Studien är genomförd i samarbete med det studerade brandförsvaret som infört nya riktlinjer kring deras rekryteringsprocess för brandmän. Studien har syftat till att undersöka och beskriva uppfattningar om brandförsvarets rekryteringstesters relevans i relation till brandmäns kompetens. Studiens syfte har konkretiserats i tre forskningsfrågor: (1) Hur beskriver testledarna och rekryteringsgruppen brandmäns arbete och arbetsuppgifter? (2) Vilka argument finns bakom användning respektive inte användning av tester i ett rekryteringssammanhang enligt testledarna samt rekryteringsgruppen? (3) Vilken funktion fyller testerna för att kunna urskilja den kompetens som efterfrågas av testledare samt rekryteringsgrupp för brandmän? Studien har en kvalitativ metodansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamhetens testledare och rekryteringsansvariga. Resultatet i studien visade att brandmännen beskriver att sitt arbete och arbetsuppgifter är främst kopplat till insatsförberedande arbetsuppgifter.Det huvudsakliga argumentet till tester vid rekrytering av brandmän handlar om en diskrepans mellan den kompetens studerande får från sin utbildning och den kompetens som efterfrågas på brandförsvaret. Argument till att inte utföra tester på stationen är dels att testerna riskerar att slå ut kandidater på fel grunder och dels att testerna kan hindra till mångfald på stationen. Den funktion testerna anses fylla för att urskilja efterfrågad kompetens är i huvudsak kompetenser som krävs vid insatsarbete. Några ifrågasätter dock testernas funktion och validitet. En slutsats i studien är oaktat vilka kompetenser som efterfrågas bör efterfrågad kompetens utkristalliseras innan en rekryteringsprocess påbörjas. Detta för att veta vilken funktion testerna fyller och i vilken utsträckning.

Att hitta och rekrytera rätt medarbetare är en utmanande uppgift för dagens rekryterare,därför behöver de säkerställa användningen av bra och tillförlitliga metoder.Arbetspsykologisk testning blir allt vanligare i rekryteringssammanhang. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för arbetspsykologisk testning ur rekryterares perspektiv. Studien berör användningen av tester, dess styrkor, svagheter och framtid,samt de etiska aspekter som testning berör. Detta togs fram genom semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma rekryterare, alla med erfarenheter av arbetspsykologisk testning.Resultatet visade att arbetspsykologiska tester antingen används som ett urvalsverktyg eller som ett komplement till intervjun. Vidare ställde sig rekryterarna positiva till rekryteringsprocessens fortsatta utveckling. De lyfte arbetspsykologiska tester som en naturlig del i rekryteringsprocessen och betonade framförallt dess fördelar i form av objektivitet och träffsäkerhet. Däremot framgick utmaningen i att helt utesluta magkänslan i beslutsfattandet, samt risken att bra kandidater faller bort om för mycket tilltro läggs till testresultatet

HR-arbetet är under ständig utveckling i en allt mer globaliserad värld, genom digitala lösningar förändras också rekryteringsarbetet. Plattformar så som LinkedIn ger möjligheten att finna kandidater i Australien så som i grannbyar. Denna kvalitativa studie syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-personal använder sig av LinkedIn i rekryteringsprocessen, samt vilka möjligheter och utmaningar det kan föra med sig. Informationen i denna studie ligger till grund från tidigare forskning på området samt från tre semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande respondenter, som samtliga arbetar aktivt med LinkedIn i rekryteringsprocessen.Resultaten visar att LinkedIn är användarvänligt och verktyget är en tillgång för rekryterare att enkelt nå ut till potentiella kandidater. Det finns en del utmaningar med plattformen att ha med i beaktning, då tillförlitligheten av vad personer skriver om sig själva kan variera. Trots de möjligheter och utmaningar som finns inom forskningsområdet, ställer studiens respondenter sig positiva till den digitala utvecklingen i rekryteringsarbetet.

Syftet med studien är att undersöka rekryterares upplevelser av digitala rekryteringsverktyg. Med stöd från en kvalitativ metod och valet av semistrukturerade intervjuer har vi åstadkommit och fått inblick i hur våra respondenter uppfattat digitala verktyg i rekryteringsprocesser. Med utgångspunkt från våra forskningsfrågor vill vi för det första få en förståelse för hur implementeringen av digitala verktyg har hanterats i olika organisationer. Vidare undersöker vi vilka möjligheter samt utmaningar respondenterna upplever i förhållande till användandet av digitala verktyg i rekryteringsprocesser. Studiens genomförande har utgått från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Bearbetning av empirin har hanterats genom en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Kurt Lewin’s förändringsmodell samt paradoxteorin. Med stöd av förändringsmodellen förklaras upplevelserna av digitala rekryteringsverktyg utifrån respondenternas berättelser. Genom användning av paradoxteorin har det framkommit att olika motsägelsefulla krafter som utgör olika paradoxer, dessa är av signifikant betydelse i förhållande till förståelsen av analysen kopplat till våra forskningsfrågor. Utifrån resultatet uppkommer det att digitala rekryteringsverktyg utgör ett stöd för rekryteringsprocessen, i olika organisationer. Vid implementering av nya digitala verktyg framkommer det från våra respondenter att ett bredare perspektiv gällande inkludering och planerade utbildningstillfällen i verktygen uppskattas. Möjligheter som identifieras i studien är att rekryterare anser att det bidrar positivt utifrån en tidsaspekt och att all kandidatinformation besparas i berörd organisations databas. Om vi ser till andra sidan myntet har det även framkommit utmaningar på grund av bristande kunskaper gällande IT i organisationen, integrationen mellan organisationers olika digitala verktyg är problematiskt i förhållande till arbetet. Slutligen berättar respondenterna att tillförlitligheten ifrågasätts vid implementeringen eller bristande kunskap av verktyget. / The purpose of the study is to examine recruiter's experiences of digital recruitment tools. The method of choice was qualitative in the form semi-structured interviews with an inductive approach. These have enabled us to gained insight into how our respondents perceived digital tools in recruitment process. The processing of the empirics has been handled through a thematic analysis that enables clarity as well as structure in the study. Based on our research questions, we first want to gain an understanding of how the implementation of digital tools have been handled in various organizations. In addition to this, we investigate what opportunities as well as challenges respondents experience in relation to the use of digital tools in the recruitment process. The study's theoretical starting points used to analyze the empirical material are Kurt Lewin's model of change and the paradox theory. With the support of the change model, the experiences of digital recruitment tools are explained based on the respondents' stories. Through the use of the paradox theory, it has emerged that different contradictory forces that constitute different paradoxes, these are of significant importance in relation to the understanding of the analysis linked to our research questions. Based on the results, it appears that digital recruitment tools constitute a support for the recruitment process in different organizations. When implementing new digital tools, the respondents reveal that a broader perspective regarding inclusion and planned training opportunities in the tools are appreciated. Opportunities identified in the study are that recruiters believe that digital tools contribute positively, based both on a time aspect and that all candidate information is saved in the relevant organization's database. If we look at the other side the coin, there have also been challenges due to lack of knowledge regarding IT in the organization and the fact that the integration between organizations' different digital tools is problematic in relation to the work. Finally, respondents say that reliability is question implementation and/or lack of knowledge of the tool.

Parallel to artificial intelligence (AI) becoming a more common complement in the recruitment processes, there has been a growing concern among human resources managers, that dehumanization will harm the relationship between employees and employers. Today we see that there has been another development with AI-based recruitment tools in human resources. Companies in many different industries work with AI to improve various aspects of business processes, such as speed, scale and decision-making. Efficiency improvement is a recurring concept in recruitment, especially for industries such as IT where digitalisation continues to increase. The purpose of the study is thus to investigate perceptions of candidate terms regarding AI-based recruitment. To achieve this, a qualitative study was conducted, with semi-structured interviews. Four people who underwent an AI-based recruitment process were interviewed, as well as two recruiters with expertise in the field. The material was analyzed using thematic analysis. The results show that the respondents had a negative attitude towards dehumanizing the recruitment process. A crucial factor that influenced the perception of the respondents was the inability of AI to assess social skills. A majority of respondents agreed that AI-based recruitment tools are necessary to make time-consuming administrative tasks more efficient. Only one respondent was willing to go through a completely AI-based recruitment process, and all respondents pointed out different ways in which the recruitment tools need to be improved. Finally, it was concluded that the AI-based recruitment process must be transparent, reviewed and used as a basis for decision-making rather than decision maker, in order for candidates to have a positive perception of the recruitment. / Allt eftersom artificiell intelligens (AI) blir ett vanligare komplement i rekryteringsprocesser, har oron ökat bland personalansvariga att avhumaniseringen ska leda till skador i relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Tidigare forskning inom området behandlar faktorer som diskriminering, kvalitetsbrister och andra negativa aspekter till följd av bristande algoritmer för beslutstagande. Forskningen behandlar främst studier ur organisationens perspektiv, och ett kunskapsgap finns gällande kandidaters uppfattning av AI-baserade rekryteringsverktyg. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka uppfattningar som finns om kandidaternas villkor, gällande AI-baserad rekrytering. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Fyra personer som genomgått en AI-baserad rekryteringsprocess intervjuades, samt två rekryterare med expertis inom området. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna var negativa till den avhumaniserade rekryteringen, främst när det gäller AI-baserade tester. En avgörande faktor som påverkade uppfattningen hos intressenterna var oförmågan hos AI-systemen att bedöma den sociala förmågan. Alla var överens om att den AI-baserade rekryteringsverktyg är nödvändiga för att effektivisera tidskrävande administrativa uppgifter och i framtiden kommer vara en självklarhet. Endast en kunde tänka sig att gå igenom en helt avhumaniserad rekryteringsprocess, och samtliga påpekade olika sätt där rekryteringsverktygen måste förbättras. Slutligen drogs slutsatsen att AI-baserade rekryteringsprocesser måste vara transparenta och granskas kontinuerligt. Vidare bör AI-baserade rekryteringsverktyg användas som en del i ett brett beslutsunderlag snarare än att ta beslut, för att kandidater ska lämna rekryteringsprocessen med en positiv uppfattning.