Studiens övergripande syfte har varit att undersöka skolelevers attityder gentemotreligionskunskap som skolämne, detta har sedan jämförts utifrån både genus- ochreligiositetsperspektiv. En kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag i form avgruppenkäter har använts som tillvägagångssätt. I undersökningen har 109 niondeklassare och117 gymnasieelever deltagit. Respondenternas svar har sedan bearbetats och sammanställtsmed hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i bådetabeller och ”pie diagram”. Resultatet från undersökningen visar på att skolelever ärövervägande positiva till religionskunskap som skolämne, majoriteten ansåg att det är ettviktigt skolämne. En tydlig skillnad framgick också mellan könen där tjejerna var merpositiva till ämnet än killarna, något som även tidigare forskning bekräftar. En del skillnadermellan svaren kunde också utläsas utifrån respondenternas religiositet. Där det påvisat iundersökningen att de religiösa hade en övervägande mer positiv attityd till religionskunskapsom skolämne än de icke religiösa respondenterna. Som teori för analysen harsekulariseringens påverkan på respondenternas svar undersökts och legat som teori för derassvar som jämförts med svar från tidigare forskningar, både från Sverige och Storbritannien.Det hade varit intressant att i framtida studier genomföra samma undersökning med sammarespondenter från grundskolan för att se likheter och skillnader i deras svar från deras tid igrundskolan och deras tid i gymnasieskolan.

I denna uppsats studeras begreppet ortodoxa ikoner och hur dessa används i ortodoxa församlingar i södra Sverige. Syftet med denna uppsats är att få större kännedom om ikoner som fenomen och hur dessa används i ortodoxa gudstjänster, samt vilken syn ortodoxa församlingsmedlemmar har på ikoner. För att uppnå syftet med studien kommer jag att besöka tre ortodoxa församlingar på olika orter i Småland. Utifrån dessa församlingar genomförs intervjuer med totalt sex stycken personer. Resultatet av studien visar bland annat på att de intervjuade har olika förhållningssätt till ikoner. Vissa ser ikoner som något man ska vörda, medan andra ser det som vackra målningar och som har en historisk betydelse bakom sig, men inte mer än så. För majoriteten av de intervjuade betraktas en ikon som ett medel för bön och ritualer, ett sätt för människor att integrera sig med det gudomliga. De kan även användas som en guide i livet och i olika situationer. För många ortodoxa ikoner är inte bara vackra porträtt som hänger på väggen hemma eller i kyrkan, men det är också en del av deras vardag, en del av deras tro. En ikon behöver inte bara vara en bild, målning eller dekoration, det kan vara något mycket större enligt ortodoxa teologer. / In this paper, the concept of orthodox icons is studied and how these are used in orthodox churches in southern Sweden. The purpose of this paper is to gain more knowledge of icons as phenomena and how these are used in orthodox worship services, and which view orthodox church members have on icons. I visit three orthodox churches and interview a total of six people.The results of the study show, among other things, that the interviewees have different approaches to icons. Some see icons as something to be revered, while others see it as beautiful paintings and which have a historical significance behind them, but no more than that. For the majority of the interviewees, an icon is considered a means of prayer and ritual, a way for people to integrate with the divine. They can also be used as a guide in life and in different situations.For many orthodox icons, icons are not only beautiful portraits hanging on the wall at home or in the church, but it is also part of their everyday life, part of their faith. An icon not only needs to be a picture, painting or decoration, it can be something much bigger according to orthodox theologians.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar muslimskt konvertering bland unga vuxna i Sverige. Syftet är att undersöka vilka påverkansfaktorer som ligger bakom förekomsten av denna typ av konvertering. Genom att intervjua fyra konvertiter undersöks olika upplevelser, tankar och händelser i deras liv som kan ha bidragit till deras konvertering. Dessutom undersöks tillgången till information som en av de främsta förutsättningarna till att tidigare sekulära personer som rört sig i icke-religiösa miljöer genomgår en sådan omfattande livsstilsförändring som konvertering innebär. Denna information kan i många fall härledas till islamistiska organisationer och rörelser som medvetet riktar sig till yngre personer som lever i icke-muslimska länder. Vidare finns det ett syfte att undersöka hur denna islamistiskt präglade information påverkar konvertiternas trosuppfattning och religionsutövning. Urvalet består av fyra personer som vuxit upp i sekulära omgivningar och därmed inte uppfostrats till praktiserande muslimer. Intervjupersonerna består av två män och två kvinnor i åldrarna 20 till 25, som på eget initiativ konverterat till islam i myndig ålder. Dessutom intervjuades en representant från en islamistisk organisation i Sverige. Syftet med denna intervju var att undersöka hur denna rörelse arbetar gällande spridning av information samt rekrytering av medlemmar. Resultatet visade att samtliga konvertiter som intervjuades hade upplevt svårigheter och trauman i livet som enligt dem ledde till konvertering till islam. Detta kan jämföras med de islamistiska organisationernas uttalade ambitioner att inspirera unga vuxna som på något sätt lever utanför samhället eller upplever svårigheter i livet. Samtliga konvertiter uppgav även att de främst utgått från information på internet och böcker som publicerats av islamistiska organisationer. De menade alla att konverteringen fungerat som en lösning på deras tidigare upplevda problem och svårigheter. / This essay deals with Islamic conversion among young adults in Sweden. The aim is to explore the influencing factors behind the occurrence of this type of conversion. By interviewing four converts, various experiences, thoughts and events in their lives that may have contributed to their conversion is explored. The availability of information as one of the main prerequisites for previous secular people who were raised in the non-religious environments to undergo such a major lifestyle change that conversion means is also explored in this essay. This information can often be traced to Islamic organizations and movements that are deliberately aimed at young people living in non-Muslim countries. Furthermore, there is a purpose to examine how this Islamist influenced information affects convert in their beliefs and religious practice. The sample consists of four people who have grown up in secular surroundings and thereby not brought up to be practicing Muslims. The respondents consist of two men and two women aged 20 to 25, who on their own initiative, converted to Islam after the age of 18. There were also an interview with a representative from an Islamic organization in Sweden. The purpose of this interview was to explore how this movement deals with the spreading of information and recruiting members. The results showed that all the converts who were interviewed had experienced difficulties and traumas in their life which according to themselves led to a conversion to Islam. This can be compared to the Islamist organizations' stated ambitions to inspire young adults who in some way live outside the community or are experiencing difficulties in life. All converts also reported that they received most of the information on the Internet and books published by Islamic organizations. All of them stated that the conversion worked as a solution to their previously experienced problems and difficulties.

The purpose of this essay was to examine the role of religious beliefs, actions and practice in young people's own description of their identity. An additional goal was to examine how young people describe their identity in relation to their primary and secondary socialization. A qualitative method was used with semi - structured interviews and six young people between the ages of 18 and 23 were interviewed.            The interview results show that three out of the six young people think of themselves as religious while the remaining three emphasize that they are secularized Muslims. The results also show that the young people emphasize that the celebration of feasts in the family is the main focus.  Four out of the six young people point out that they are themselves among friends, their families and in the mosque, while the remaining two feel a communion with their Muslim friends and people in the mosque.        Three out of the six young people consume alcohol and eat pork, while the remaining three refrain from this. The young people emphasize that their beliefs are a personal matter between themselves and God, and that their actions don't define them as being Muslims or non-Muslims.

Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av trygghet, lycka och tillit.Undersökningen baseras på en webbenkät som sätts i förhållande till World Value Surveysvärderingsstudier. I studien ställer jag security-blanket teorin1, som handlar om att religionen kanskänka människan trygghet och lycka, mot mitt och World Value Surveys resultat. Detta för attundersöka dess giltighet och ifall teorin har någon verklig, praktisk funktion. Resultatet frånwebbenkäten visar att de elever utan en uppväxt i en religiös miljö upplevde sig tryggare, lyckligareoch visade på en högre grad av tillit till andra människor än de elever med en uppväxt i en religiösmiljö. Detta resultat ligger i linje med World Value Surveys data. Slutsatsen är att security-blanketteorin verkar vara ogiltig och att den inte har någon verklig, praktisk funktion i varje fall här och nu.Däremot finns data som tyder på att religion eller religiositet kanske kan göra redan lyckligamänniskor lite lyckligare. Religionens roll och funktion för människan i olika delar av världen är ettinvecklat och komplicerat ämne som fortfarande är relevant för religionsvetenskapen att studera ochdebattera.

Målet med palliativ vård är att lindra lidande och skapa en så god livskvalitet som möjligt den sista tiden i livet för individer som blivit diagnostiserade med en obotlig sjukdom. Inom svensk sjukvård finns målet att vårda människan som en enhet, men trots detta glöms ofta den existentiella dimensionen bort och vårdandet fokuseras i stället på den fysiska kroppen. Den existentiella dimensionen har stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Därför vill vi ta reda på vad som är viktigt för individer som befinner sig i livets slutskede för att de ska ha en god livskvalitet. Detta gör vi genom en litteraturstudie där resultatet av ett antal tidigare studier visar vilka existentiella faktorer som är betydelsefulla i livets slut. Samspelet med människor i ens närhet och möjlighet till att uttrycka sina existentiella behov genom andlighet och religiositet kommer fram som huvudfynd.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det. Det framgår även att lärarna bortprioriterar nyandliga rörelser i undervisningen, dels pga. tidsbrist men också för att kursplanen inte fokuserar nämnvärt på dessa rörelser. En av våra slutsatser med arbetet är att undervisningen och kursplanen inte överensstämmer med den religiositet som finns i samhället.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm. Intervjuer har gjorts med sex unga kvinnor från olika platser i Skåne och resultatet visar på en stark religiositet bland kvinnorna men också på att islamofobi och främlingsfientlighet är något som alla informanter har varit med om. För att kunna motarbeta främlingsfientlighet och islamofobi krävs det också att läraren i skolan kan nyanserar den stereotypa kunskapen om islam. Religionsundervisningen är ett forum där det genom både etiken och undervisningen om religioner, skall skapas en förståelse för religiösa individer samt ett empatiskt förhållningsätt till alla medmänniskor. Genom att visa på olika livssätt och vägar för att finna mening kan eleverna få verktyg till att ”bredda sina horisonter” och förstå att vi alla är lika just genom att vi alla är olika. / The power of knowledge is great, but when used wrong it becomes disastrous. Prevailing discourses produce knowledge about Muslims where Muslim men are depicted as violent and where Muslim women often become a symbol of oppression. These stereotypes contribute to that Muslims are victims of intolerance, harassment and discrimination in Sweden.The purpose of this study is to highlight young Muslim women's religious identity in order to modulate the stigmatized images that there are about Muslim women. By using a qualitative method with interview as technique, this study presents religion from an individual perspective and how religious people feel about their religiosity in relation to a society where secularism is a strong norm. Interviews were made with six young women from different parts of Southern of Sweden and the result show that the women has a strong religiosity but also that islamophobia and xenophobia is something that all of the informants, in some way or another had encountered. In order to oppose xenophobia and Islamophobia, it is also required that schools presents an opposite picture of Islam than the often stereotypical representation that prevails in society. The religious education in schools is a forum where we can create an understanding for religious individuals and an empathetic attitude to all fellow human beings. By showing the different lifestyles and ways of finding meaning, students can gain the tools to "broaden their horizons" and understand that we are all different and it is that which make us the same.