• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • 1
  • Tagged with
  • 64
  • 34
  • 31
  • 21
  • 21
  • 17
  • 15
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

”Man får göra det lite showmässigt” -en studie om didaktiska val i religionsundervisningen

Bergman, Mattias, Johansson, Christian January 2008 (has links)
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder. Lärarna i vår studie kan sägas motivera sin undervisning utifrån en kombination av egna samhällsanalyser och formuleringar i styrdokumenten, och då lärarna ser styrdokumenten som i hög grad tolkningsbara och tillåtande, utgör dessa sällan något hinder för lärarna att bedriva en undervisning som stämmer väl överens med deras analys av samhälleliga och religiösa förändringar.
42

"Steg för steg så ska jag bli en sådan tjej". Unga muslimska kvinnors berättelser om sin religiositet

Hall, Emma January 2009 (has links)
Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation. En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättelserna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar. I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det förekommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet.
43

En mammas förlust av ett barn med suicid som orsak : Traumats effekter på individens religiositet ur religionspsykologiska perspektiv: En litteraturstudie.

Ljung, Sandra, Sandkvist, Margreta January 2019 (has links)
Den här studien har syftat till att undersöka hur en mammas religiositet präglas av förlusten av ett vuxet barn där bortgången kommit av suicid. Undersökningen är en litteraturstudie och forskningsansatsen är hermeneutisk. Valet av metod kommer sig av att studien fokuserar på vad förlusten innebär för föräldern, meningsskapande aktiviteter har stått i centrum. Materialet har bestått av två skilda verk om en och samma människas trauma och upplevelser där den ena skildringen är en bearbetad självbiografisk text och den andra utgörs av en intervju. Metodarbetet har bestått av att analysera utvalda stycken om mystika upplevelser. Existentiell hermeneutik har utgjort grunden i analysarbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit religionsvetenskapligt: Carl Gustav Jungs teori om föreställningskomplexet samt Lewis R. Rambos processorienterade modell har verkat som analysredskap. Det sistnämnda har inslag av antropologiska och sociologiska perspektiv. Studiens resultat visar att föräldern erfarit mystika upplevelser efter barnets bortgång vilket i sin tur lett till en ny livsåskådning. Hermeneutisk tolkning hävdar att erfarenheterna fyller funktion som meningsskapare.
44

Homosexuell och religiös? - diskursanalys av homosexuella mäns identitetsskapande i skönlitteratur med fokus på homosexualitet och religiositet

Ylipelkonen, Otto Iisakki January 2016 (has links)
The aim of this study is to examine homosexual men’s identities, and focus on how they form their identities in fiction when it comes to being both homosexual and religious. In order to be able to approach and study this phenomenon, three research questions are used: how is identity constructed discursively when it comes to the combination of homo- sexuality and religiosity, what affects the formation of homosexual men’s religious/non- religious identity and how do homosexuality and religiosity affect one another in identity formation? The theory used in this study is discourse theory which includes the following concepts that have been chosen and used to analyze the material: antagonism, hegemonic interven- tion, hegemony, interpellation, subject position and the chain of equivalence. Together with these concepts and with template analysis style, a qualitative discourse analysis is made to categorize and analyze the findings made in the material. The material in this study consists of Jonas Gardell’s novel Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken and Tony Kushner’s play script Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. The material was chosen because of the themes homosexuality and religiosity are includ- ed, and thus were eligible to be used in this study. Three religious groups are being touched upon in this study, namely Jehovah’s Witnesses, Mormonism and Judaism. This study showed that the relationship between the identities homosexual and religious is mostly antagonistic in the material used in this study, but there was an exception in once case where the combination of these two identities seemed to be possible. The an- tagonistic relationship between these identities lead to a hegemonic intervention where the individual had to choose the one or the other of the identities in order to reach hegem- ony. In most cases homosexual and religious were not included in the same chain of equivalence, and seemed to rule each other out. / Syftet i denna studie var att göra en kvalitativ diskursanalys av homosexuella mäns identiteter och fokusera på relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös hos homosexuella män i skönlitteratur. För att kunna närma sig och analysera detta fenomen formulerades tre frågor: hur konstrueras identitet diskursivt när det gäller kombinationen av homosexualitet och religiositet, vad påverkar formandet av homosexuella mäns religiös/icke-religiös identitet och hur påverkar homosexualitet och religiositet varandra i formandet av identitet? Den teori som används i denna studie är diskursteori som innehåller de följande begrepp som har valts och använts för att kunna analysera materialet: antagonism, hegemonisk intervention, hegemoni, interpellation, subjektsposition och ekviva- lenskedja. Dessa begrepp tillsammans med template analysis style användes för att kategorisera och göra en kvalitativ diskursanalys av materialet. Materialet i denna studie består av Jonas Gardells roman Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken och Tony Kushners pjäsmanus Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. Materialet valdes på grund av de gemensamma teman, homosexualitet och religiositet, som förekommer i båda verken. De tre religiösa grupper som förekommer i dessa verk är Jehovas vittnen, mormonism och judendom. Resultatet visar att relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös mestadels är antagonistisk i det material som använts i studien, men det fanns ett undantag där kombinationen av dessa två identiteter var möjlig. Den antagonist- iska relationen mellan dessa två identiteter ledde till en hegemonisk intervention där individen var tvungen att välja den ena eller den andra av de två identiteterna för att kunna uppnå hegemoni. I majoriteten av fallen var inte homosexuell och religiös inkluderade i samma ekvivalenskedja, utan de utesluter snarare varandra.
45

Religiositet – bara för män? : Sex kristna och tidigare kristna om Svenska kyrkan, patriarkala strukturer och om det finns ett förhållande mellan de två

Winterkvist, Frida January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.
46

Finns det en levande tro bland dagens elever?

Eklund, Agne January 2007 (has links)
<p>Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser.</p><p>I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna.</p><p>Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall.</p><p>Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning.</p><p>Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.</p>
47

Finns det en levande tro bland dagens elever?

Eklund, Agne January 2007 (has links)
Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser. I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna. Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall. Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning. Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.
48

Från Satyagraha till Non-Violence : Martin Luther King jrs. inflytande på den amerikanska medborgarrättsrörelsen och dess användande av icke-våldsfilosofier

Wettin, Martin January 2011 (has links)
”I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.” Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.      Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA. Uppsatsens syfte är att undersöka religionens betydelse för det afro-amerikanska folket, samt studera Martin Luther King jrs. inflytande över den amerikanska medborgarrättsrörelsen och dess användande av icke-våldsmetoder som medel för att nå samhällsomvandling.
49

Ortodox kristendom på Kreta : en undersökning om synen på och uppfattningen om grekisk ortodoxt kristna traditioner, symboler och ritualer i förhållande till sekularisering, ateism och religiositet

Nilsson, Eva January 2022 (has links)
Based on studies of religion and atheism in Greece, which show different results, theinterest was aroused to study the matter more closely and in depth through qualitativeinterviews with four persons living in Chania in Crete where the Greek OrthodoxChristian culture has long been visibly established. The essay concerns the practice ofreligion as it is expressed through Greek Orthodox Christianity in relation to religiosity,atheism and secularization. The survey shows four people's views and experiences ofreligion, atheism, secularization and Orthodox Christianity and the church, as well as ifand how this affects their lives. The interview results have been analysed in comparisonwith surveys and literature regarding Orthodox Christianity, religious practice, atheismand secularization. The analyses show that there are very different thoughts and beliefsabout the concepts of religion, atheism and secularization, perceptions about the concepts'relationship to each other and to what extent this affects the interviewees. The discussionmentions the degree of religiosity and religious practice in relation to the view of atheismand secularization as well as a possible ongoing loosening of the tradition of the OrthodoxChurch.
50

Fri vilja, determinism, religiositet och oro : Svenska gymnasieelevers attityder till några existentiella begrepp

Olovsson, Magnus January 2016 (has links)
The objective was to examine students’ attitudes versus the concepts of free will and determinism, and to juxtapose these to anxiety and religiosity.An online survey was filled in by 162 Swedish students aged between 18 and 20 in an upper secondary high school. To measure the concepts of free will and determinism the Paulhus &amp; Carey FAD-Plus scale (2011) has been used. Anxiety was measured with two types of the short STAI-index.The factor analysis did not support the idea of an extra division of the original FAD-plus index into the factors ‘free will without moral responsibility’ and the fac-tor ‘moral responsibility’. Some minor sex differences were notices in that females scored higher on fatalistic determinism as well as anxiety. The correlation be-tween free will and scientific determinism were very small negative and not sig-nificant, implying that the two concepts are compatible to at least some respond-ents. The same week correspondence were noticed between scientific determin-ism and moral, showing that the dichotomy between the concepts having low support among students.The traditionally seen opposite concepts of fatalistic and scientific determin-ism were surprisingly positively and significant corresponding.Conclusion of the survey results support the view that the question on free will and determinism is more complex than a simple two way street as shown by Paulhus &amp; Carey (2011) and Nichols &amp; Knobe (2007). Moral responsibility is strongly connected to free will, but is not negatively correlated to determinism showing an interesting paradox in the traditional view of these concepts.

Page generated in 0.0631 seconds