Religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, som ingår i arbetet för att bygga ett inkluderande samhälle. Denna kunskapsöversikt hade som syfte att bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta för att främja tolerans i undervisningen för elevernas religiösa eller icke- religiösa livsåskådningar. Detta syfte konkretiserades i två frågeställningar som fokuserar på vilka metoder kan användas av lärare för att främja tolerans samt vilka utmaningar det är möjligt att lärarna bemöter i detta arbete. Metoden som användes för att genomföra denna undersökning var sökning på Google Scholar för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som behandlar kunskapsöversiktens ämne. Resultatet visar att det finns flera metoder för att främja tolerans i undervisningen i religionskunskap, såsom studiebesök, öppna diskussioner eller religions relaterade dialoger. Bland de utmaningar som lärarna kan bemöta i sitt arbete för att främja tolerans räknas den dominerande sekularisktiska diskursen och medias framställning av religioner, som bidrar till att eleverna förvärvar stereotyper och fördomar om vissa religioner. Slutsatsen är att lärarna behöver välja lämplig metod utifrån elevernas förutsättningar och samtidigt behöver läraren fokusera på att utveckla sina kompetenser och gå på vidareutbildning för att kunna främja tolerans i undervisningen.

Uppsatsen behandlar begreppet privatreligiositet, vad det kan innebära och hur människor kan tänkas använda det i dagens svenska samhälle. Uppsatsen lyfter fram hur det blivit en förskjutning av religiositet, och att begreppet religiositet blivit något svenskar inte vill förknippas med. Uppsatsen berör även individers känsla av pinsamhet att uttrycka sig religiöst, eller att vara öppet troende.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ”avbrott” i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar. Jag framställer i min undersökning enbart två anställdafrån Svenska kyrkan, en diakon och en präst. Det som min analys kommit fram till är attprästen drivs av pliktetiska skäl gentemot hennes arbetsplats och ser det som hennesuppgift att predika inför alla, oavsett om de har förmågan att delta av egen vilja ellerinte.Diakonens drivkraft anser jag genom de etiska principer jag använt är för att finnas tillför de äldre och ge dem gemenskap och stimulans.

<p>Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em> har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em>. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.</p>

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.

The relationship between fandoms and religion has become an increasingly popular topic to study within the field of the sociology of religion. In previous studies, there have been different views concerning whether or not fandoms should be regarded as religious from a functional perspective. This issue is especially interesting considering the decreasing popularity of traditional religion in some aspects.   The aim of this essay is to study how Harry Potter fandoms are described in previous studies. The study aims at discerning both the empirical data and how the data is interpreted. The material in this study consists of three previous studies about the communities centered around Harry Potter fandoms. These studies were analyzed in relation to Meredith B. McGuire´s (2002) concept “cultic stance” and Matt Hills (2002) concept “neoreligiosity”.  The studies were analyzed through a hermeneutical text analysis. According to the results, the Harry Potter fandoms examined in the previous studies somewhat relate to both abovementioned theories. The cultic stance was applicable when the fans described a desire for some kind of god or supernatural power. The neoreligiosity was applicable when the fans described their fandom with religious language. The previous studies in my material describe fandoms from different perspectives. The analyses of the previous studies which resulted in that the concepts fit differently on the different previous studies.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata.

Vad är det som egentligen händer efter döden? Finns det en Gud? Varför skiljer sig religion och andlighet åt i olika länder? Andlighet är någonting som finns inom alla människor, skillnaden ligger i hur stark den är. Västeuropa har blivit en central punkt i världen för ateism och sekularisering. Samtidigt finns det fortfarande är ett högt procentantal troende och religiösa människor i Afrika. Ekonomin och levnadsstandarden är generellt bättre i västvärlden i jämförelse med Afrika. Det lämnar oss med frågan, varför? Således kommer denna uppsats undersöka vilken påverkan monetärt och samhälleligt välstånd har på religiositet och andlighet. Resultatet finner att religiositet går i tre faser. Dessa tre faser kan kallas traditionell religiositet, ateism och postateism. De effekter som kommer av monetärt välstånd, såsom en högre utbildningsnivå och ifrågasättande av religion, bidrar till att länder rör sig framåt i fassystemet. Uppsatsen finner att Malawi befinner sig i den första fasen medan Sverige befinner sig i den tredje fasen på grund av dess monetära välstånd.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

Denna studie undersöker muslimska skolungdomars utsatthet i relation till deras synliga religiösa markörer. Syftet med studien är att undersöka om muslimska skolungdomar är mer utsatta än andra och vilka mekanismer som ligger till grund för detta. Förväntningarna är att muslimer är mer utsatta än andra elever och att ju mer synlig deras religiösa identitet är desto mer utsatt är de. Detta undersöks genom att klassificera de muslimska religiösa markörerna klädsel, mat, bön och moskébesök. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning om intoleranta attityder och upplevd utsatthet bland skolungdomar i Sverige. Genom en statistisk metod har det varit möjligt att undersöka vilka religiösa aspekter som har betydelse för muslimska skolungdomars utsatthet. Resultatet visar att muslimer är mer utsatta än andra och att kläder och bön är de religiösa markörer som är av betydelse. Mest utsatta är de muslimska tjejer som klär sig enligt religionen, eftersom deras kläder är den tydligaste markören för den sociala identiteten. Unga muslimer blir inte utsatta på grund av en underliggande fientlighet mot islam som religion, utan utsattheten beror på deras synliga religiösa identitet, vilken skiljer dem åt från mängden. Detta grundar sig i majoritetens svårigheter att de utifrån sin egen grupptillhörighet har svårt att identifiera sig med muslimer som minoritetsgrupp.