionering av tak- och ändamålsbyggda insamlingssystem utvecklas. Slutligen inkluderas en sammanfattande manual för att väcka intresse för regnvatteninsamling bland de bönder som den ideella organisationen SCC-Vi Agroforestry samarbetar med.

Vattenbesparing och alternativa lösningar för att tillgodose vattenbehovet har blivit mer aktuellt de senaste åren med torka. Regnvatteninsamling för hushållsanvändning används redan på många platser runtom i världen men är begränsad i Sverige idag. Syftet är att dels undersöka en lämplig dimensionering av ett system för regnvatteninsamling för hushåll i Jälåsa och att identifiera olika drivkrafter och hinder. Metoden i denna studie har varit dels massbalans- och effektivitetsberäkningar för att se hur mycket regnvatten som kan samlas in och dels intervjuer med två teknikleverantörer och fem kommuner för att utvärdera den juridiska, sociala och ekonomiska potentialen. Resultatet visade att tankstorlek på mellan 1000 och 4000 liter är rimligt för hushållsanvändning till toalett eller toalett och tvättmaskin och ger en effektivitet (procent av vattenbehovet som täcks av regnvatten) på mellan 83,6 % och 96,0 %. Vilken storlek som är mest lämplig beror på faktorer såsom vad regnvattnet används till, takyta, antal personer i hushållet och om first-flushbortledning används. Beräkningar visar att ungefär 19-29 % av den totala dricksvattenförbrukningen skulle kunna sparas i Järlåsa, vilket motsvarar ungefär 4 400 till 6 700 kubikmeter dricksvatten per år. Resultatet visar även att torrperioder då tanken är tom blir kortare med en större tankstorlek och det finns tydliga skillnader i volym vatten i tanken mellan olika nederbördsrika år. Enligt kommuner ansågs potentialen för regnvatteninsamling vara störst för bevattning i dagsläget men att de även var positivt inställda till annan användning såsom toalettspolning och tvättmaskin. Identifierade hinder var oro kring kontamination av dricksvatten, brist på ekonomisk lönsamhet till följd av låga dricksvattenpriser i Sverige och behov av förtydligande av krav och vilka risker som finns med regnvatteninsamling. Idag är potentialen och motivationen som störst för de som har dålig tillgång på vatten och en ökad miljömässig medvetenhet skulle kunna öka implementeringen av regnvatteninsamling i Sverige. Slutsatsen är att det finns potential för regnvatteninsamling men att det fortfarande krävs viss utveckling och mer kunskap om regnvatteninsamling under svenska förhållanden. / Water saving and alternative solutions to supply drinking water have become more important due to several consecutive droughts in recent years in Sweden. Rainwater harvesting for households is already being used in many places around the world but still has limited application in Sweden. The purpose with this study is to investigate a suitable sizing of a rainwater harvesting system in Järlåsa and to identify drivers and obstacles for implementation. The methods used in this study were firstly calculations based on mass balance and efficiency estimates and secondly interviews with two technology providers and five municipalities. The results showed that a tank size between 1000 and 4000 liters would be suitable for the purpose of supplying water for flushing toilets and for washing machines and the efficiency (percentage of water demand being met by rainwater) would be between 83,6% and 96,0%. What size tank is recommended depends on factors such as what rainwater is used for, roof area, number of people in household and whether first-flush is diverted. Results show that around 19-29%, around 4 400 to 6 700 cubic meters per year, of the total potable water consumption could be saved in Järlåsa every year using rainwater harvesting. The results also show that the dry periods, when the tank was empty, become shorter with a larger tank size and that there are distinct differences in the volume rainwater in the tank between years with varying precipitation. According to municipalities the potential was highest for irrigation purposes today but there was also potential for use in household for flushing toilets and supplying washing machines. The identified obstacles were concern regarding contamination of the drinking water supply, lack of economic profitability as a consequence of low water prices and the need for clarification of requirements and risks with rainwater harvesting. Today the potential and motivation is highest for those with an insufficient water supply and an increase in the environmental awareness could possibly enhance implementation further. The conclusion is that there is potential for rainwater harvesting but that there still is a need for some development and more knowledge regarding rainwater harvesting under Swedish conditions.