Den psykiska ohälsan har ökat mycket i Sverige de senaste åren och psykisk ohälsa är nu den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringsansvaret har tidigare varit mer inriktat på den fysiska miljön framför den psykosociala miljön. Rehabiliteringens syfte är ”att ge människor i yrkesverksam ålder hjälp att återvinna sin arbetsförmåga och beredas möjlighet att genom förvärvsarbete försörja sig själv”. Vad som ska göras och hur rehabiliteringen ska se ut när det kommer till psykisk ohälsa är inte lika självklart som när en anställd exempelvis har brutit en arm. I socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen finns regler kring rehabiliteringsarbetet och lagen om anställningsskydd behandlar reglerna kring uppsägning av en arbetstagare. Ingen av lagarna innehåller detaljer kring rehabiliteringsarbetet. De mer detaljerade instruktionerna har framkommit genom rättspraxis från arbetsdomstolen. En sjuk arbetstagare har förstärkt anställningsskydd vilket gör att arbetsgivaren inte ska kunna säga upp en arbetstagare om arbetsgivaren inte först har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar är inte alltid helt självklart. Denna uppsats kommer att undersöka vad som krävs för att arbetsgivaren ska anses ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, men även vilket ansvar arbetstagaren själv har samt vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en psykiskt sjuk arbetstagare. För att svara på dessa frågor har lagstiftning, förarbeten samt rättspraxis undersökts och analyserats.

<p>Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet.</p><p>För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.</p>

Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet. För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.

Aim and questions: The purpose of this paper is to clarify the responsibilities employers have for rehabilitation and to explore how it conforms to an employers' actual condi-tions. Furthermore, the intention is to increase knowledge of how employers interact with other partners in the rehabilitation process and what affects sick people to return to work. The following three questions form the basis of this paper: What are employers’ responsibilities for rehabilitation under the law and how is it consistent with an employer's actual conditions? What is the role of employers in the rehabilitation co- operation with other actors? What factors influence sick people to return to work? Method: The paper has used a true scientific and a legal sociological method to examine how the regulated employer responsibility for rehabilitation relates to what is practical in re-ality. To achieve the purpose, four empirical interviews were conducted with Örebro Municipality, Insurance, occupational health Previa and a doctor, which all of them have an important role in the rehabilitation process. The interviewees received questionnaires in advance so they knew what was requested. Results: Sickness absence rates increased in Sweden during 2000-´s which has brought more attention to rehabilitation. Previous research shows that a dysfunctional workplace often has more sick leave than a well-functioning workplace and that employer’s incentives to improve working conditions differ. Employers have statutory occupational health and rehabilitation responsibilities, but the question is how it is fulfilled? The results show that Örebro Municipality has several documents that describe how they should proceed with their occupational health and rehabilitation work, and that they have introduced a so called health package. It is hoped that this preventative approach will lead to a reduction in sickness absence. The statistics also show that the proportion of long-term sickness has subsided, which they among other things think may be due to the rehabilitation chain introduced in 2008 with fixed time limits. Conclusion: Prevention and health promotion is essential to reduce the risk of sick leave and that earlier rehabilitation measures, the better. The rehabilitation chain has led to an earlier and more structured rehabilitation program and that more cases of illnesses are concluded more quickly. However, the rehabilitation interaction needs further improvement, in hopes that ongoing efforts will bring.

No description available.

No description available.

The purpose of this paper is to analyze the employers’ responsibilities for rehabilitation of employees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of the rehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study about rehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process of the rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, which factors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark and Sweden regarding the employers responibility for rehabilitation. A juridical method has been used for in this study. It is mainly the social insurance office, the employer and the employee who have the responsibilities for the process of the rehabilitation. The social insurance offices foremost function is to coordinate and supervise the efforts, which are needed for the rehabilitation. The employers shall take actions which are needed for an effective rehabilitation, have responsibility for the systematic work environment management and give the social insurance office the information that is needed. The employees responsibility is to participate in the planning of the rehabilitation and in the actual rehabilitation as good as possible. There are many factors which affect the rehabilitation for those who due to illness or injury are unable to work. It can for example be the employees own participation in the rehabilitation, the systematic work environment management and the size of the company. There are differences between Sweden and Denmark regarding the employers responsibility for the rehabilitation. The most important difference is that the employer in Denmark does not have any responsibilities for the rehabilitation. There is also a difference between the countries in the employment security.

AbstractThis paper seeks to answer how well the unit managers in a community live up to itsresponsibility for rehabilitation. What opportunities and obstacles center managersfeel that they have in the rehabilitation process and their expertise in rehabilitationare adequate. The essay is based on qualitative, in which six interviews wereconducted to help capture the Heads of Unit subjective experiences. Five of therespondents are heads of units in the elderly, and an interview with therehabilitation coordinator of the municipality. Respondents' comments and relevantliterature form the basis for this essay. Analysis has been done with the help of roletheory and specifically theater theory. Theatre theory can be compared to aprofessional role, as they are commonly prescribed roles on how a person should actprofessionally and that they should leave the role when they go off the stage. Theresults show that it came mainly from two perspectives. For one thing, some of theunit heads an attitude that rehabilitation coordinator "take over" rehabilitationliability after an investigation stalled, although they are primarily responsible for coworkers.Stated that they have primary responsibility for the employee. The otherperspective that emerged of the result is that the unit managers often have dualroles. Then they will both be controlling managers and a care person that caresabout its employees.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetsgivare verksamma i bemanningsbranschen. I uppsatsen redogörs för en arbetsgivares rehabiliteringsansvar i allmänhet samt vilket rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivare i bemanningsbranschen för att därefter presentera de likheter/skillnader som finns. Vidare utreds också i vilken utsträckning en arbetsgivare i bemanningsbranschen är skyldig att anpassa och/eller omplacera en arbetsoförmögen arbetstagare i rehabiliteringssyfte. En viktig utgångspunkt för uppsatsen och särskilt för analysen är det trepartförhållande som råder i bemanningsbranschen, och den ansvarfördelning detta medför. Eftersom det inte finns lagbestämmelser som reglerar rehabiliteringsansvaret i bemanningsbranschen blir ansvarsfördelningen mellan bemanningsföretaget och kundföretaget betydande. Även samspelet mellan dessa parter blir avgörande för en arbetstagares rehabilitering. Uppsatsen belyser att det finns behov av en reglering av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i bemanningsbranschen. Det Rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivare i bemanningsbranschen skiljer sig inte från det allmänna rehabiliteringsansvaret och jag påstår, vilket även är uppsatsens slutsats, att detta kan innebära problem vid tillämpningen av dessa regler. De lagbestämmelser som reglerar rehabiliteringsansvaret är inte anpassade för bemanningsbranschen. Med anledning av detta menar jag att rehabiliteringsansvaret för arbetsgivare i bemanningsbranschen borde regleras ytterligare. / The purpose of this paper is to highlight the employer's rehabilitation liability of employers engaged in the staffing industry. This paper describes an employer's responsibility for rehabilitation in general as well as rehabilitation responsibilities of employers in the staffing industry, followed by a presentation of the similarities / differences between "regular" employers and staffing agencies. The paper also investigates to what extent an employer in the staffing industry is required to adapt and / or relocate a disabled employee in purpose of rehabilitation. An important starting point for this paper and in particular for the analysis is the partnership of three that exists in the staffing industry, and the division of responsibility that entails. This partnership consist cooperation between the staffing agency, the client company and the employee. The absence of a legal regulation of the responsibility for rehabilitation in the staffing industry makes the division of responsibilities between the agency and the client company significant. The interaction between these partners is crucial to the rehabilitation of an employee. This paper highlights the need for a legal regulation of the employer's responsibility for rehabilitation in the staffing industry. The employer's rehabilitation liability of employers engaged in the staffing industry are no different from the general responsibility for rehabilitation and I say, which is also the conclusion of this paper, that this may cause problems when applying these regulations. The legal regulation of the responsibility for rehabilitation is not suitable for the staffing industry. For this reason, I say that the rehabilitation liability of employers in the staffing industry should be regulated to a greater extend.