Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

<p>Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.</p><p>Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.</p>

<p>Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.</p>

Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.

Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet. Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.

The purpose of the current sequential mixed-methods study is to bring further knowledge to the field of psychology of religion concerning the role of religion for Assyrians/Syrians in Sweden. Guiding the current study are theories concerning enculturation, acculturation, ego-identity, ritualization and communitas. The central research question is: What role does religiosity have for Assyrians/Syrians in Sweden, concerning the development of ego-identity and the practice of ritualization, within a process of enculturation and acculturation? The quantitative phase of the sequential mixed-methods study uses a sample of 244 participants that were part of a previously conducted study. Descriptive statistics, comparing means, correlations, t-tests, and ANOVA are applied to analyze the data retrieved from the questionnaires. The qualitative phase uses a sample of 12 informants collected by a purposive and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and focus group interviews. The data collected are analyzed by qualitative content analysis. The results of the quantitative phase show that there is no statistically significant relationship between religiosity and self-perception of ethnicity or self- perception of being a part of the Swedish society. The results, however, show several significant correlations and differences between males and females as well as between generations. Among others, the results show a medium, positive correlation between self-perception of being Assyrian/Syrian and degrees of using the language Suryoyo with friends and family, where a greater degree of self-perception as Assyrian/Syrian is associated with a greater frequency in using the language Suryoyo with friends and family. The results show that there is a negative, medium correlation between perceived discrimination and the perception of being a part of the Swedish society as well as the perceptions concerning the degree that Swedes perceive the participants as being a part of the Swedish society where greater degrees of perceived discrimination are associated with lesser degrees of perception of being a part of the Swedish society. The results show that there is a statistically significant difference between the age groups concerning Mass attendance as well as the degree of self-perception of being religious/spiritual. The results show a statistically significant difference between males and females concerning Mass attendance, frequency of fasting, and self-perception as religious/spiritual; where females have a higher mean score than males on all measures. The results of the data analysis in the qualitative phase indicate that religiosity helps the individual to create and maintain a feeling of being a unique and separate individual either by providing a context for the individual’s identity or by being an object from which the informant differentiates. Religiosity provides the individual with the means of learning his or her first culture. The analysis identifies language to be an important component of ego-identity, enculturation, and acculturation. Discrimination, whether within the group Assyrian/Syrian or from outside the group, is seen as an involuntarily differentiation where the informant experiences attempts by others to differentiate him- or herself from the Swedish population. Indications of ritual components and certain life stages are highlighted among the informants. The implications of the study are discussed. / Syftet med följande sekventiella mixed-methods studie är att bidra med ytterligare kunskap till det religionspsykologiska fältet angående religionens betydelse för assyrier/syrianer i Sverige. Studien vägleds av teorier om ackulturation, enkulturation, ego-identitet, ritualisering och communitas. Den centrala forskningsfrågan lyder: Vilken roll har religiositet för assyrier/syrianer i Sverige i en process av enkulturation och ackulturation? Den kvantitativa fasen i studien använder sig av ett urval av 244 deltagare från en tidigare genomförd studie. Deskriptiv statistik, jämförelse av medelvärde, korrelation, t-test och ANOVA används för att analysera data i den kvantitativa fasen. Den kvalitativa fasen i studien använder sig av ett urval av tolv deltagare. Deltagarna rekryteras genom ändamålsenlig insamling och snöbollsinsamling. Deltagarna intervjuas med semi-strukturerade intervjuer och en fokusgruppintervju. Insamlat material från intervjuerna analyseras med kvalitativa innehållsanalys. Resultat från den kvantitativa fasen visar att det inte fanns ett statistiskt signifikant samband mellan religiositet, självbild etnicitet och självbild av att vara en del av det svenska samhället. Den kvantitativa fasen visar statistiska signifikanta förhållanden mellan självbild etnicitet och grad av suryoyoanvändning där större grad av självbild etnicitet är associerat med större grad av suryoyoanvändning. Ett statistiskt negativt samband visar sig mellan upplevd diskriminering och självbilden av att vara en del av det svenska samhället där större grad av upplevd diskriminering är associerat med mindre grad av självbild av att vara en del av det svenska samhället. En statistiskt signifikant relation hittas mellan åldersgrupper angående grad av deltagande i gudstjänster och självbild av att vara religiös eller andlig. En statistisk signifikant relation hittas även mellan kvinnor och män angående att delta i gudstjänster, frekvens av att fasta och självbild av att vara religiös eller andlig. Kvinnor visar sig ha ett högre medelvärde än män på dessa mått. Resultat från den kvalitativa fasen indikerar att religiositet hjälper individen att skapa och bibehålla en känsla av att vara en unik och separat individ antingen genom att erbjuda en kontext för individens identitet eller genom att vara ett objekt som individen kan differentiera sig ifrån. Religiositet förser individen med medel att lära sig sin första kultur. Den kvalitativa analysen visar även att språk är en viktig komponent av ego-identitet, enkulturation och ackulturation. Diskriminering ses som en ofrivillig differentiering av individen från den svenska befolkningen. Rituella komponenter och utvecklingsstadier identifieras bland deltagarna i den kvalitativa fasen. Studiens inverkan diskuteras. Föräldrarna rekommenderas även att sträva efter en mångfaldig uppväxt som dels inkluderar assyrisk/syrianska, dels svenska traditioner. Föräldrar bör även sträva efter att introducera sitt modersmål för barnen i syfte att premiera flerspråkighet. Flerspråkighet underlättar integration i kulturer. Föräldrar bör också stödja sina barns erfarenheter som etniska minoriteter, t.ex. diskriminering, fördomar, men även barnets vilja att vistas och integreras i det svenska samhället. Institutioner, t.ex. den svenska skolan och den syrisk ortodoxa kyrkan, bör underlätta individens integration i dess etniska och svenska traditioner. Utbildningsmässigt innebär detta att erbjuda språkkurser is individens modersmål, eller första språk. Det svenska språket bör läras ut tillsammans med svenskar för att undvika en åtskillnad. Skolor måste vara öppna för möjligheten att individer kan identifiera sig utifrån etniciteter i jämförelse med nationaliteter.

This thesis investigates the interdependence of religiosity and a life situation changed by cancer, focusing especially on the coping process. This implies analyses of a number of identified expressions of religiosity regarding prerequisites and functions in the coping process. In order to synthesize the results from the studies, the aim has been operationalized into three comprehensive research questions that were posed to each of the empirical studies of the thesis: 1) What are the functions of the analysed expressions of religiosity during the coping process? 2) What prerequisites for the influence of religiosity on the coping process can be identified?  3) How is religiosity influenced by a life situation changed by cancer? The empirical studies are presented in four separate articles. Each of the studies has its own specific research questions that are related to the comprehensive research questions. The method was qualitative and explorative. The research material was gathered with qualitative interviews of 20 Swedish informants of varying gender, age, congregational affiliation and diagnosis. The informants defined themselves as Christians and practised their Christian faith and had or had had a cancer disease. There is longitudinal data from half of the group. The theoretical framework was based on the coping theories developed by Kenneth Pargament and Ruard Ganzevoort and complemented by, among other things, the object-relations theoretical concept of transitional objects. The results show that most of the analysed expressions of religiosity function as a preserving coping method but some of them also function as a reconstructing coping method. In some cases, the expressions of religiosity also function as methods of attributing control, either to God or to the individual. Two main groups of prerequisites for the expressions of religiosity were identified in conjunction with the coping process: contextual and psychological. The former could in turn be divided into religious and medical contexts; the latter into several different kinds, such as perceptual psychological factors, the need to create and use transitional objects, locus of control, and personality traits. Reconstructing coping methods imply varying degrees of changes in the informants’ religiosity, both regarding the analysed expression of religiosity and other expressions of religiosity. In addition to gaining insights into the interdependence of religion and coping for Christians living with cancer, the study contributes to the development of the psychology of religion coping theory by adding to the theory: 1) suggested specifications to the current concepts of Pargament’s coping theory; 2) the concept coping tool; 3) the distinction between functional and relational regarding the concepts of coping mechanism and coping method; 4) the coping mechanism attributing, and 5) the distinction between unilateral and bilateral deferring coping styles. The results indicate that the coping process can include a creative element in the form of a search for, or creation of, functional coping methods and/or coping tools which enhance the functionality of the coping process.

No description available.

<p><p>Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur. Ungdomarna begränsar sina sociala relationer till främst inom rörelsen. De bekräftar sin tro offentligt genom kyrklig aktivitet. Det framstår som att tron blir övertygande genom att rörelsens normer kommer först för alla vittnen, vilket bygger upp en varaktig plausibilitetsstruktur.</p></p>

<p>I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare. År 1921 blir han <em>Führer</em>,<strong><em> </em></strong>för NSDAP (Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet) med ambition att skapa det Tredje riket. Till folket säger han att de och han har fått ett uppdrag av Gud. Det folket måste inse är att judarna är deras största fiende enligt Hitler. Han hade studerat katolska kyrkan och imponerades både över makten och också den sammanhållande förmåga som kyrkan hade över människorna. Han beundrade även prakten. Här fann han underlag för sina egna idéer och många av kyrkans symboler gjordes till nazismens symboler. Att vara mot Hitler och nazismen var det samma som att vara mot Tyskland, sitt eget land påstods det. Många följde därför Adolf Hitler och därför kommer jag även att presentera hur han uppfattades av personer i hans närmaste omgivning.</p>