Rapporten är skriven för ett högskoleingenjörsexamensarbete på kungliga tekniska högskolan, inom programmet maskinteknik, med inriktning industriell ekonomi och produktion. Bakgrunden av detta arbete ska ge läsaren en grund för de olika modellerna, elbilar och vätgasbilar samt väcka ett intresse för att bevara säkerheten med valet av bil. Syftet och målet med denna studie har varit att presentera en jämförelsestudie, gällande elbilar och vätgasbilar, samt svara på frågeställningarna som arbetet tagit fram. Resultatet av arbetet bygger på både FMEA- analyser för vätgasbilar och elbilar, samt jämförelsematris som ger en förtydligad bild på skillnader mellan elbilar och vätgasbilar, ur vissa valda funktioner. En förtydligad bild av FMEA analysen har byggt, genom att tillämpa ett paretodiagram som beskriver de olika risker och prioritering som finns för respektive modell. Rekommendationer och ytterligare säkerhetsarbeten för att minimera dessa risker beskrivs i FMEA analysen, utifrån indata och beskrivningar från tidigare rapporter, samt kunskap från studier. Resultatet från FMEA- analysen, paretodiagrammet, samt jämförelsematrisen visar att vätgasbilar är en säkrare modell och har en framtid eftersom utvecklingsmöjligheterna fortfarande finns, då dessa är nya på marknaden. Vätgasbilen är även mindre riskbenägen modell jämfört med elbilar, detta kan man visa med hjälp av RPN-talet, som är lägre för vätgasbilar, i jämförelse med elbilarnas RPN-tal. / The background of this thesis will give the reader the basis for the models of electric and hydrogen fueled vehicles. The purpose and goal of this study has been to present a comparative study regarding electric and hydrogen vehicles, and to answer the questions that the study has raised. The results of the work are based on both FMEA analysis for hydrogen and electric vehicles, as well as a comparison matrix that provides a clarified picture of the differences between electric vehicles and hydrogen vehicles, through certain selected factors. A clarified picture of the FMEA analysis results has been built by applying a pareto diagram that describes the different risks of each model and also what their priorities are. Recommendations and additional safety work to minimize these risks are suggested and described in the FMEA analysis, based on input data and descriptions from previous reports, as well as gained knowledge from studies. The results from the FMEA analysis, pareto-diagram and the comparison matrix shows that hydrogen vehicles are a less risk-prone model compared to electric vehicles and have a bright future as development opportunities still exist, this due to the fact that they are still new in the automotive industry. This can be proved with the help of the RPN number for hydrogen vehicles, which is lower compared to the RPN number of electric vehicles.

Målet med detta projekt var att optimera produktionslinjen för att maximera antalet färdigställda artiklar som produceras. Projektet påbörjades med en planering och en undersökning av de verktygen som skulle användas så som simulering, lean och information relaterat till produktionslinjen. Därefter modellerades den i simulerings-verktyget utifrån den faktainsamlingen som utfördes och simuleringsmetoden. När modellen var klar utfördes experimentella tester för att undersökningar hur specifika faktorer så som strategiskt placerade buffertar och antalet operatörer påverkade effektiviteten på produktionslinjens bearbetning. Utifrån resultaten av dessa tester bestäms en optimal nivå för faktorerna som skall användas i full factorial design testerna. Med dessa tester utförda kunde det noteras att ingen optimering kunde utföras på produktionslinjen då simuleringen uppnådde endast 72% när målet för produktionslinjen är 75%. Istället gavs andra strategiska rekommendationer på vad företaget kunde göra för att öka effektiviteten på produktionslinjen. Dessa rekommendationer inkluderar, en tillfällig buffert, vänta ut de tillfälliga stoppen, åtgärda avvikande processteg och minska kassationerna. / The goal of this project was to optimize the production line to maximize the number of completed items produced. The project started with a planning and research of the tools which will be used such as simulation, lean principles, and information related to the production line. Thereafter, it was modelled in the simulation tool based on the data collection that was carried out and the simulation method. Once the model was ready, experimental tests were conducted to investigate how specific factors, such as strategically placed buffers and the number of operators, affected the efficiency of the production line's processing. Based on the results of these tests, an optimal level for the factors to be used in the full factorial design tests was determined. With these tests performed, it was noted that no optimization could be carried out on the production line as the simulation achieved only 72% efficiency when the target for the production line is 75%. Instead, other strategic recommendations were provided on what the company could do to increase the efficiency of the production line. These recommendations include, a temporary buffer, waiting out temporary stoppages, addressing deviant process steps, and reducing rejections.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem som medför ökad risk för följdsjukdomar och kan bidra till konsekvenser för reproduktiv hälsa. Svårigheter med att bli gravid och upprepade missfall kan leda till att kvinnor blir ofrivilligt barnlösa. Fler kvinnor söker sig till bariatriska enheter med förhoppning om att viktnedgång kan leda till föräldraskap. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap och information om graviditet efter bariatrisk operation. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av graviditet efter bariatrisk operation. Metod: Kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor. Data har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sju subkategorier. Sammanfattningsvis beskrev kvinnorna ett behov av mer information och rekommendationer i samband med graviditet efter bariatrisk operation. Att barnmorskor har kunskap om eller vilja att ta reda på information om graviditet efter bariatrisk operation för att bemöta kvinnorna och frågor är en viktig del för goda relationer. Konklusion: Befintlig kunskap och rekommendationer i samband med graviditet efter bariatrisk operation behöver stärkas. Barnmorskor behöver mer utbildning inom området för att kunna bemöta ett växande behov. Det är önskvärt att ett fungerande samarbete mellan barnmorskor och bariatriska enheter initieras. / Background: Overweight and obesity is a growing health problem that entails an increased risk of sequelae and can contribute to consequences for reproductive health. Having difficulties getting pregnant and repeated miscarriages can lead to women becoming involuntarily childless. More women are applying to bariatric units with the hope of weight reduction leading to parenthood. Previous research has shown that there is a lack of knowledge and information about pregnancy after bariatric surgery. Purpose: To shed light on women's experiences of pregnancy after bariatric surgery. Method: Qualitative survey with semi-structured interviews with 10 women. The data has been processed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The results revealed three categories and seven subcategories. In summary, the women described a need of more information and recommendations concerning pregnancy after bariatric surgery. If midwives have knowledge of or an ambition to find information about pregnancy after bariatric surgery to meet women’s needs and questions is an important part for good relations. Conclusion: Existing knowledge and recommendations concerning pregnancy after bariatric surgery need to be strengthened. Midwives need more education to be able to meet a growing need. It is desirable that a functioning collaboration between midwives and bariatric units is initiated.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att studera om träning på olika intensitetsnivåer påverkar upplevd stress hos kvinnor i Sverige. Denna studie kommer svara på dessa frågeställningar:  <ol type="1">Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning jämfört med kvinnor som inte tränar alls? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som inte tränar alls?           Metod: Studien är en tvärsnittsstudie, genom enkätundersökningar har skillnader i upplevd stress jämförts på kvinnor med medelålder 39,03 år ( ± 14,44), som antingen tränat högintensivt eller lågintensivt. Resultaten har jämförts med en referensgrupp bestående av kvinnor som inte tränar alls. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) inklusive tio stycken intensitets-frågor för inklusion i studien skickades ut via sociala medier, Facebook. Resultat: En signifikant skillnad sågs vid jämförandet av kvinnor som tränar högintensivt och referensgrupp, (p=0,001), poängmässig skillnad i PSS10; 7,67 poäng. Ingen signifikant skillnad redovisades mellan högintensiv och lågintensiv grupp (p=0,737), detsamma gällde lågintensiv och referensgrupp (p=0,081). Slutsats: Högintensiva kvinnor hade reducerad upplevd stress jämfört med kvinnor som inte tränade alls. Ingen skillnad i upplevd stress kunde urskiljas mellan kvinnor som tränar lågintensivt och kvinnor som tränade högintensivt. Samma gällde kvinnor som tränade på låg intensitet jämfört med kvinnor som inte tränade alls, ingen skillnad i upplevd stress. / Purpose and aims: The aim is to study if different exercise-intensities affects perceived stress in Swedish women. This study will answer the following questions: <ol type="1">Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form of walking compared to women who participate in high-intensity exercise in the form of running? Is there a difference in perceived stress in women who participate in high-intensity exercise in the form of running compared to women who do not exercise at all? Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form walking compared to women who do not exercise at all?           Method: The study is a cross-sectional study, through questionnaires, differences in perceived stress have been compared in women with a mean age of 39,03 years (± 14,44), who either exercised with high intensity or with low intensity. The results have been compared to a reference group consisting of non-training women. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) together with ten intensity-questions for inclusion in the study was sent out via social media, Facebook. Results: A significant difference was detected in the comparison of the high intensity group and the reference group, (p=0.001), score difference in PSS10; 7,67 points. No significant difference between the high-intensity group and the low-intensity group (p=0.737), the same applied to the low-intensity group and the reference group (p=0,081). Conclusions: Women who participated in high intensity exercise had reduced percieved stress compared to women who did not exercise at all. No difference in percieved stress was observed between women who participated in low intensity exercise and women who participated in high intensity exercise. Similarly, no difference in percieved stress in women who participated in low intensity exercise and women who did not exercise at all.

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

<p>Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder. Syftet med denna uppsats är att ta reda på de tekniska orsakerna bakom problemet samt att ta fram lösningsförslag för att skapa en webbsida som är helt kompatibel i de moderna webbläsarna. Uppsatsen innehåller ett omfattande teorikapitel som behandlar definitioner, historik och problem. Teorin kompletteras av tre fältintervjuer med professionella webbutvecklare. Undersökningarna visar att kompati-bilitetsproblem beror på flera faktorer och att det är omöjligt att skapa en heltäckande lösning som kommer åt alla problem. Men genom att kombinera olika tekniker kan man skapa en metod som täcker en stor del av såväl generella som specifika kompatibilitetsproblemen utan att kollidera med rekommenderade standarder.</p> / <p>During the 1990’s the two leading web browsers, Internet Explorer and Netscape Navigator, fought each other in a battle for market shares, the so-called browser war. This war caused almost complete incompatibility between the web browsers. Since then, there has been a continual development of common standards for the web. Today conditions for compatibility are a lot better compared to ten years ago, but the problem is not completely solved. The modern web browsers Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 and Safari can display the exact same web page differently despite common standards. The aim of this essay is to investigate the technical causes of the problem and to develop suggested solutions for creating a web page that is fully compatible in modern browsers. The essay contains an extensive literature study, considering definitions, history and problems. The theory was completed with three field interviews with professional web designers. The investigations show that compatibility problems depend on several factors and that it is impossible to create one exhaustive solution that encompasses all problems. However, by combining different techniques one can create a method that covers a large part of both general and specific compatibility problems without colliding with recommended standards.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft. Resultatet visade att kostnaderna kommer att bli omfattande vid installation samt att det kommer att krävas teknologiska åtgärder. Vidare visade undersökningen att inköpskostnaden endast utgör en liten del av fartygets investering och att barlastreningsanläggningar är tämligen underhållsfria. / The task discussed the consequences within the ship’s operation (economical costs and technology) companies will be affected with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force and ballast water has to be treated before entrance to the Baltic Sea. The purpose with the task was to find out which consequences companies will be forced with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force. The result compares the difference between law and recommendation because HELCOM’s recommendations are based on IMO’s Ballast Water Convention’s laws. A qualitative method has been used, such as an open interview form, where four different companies were interviewed. The purpose with the interviews was to see if the companies followed HELCOM’s recommendations and which consequences it would lead to and would be necessary when the Ballast Water Convention enters into force. The results showed that the costs would be extensive when installation takes place and it will require technical arrangements. The task also shows that the purchase cost only makes a small part of the vessel’s investment and ballast water treatment systems are almost totally maintenance-free.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder. Syftet med denna uppsats är att ta reda på de tekniska orsakerna bakom problemet samt att ta fram lösningsförslag för att skapa en webbsida som är helt kompatibel i de moderna webbläsarna. Uppsatsen innehåller ett omfattande teorikapitel som behandlar definitioner, historik och problem. Teorin kompletteras av tre fältintervjuer med professionella webbutvecklare. Undersökningarna visar att kompati-bilitetsproblem beror på flera faktorer och att det är omöjligt att skapa en heltäckande lösning som kommer åt alla problem. Men genom att kombinera olika tekniker kan man skapa en metod som täcker en stor del av såväl generella som specifika kompatibilitetsproblemen utan att kollidera med rekommenderade standarder. / During the 1990’s the two leading web browsers, Internet Explorer and Netscape Navigator, fought each other in a battle for market shares, the so-called browser war. This war caused almost complete incompatibility between the web browsers. Since then, there has been a continual development of common standards for the web. Today conditions for compatibility are a lot better compared to ten years ago, but the problem is not completely solved. The modern web browsers Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 and Safari can display the exact same web page differently despite common standards. The aim of this essay is to investigate the technical causes of the problem and to develop suggested solutions for creating a web page that is fully compatible in modern browsers. The essay contains an extensive literature study, considering definitions, history and problems. The theory was completed with three field interviews with professional web designers. The investigations show that compatibility problems depend on several factors and that it is impossible to create one exhaustive solution that encompasses all problems. However, by combining different techniques one can create a method that covers a large part of both general and specific compatibility problems without colliding with recommended standards.

Pharmaceutical detailing is moving to online environments because they are believed to save money, time, and be more convenient. Recently there has also been an increase in e-detailing due to the circumstances around COVID-19 pandemic. In the available literature, the transition to e-detailing is mostly evaluated through efficiency markers, with less focus on broader social implications and the interactions between people involved. To fill this gap and promote development of human-centred e-detailing technologies, this paper explores detailing interactions and related concerns which can guide the development of relevant detailing technologies. The field research and participatory Magic Machine workshops helped reveal and shape concerns which have implications for the future of e-detailing. High-level recommendations were derived to inspire further research and development of lasting, user-centred solutions. Design fiction artifacts were created to convey the research findings as boundary objects between pharmaceutical industry and academia. / Läkemedelskonsulenter flyttar sin verksamhet alltmer till en digital miljö då det anses spara pengar, tid och ska vara mer bekvämt. Covid-19 pandemin har också bidragit till en ökning av användandet av digitala verktyg för läkemedelskonsulenter. Tillgängliga vetenskapliga artiklar inom ämnet som utvärderar digitaliseringen för läkemedelskonsulenter gör det framför allt genom att mäta hur effektivt det är, och inte så mycket på de sociala följderna samt hur det inverkar på interaktionen mellan de inblandade parterna. För att fylla denna kunskapslucka och för att främja en människocentrerad digitalisering för läkemedelskonsulenter utforskar denna masteruppsats interaktionerna och dess relaterade följder, vilket kan användas som vägledning i utveckling av relevanta teknologier för läkemedelskonsulenter. Fältarbete, och en workshop som använde metoden Magic Machine, hjälpte till att ta fram och klargöra de problem som kan ha en viktig inverkan på framtida digitalt läkemedelskonsulterande. Design rekommendationer togs fram för att inspirera kommande forskning och utveckling av hållbara, användarcentrerade lösningar. Den skapade spekulativa designen visar upp forskningsresultat och på ett sätt som kan vara till användning av läkemedelsindustrin och universiteten.